Dag då domstolen håller ting/förhandlingar – historiskt häradsrättens fasta sammanträdesdagar, i dag främst dagar vid tingsställen.
Förklaring
Tingsdag är dagen då tinget hålls: i äldre ordning de bestämda dagar häradsrätten sammanträdde – bygdens rättsliga marknadsdagar – och i nutida språkbruk en dag då domstolen håller förhandlingar, särskilt på tingsställen utanför kansliorten. Ordet bär rättshistorien i sig: tinget var germansk rätts folkförsamling, och ”tingsdag” överlevde in i moderna domstolars planering.
Från häradsting till förhandlingsdag
Tingsställen låter domstolen komma till parterna i vidsträckta domsagor – samma rätt, ambulerande sal.
Praktiskt möter ordet den som kallas till förhandling på annan ort än domstolens huvudort: kallelsen anger tingsstället, och domstolen håller där sina samlade mål från trakten på utsatta dagar. Språkligt släktskap: tingsrätt, tingshus, tingssal, tinga (ursprungligen: förhandla vid ting) – ordfamiljen är ett stycke levande rättshistoria.
Exempel
Exempel: rätten kom till byn
Gällivare tingsrätts domsaga är vidsträckt; för mål med parter långt från kansliorten hålls förhandlingar vissa dagar vid tingsstället i en annan tätort. Kallelsen till vittnet Anna anger ”tingsstället, Folkets hus” – en tingsdag i modern tappning: samma domare, samma protokoll, tre timmars resa kortare för alla inblandade.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Tingsdagar finns inte längre.” — ✓ Formell fast tingstermin är borta, men ordet och tingsställesdagarna lever.
✗ ”Ting är något annat än tingsrätt.” — ✓ Samma rot: dagens tingsrätter är tingens arvtagare.
Vanliga frågor
- Vad är ett tingsställe?
- En ort där tingsrätten håller förhandlingar utan att ha kansli – regeringen bestämmer orterna.
- Varför hette det lagtima och urtima ting?
- Lagtima = ordinarie, lagbestämda ting; urtima = extrainsatta. Termerna lever kvar i ”urtima riksdag”-stil i historiska texter.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.