Att en åklagare väcker åtal för det allmännas – samhällets – räkning. Så hanteras nästan alla brott.
Förklaring
Nästan alla brott i Sverige hör under allmänt åtal. Det betyder att det är staten – genom en allmän åklagare – som väcker åtal och driver ansvarsfrågan i domstol, inte den som drabbats av brottet. Tanken är att straffrätten är en angelägenhet för samhället: brottsoffret ska inte behöva bära ansvaret, kostnaden eller risken för att lagföra gärningspersonen.
För åklagaren är detta inte bara en rättighet utan som huvudregel en plikt. Enligt rättegångsbalken 20 kap. 6 § ska åklagaren väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal – den så kallade absoluta åtalsplikten. Ventilerna är åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning i särskilt angivna fall. För ett fåtal brott gäller att allmänt åtal kräver att målsäganden anger brottet till åtal eller att åtal är påkallat ur allmän synpunkt – till exempel vissa förtalsbrott.
Allmänt och enskilt åtal – två spår
Allmänt åtal
- Åklagaren väcker åtal för samhällets räkning
- Gäller nästan alla brott
- Staten bär utredning och kostnader
- Målsägandens inställning hindrar i princip inte åtal
Enskilt åtal
- Målsäganden väcker och driver åtalet själv
- Bara vissa brott, främst förtal och förolämpning
- Målsäganden står kostnadsrisken
- Subsidiär åtalsrätt: möjligt även när åklagaren avstått
Målsäganden har alltså en reservroll: den som angett brottet kan väcka enskilt åtal om åklagaren beslutat att inte åtala, och kan biträda ett allmänt åtal.
Exempel
Exempel: målsäganden som ångrade sig
Efter en misshandel i hemmet vill målsäganden några veckor senare ”ta tillbaka anmälan”. Det går inte: misshandel hör under allmänt åtal, och det är åklagaren – inte målsäganden – som förfogar över åtalsfrågan. Finns tillräcklig bevisning, till exempel dokumenterade skador och vittnesuppgifter, ska åklagaren som huvudregel åtala även om målsäganden inte längre medverkar.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Ingen anmälan – inget åtal.” — ✓ Åklagaren kan väcka åtal oavsett hur brottet kommit till myndigheternas kännedom. Anmälan är ett vanligt startskott, inte ett krav.
✗ ”Brottsoffret kan lägga ner åtalet.” — ✓ Vid allmänt åtal disponerar åklagaren ensam över åtalet. Målsägandens önskan kan påverka bevisläget men styr inte beslutet.
✗ ”Enskilt åtal är ett alternativ för alla brott.” — ✓ Enskilt åtal är förbehållet ett fåtal brottstyper; för brott under allmänt åtal krävs först att åklagaren avstått.
Vanliga frågor
- Vilka brott hör inte under allmänt åtal?
- Främst ärekränkningsbrotten – förtal och förolämpning – där huvudregeln är enskilt åtal, med möjlighet till allmänt åtal i vissa fall, t.ex. när det är påkallat ur allmän synpunkt.
- Vad är ett angivelsebrott?
- Brott där allmänt åtal förutsätter att målsäganden anger brottet till åtal, exempelvis vissa fall av förtal. Angivelsen är då en processförutsättning.
- Kan jag som målsägande påverka processen?
- Ja: du kan ange brottet, begära överprövning om åklagaren lägger ner, biträda åtalet, föra skadeståndstalan – och i sista hand väcka enskilt åtal om din subsidiära åtalsrätt aktualiserats.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.