Den procentuella egenavgift – trappad efter ekonomiskt underlag – som den som beviljats rättshjälp betalar av biträdeskostnaden.
Förklaring
Rättshjälpsavgiften är rättshjälpens självrisk: den andel av biträdeskostnaden som den rättssökande själv betalar. Avgiften är procentuell och trappad efter det ekonomiska underlaget – från några procent med ett minimibelopp för de minst bemedlade upp till en betydande andel nära inkomstgränsen. Den betalas löpande till biträdet, i takt med att kostnaderna upparbetas.
Avgiftens logik
Procentsatser och minimibelopp justeras – aktuella nivåer finns hos Rättshjälpsmyndigheten och domstolarna.
Trappan är fördelningspolitik i miniatyr: stödet störst där behovet är störst, med en växande egeninsats som håller kostnadsmedvetenheten uppe. Avgiften beräknas på biträdesersättningen – inte på motpartskostnader eller egna utlägg – och fastställs slutligt när ersättningen till biträdet bestäms.
Exempel
Exempel: två klienter, samma process
Två klienter beviljas rättshjälp i likartade tvister där biträdeskostnaden slutar på 80 000 kr. Studenten med lågt underlag betalar lägsta procentsatsen: några tusenlappar totalt. Undersköterskan närmare gränsen betalar en dubbelt så hög andel. Staten står mellanskillnaden i båda fallen – trappan gjorde processen möjlig för bägge.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Avgiften är en fast ansökningskostnad.” — ✓ Den är procentuell på biträdeskostnaden och växer med den.
✗ ”Vinner jag slipper jag avgiften.” — ✓ Avgiften gäller oavsett utgång – men vinnaren kan få kostnader ersatta av motparten.
Vanliga frågor
- Kan avgiften ändras under ärendet?
- Ja, om det ekonomiska underlaget ändras väsentligt kan procentsatsen jämkas.
- Vad händer om jag inte betalar?
- Rättshjälpen kan upphöra – och biträdet kan kräva avgiften som vanlig fordran.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.