Frihetsberövande

Att någon genom det allmännas ingripande hindras röra sig fritt – gripande, anhållande, häktning, fängelse eller tvångsvård. Kräver lagstöd och kan ge rätt till ersättning om det visar sig obefogat.

Rättsområde: Straffrätt · TvångsmedelSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Frihetsberövande är statens mest ingripande maktmedel mot enskilda: att någon hindras från att röra sig fritt – gripen, anhållen, häktad, intagen i fängelse eller tvångsvårdad. Skyddet är därför grundlagsfäst: enligt regeringsformen är var och en skyddad mot frihetsberövanden från det allmänna, och begränsningar kräver lag. Europakonventionens artikel 5 fyller på med rätten att snabbt få frihetsberövandet prövat av domstol.

Frihetsberövandets huvudformer

FormBeslutas avTypsituation
GripandePolis (envar vid bar gärning)Omedelbart ingripande vid brott
AnhållandeÅklagareI avvaktan på häktningsfrågan – max ca 4 dygn
HäktningDomstolUnder utredning och rättegång
Fängelse / sluten ungdomsvårdDomstol (dom)Påföljd efter fällande dom
Administrativa frihetsberövandenDomstol/myndighet enligt speciallagLVU, LVM, LPT – vård utan samtycke; förvar enligt utlänningslagen

Gemensamt: lagstöd krävs, proportionalitet ska iakttas och beslut ska kunna prövas av domstol.

Rättsstatens motvikter följer med varje form: korta frister (häktningsförhandling inom fyra dygn), fortlöpande omprövning, rätt till biträde – och ersättning i efterhand när frihetsberövandet visar sig obefogat. Enligt frihetsberövandelagen har den som varit anhållen eller häktad utan att sedan dömas som huvudregel rätt till ersättning av staten för lidande och förlust; ansökan prövas av Justitiekanslern.

Exempel

Exempel: tre veckor – och ersättningen

Samir häktas misstänkt för grovt narkotikabrott men friges efter tre veckor när en annan person binds till partiet; förundersökningen mot honom läggs ned. Samir ansöker hos Justitiekanslern och får ersättning för de tre veckornas lidande enligt frihetsberövandelagen – schablonbelopp per dygn plus ersättning för inkomstförlusten.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

✗ ”Polisen kan hålla folk hur länge de vill.” — ✓ Varje form har lagstadgade frister och domstolskontroll.

✗ ”Bara dömda kan ersättas felaktigt frihetsberövande.” — ✓ Tvärtom: det är den som inte döms som har ersättningsrätt enligt frihetsberövandelagen.

✗ ”Tvångsvård är straff.” — ✓ LVU, LVM och LPT är vårdlagstiftning – frihetsberövande, men utan samband med skuld och brott.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan gripande, anhållande och häktning?
Tre steg med stigande beslutsnivå och varaktighet: polisens omedelbara gripande, åklagarens anhållande, domstolens häktning. Se respektive uppslagsord.
Hur stor är ersättningen vid frikännande efter häktning?
Justitiekanslern tillämpar schabloner för lidande per frihetsberövat dygn; därtill ersätts styrkt inkomstförlust och kostnader.
Källor: Regeringsformen 2 kap. 8–9 §§; Lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.