Allmänt åtal

Att en åklagare väcker åtal för det allmännas – samhällets – räkning. Så hanteras nästan alla brott.

Rättsområde: Straffrätt · ProcessSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Nästan alla brott i Sverige hör under allmänt åtal. Det betyder att det är staten – genom en allmän åklagare – som väcker åtal och driver ansvarsfrågan i domstol, inte den som drabbats av brottet. Tanken är att straffrätten är en angelägenhet för samhället: brottsoffret ska inte behöva bära ansvaret, kostnaden eller risken för att lagföra gärningspersonen.

För åklagaren är detta inte bara en rättighet utan som huvudregel en plikt. Enligt rättegångsbalken 20 kap. 6 § ska åklagaren väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal – den så kallade absoluta åtalsplikten. Ventilerna är åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning i särskilt angivna fall. För ett fåtal brott gäller att allmänt åtal kräver att målsäganden anger brottet till åtal eller att åtal är påkallat ur allmän synpunkt – till exempel vissa förtalsbrott.

Allmänt och enskilt åtal – två spår

Allmänt åtal

  • Åklagaren väcker åtal för samhällets räkning
  • Gäller nästan alla brott
  • Staten bär utredning och kostnader
  • Målsägandens inställning hindrar i princip inte åtal

Enskilt åtal

  • Målsäganden väcker och driver åtalet själv
  • Bara vissa brott, främst förtal och förolämpning
  • Målsäganden står kostnadsrisken
  • Subsidiär åtalsrätt: möjligt även när åklagaren avstått

Målsäganden har alltså en reservroll: den som angett brottet kan väcka enskilt åtal om åklagaren beslutat att inte åtala, och kan biträda ett allmänt åtal.

Exempel

Exempel: målsäganden som ångrade sig

Efter en misshandel i hemmet vill målsäganden några veckor senare ”ta tillbaka anmälan”. Det går inte: misshandel hör under allmänt åtal, och det är åklagaren – inte målsäganden – som förfogar över åtalsfrågan. Finns tillräcklig bevisning, till exempel dokumenterade skador och vittnesuppgifter, ska åklagaren som huvudregel åtala även om målsäganden inte längre medverkar.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Ingen anmälan – inget åtal.” Åklagaren kan väcka åtal oavsett hur brottet kommit till myndigheternas kännedom. Anmälan är ett vanligt startskott, inte ett krav.

”Brottsoffret kan lägga ner åtalet.” Vid allmänt åtal disponerar åklagaren ensam över åtalet. Målsägandens önskan kan påverka bevisläget men styr inte beslutet.

”Enskilt åtal är ett alternativ för alla brott.” Enskilt åtal är förbehållet ett fåtal brottstyper; för brott under allmänt åtal krävs först att åklagaren avstått.

Vanliga frågor

Vilka brott hör inte under allmänt åtal?
Främst ärekränkningsbrotten – förtal och förolämpning – där huvudregeln är enskilt åtal, med möjlighet till allmänt åtal i vissa fall, t.ex. när det är påkallat ur allmän synpunkt.
Vad är ett angivelsebrott?
Brott där allmänt åtal förutsätter att målsäganden anger brottet till åtal, exempelvis vissa fall av förtal. Angivelsen är då en processförutsättning.
Kan jag som målsägande påverka processen?
Ja: du kan ange brottet, begära överprövning om åklagaren lägger ner, biträda åtalet, föra skadeståndstalan – och i sista hand väcka enskilt åtal om din subsidiära åtalsrätt aktualiserats.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 20 kap. 2–8 §§.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.