Att inleda ett mål vid domstol, till exempel genom att ge in en stämningsansökan eller ett överklagande.
Förklaring
Att anhängiggöra ett mål är att formellt sätta igång det hos domstolen. Ett tvistemål anhängiggörs när stämningsansökan kommer in till tingsrätten, ett brottmål i regel när åklagaren ger in sin stämningsansökan, och ett överklagat mål när överklagandet kommit in. Från den stunden är målet anhängigt – pågående – vid domstolen.
Vad tidpunkten för anhängiggörandet styr
Tidpunkten är juridiskt laddad. Väcks talan om samma sak vid en annan domstol medan målet pågår ska den nya talan avvisas – rättegångshindret litispendens (rättegångsbalken 13 kap. 6 §). Talan anses dessutom väckt när ansökan kom in till rätten, vilket är avgörande när en talefrist håller på att löpa ut eller preskription ska avbrytas: det räcker att ansökan är inne i tid, även om stämning utfärdas och delges senare.
Exempel
Exempel: sista dagen på fristen
Ett bolag måste klandra ett skiljeavgörande inom en viss frist som löper ut den 15 mars. Ombudet ger in ansökan till hovrätten den 15 mars klockan 16.02 via e-tjänsten. Målet är därmed anhängiggjort i tid – att motparten delges först i april saknar betydelse för fristen.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Målet börjar när motparten delgetts stämningen.” — ✓ Nej, det är anhängigt redan när ansökan kom in till domstolen. Delgivningen styr i stället svarsfrister och tredskodomsrisk.
✗ ”Man kan prova samma tvist i två domstolar samtidigt för säkerhets skull.” — ✓ Den andra talan avvisas på grund av litispendens.
Vanliga frågor
- När är ett brottmål anhängiggjort?
- Som regel när åklagarens stämningsansökan kommer in till tingsrätten. Åtal anses väckt vid samma tidpunkt.
- Vad är skillnaden mot att målet är ”avgjort”?
- Anhängigt är målet från starten till dess att avgörandet vunnit laga kraft eller målet annars avslutats, t.ex. genom avskrivning efter återkallelse.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.