Rätten att använda, sälja och förbruka ärvd egendom, men inte att testamentera bort den. Skiljer sig från full äganderätt genom att efterarvingarnas rätt består.
Rätten att använda, sälja och förbruka ärvd egendom, men inte att testamentera bort den. Skiljer sig från full äganderätt genom att efterarvingarnas rätt består.
Förklaring
När en efterlevande make ärver framför gemensamma barn sker det med fri förfoganderätt. Maken blir ägare i vanlig mening – kan sälja huset, resa upp pengarna, ge bort saker – men egendomen bär en belastning: efterarvingarnas rätt att få sin kvotdel när den efterlevande i sin tur dör.
Den enda befogenhet som saknas är den viktigaste: rätten att bestämma vem som ska få egendomen efter döden. Ett testamente från den efterlevande kan inte omfatta efterarvingarnas andel. Skillnaden mot full äganderätt ligger just där – full äganderätt släcker efterarvsrätten helt och kan bara ges genom testamente.
Fri förfoganderätt eller full äganderätt
Fri förfoganderätt
- Får använda, sälja och förbruka
- Får inte testamentera bort andelen
- Efterarvingarna får en kvotdel vid andra dödsfallet
- Uppstår enligt lag när make ärver
Full äganderätt
- Får förfoga fritt, även genom testamente
- Ingen efterarvsrätt
- Kräver testamente
Ett testamente som ger den efterlevande ”full äganderätt” gör alltså gemensamma barn arvlösa efter den först avlidne – de får bara vänta på arvet efter den efterlevande.
Friheten är inte obegränsad. Har den efterlevande genom gåva eller liknande handling, utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna, orsakat väsentlig minskning av sin egendom ska vederlag utgå ur boet. Räcker inte det kan gåvan under vissa förutsättningar återbäras. Förbrukning genom eget leverne träffas däremot inte.
Exempel
Exempel: resan och gåvan
Britta ärver 1 000 000 kr efter maken med fri förfoganderätt. Hon reser för 300 000 kr under tio år – det är hennes ensak, och efterarvskvoten räknas på vad som finns kvar.
Ger hon i stället bort 800 000 kr till en ny sambo strax före sin död kan det utgöra en väsentlig minskning utan tillbörlig hänsyn. Barnen kan då kräva vederlag ur boet.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Den efterlevande får inte röra pengarna.” — ✓ Jo. Fri förfoganderätt tillåter både konsumtion och försäljning.
✗ ”Efterarvet är samma summa som en gång ärvdes.” — ✓ Nej. Det är en kvotdel som följer boets värdeutveckling upp och ner.
✗ ”Full äganderätt och fri förfoganderätt är samma sak.” — ✓ Nej. Skillnaden är rätten att testamentera – och den avgör om efterarvingarna får något alls.
Vanliga frågor
- Hur vet man vilken form som gäller?
- Ärver maken enligt lag är det alltid fri förfoganderätt. Full äganderätt kräver att testamentet säger det uttryckligen.
- Kan den efterlevande ge bort en fastighet?
- Rättsligt ja, men en betydande gåva kan utlösa vederlagsregeln och angripas av efterarvingarna.
- Vad händer om den efterlevande gifter om sig?
- Efterarvsrätten består. Vid den efterlevandes död ska efterarvet räknas fram innan den nya makens rätt bestäms.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.