Bouppteckning

En skriftlig förteckning över en avlidens tillgångar och skulder som ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter.

Rättsområde: Familje- och arvsrättSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

När någon avlider ska dödsboets ekonomi kartläggas i en bouppteckning: en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, uppgifter om dödsbodelägarna – och i förekommande fall den efterlevande makens eller sambons egendom. Bouppteckningen är både en ögonblicksbild och en juridisk nyckelhandling: registrerad hos Skatteverket fungerar den som dödsboets legitimation, till exempel när banken ska släppa konton eller en fastighet ska säljas.

Fristerna – tre månader plus en

DödsfalletDödsboet uppstår; delägarna förvaltar boet gemensamt
Inom 3 månaderBouppteckningsförrättning ska hållas – alla dödsbodelägare kallas
Inom 1 månad därefterBouppteckningen ges in till Skatteverket för registrering
RegistreradFungerar som boets legitimationshandling – grund för arvskiftet

Hinner man inte kan Skatteverket ge anstånd – ansök inom tremånadersfristen. Vid mycket små bon kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan genom kommunen.

Förrättningen hålls av två utomstående förrättningsmän – kunniga och trovärdiga personer som inte själva är dödsbodelägare. Boet uppges av den som känner det bäst, ofta efterlevande make eller den som skött ekonomin. I bouppteckningen antecknas också sådant som styr arvet: testamente, äktenskapsförord och tidigare gåvor som kan utgöra förskott på arv. Uppgifterna ligger sedan till grund för bodelning och arvskifte – själva fördelningen sker alltså efter, inte i, bouppteckningen.

Exempel

Exempel: efter pappans bortgång

Syskonen Sara och Jonas mister sin far i mars. I maj håller de bouppteckningsförrättning med hjälp av en begravningsbyrås jurist; villan (3,2 mkr), bankmedel (240 000 kr), bolån (1,1 mkr) och faderns testamente antecknas. I juni skickas bouppteckningen till Skatteverket, som registrerar den. Med den registrerade bouppteckningen kan syskonen avsluta konton, sälja villan och därefter skifta arvet.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

✗ ”Bouppteckningen fördelar arvet.” — ✓ Den bara dokumenterar boet. Fördelningen sker vid arvskiftet.

✗ ”Arvingarna ärver skulderna.” — ✓ Nej, skulder betalas ur boet. Räcker boet inte kan det försättas i konkurs – arvingarna betalar inte ur egen ficka.

✗ ”Man måste anlita jurist.” — ✓ Inget krav, men två utomstående förrättningsmän måste medverka, och vid testamenten, särkullbarn eller företag i boet är sakkunnig hjälp ofta värd pengarna.

Vanliga frågor

Vad händer om vi missar fristen?
Skatteverket kan förelägga och ytterst vitesförelägga; ansök hellre om anstånd i tid. Utan registrerad bouppteckning står boet dessutom handlingsförlamat gentemot banker och myndigheter.
Vem kallas till förrättningen?
Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar samt efterlevande make/sambo. Ingen måste komma – men alla ska ha kallats i tid.
Kostar registreringen något?
Skatteverkets registrering är avgiftsfri; kostnader uppstår främst om ni anlitar hjälp med upprättandet.
Källor: Ärvdabalken (1958:637) 20 kap. 1, 8 och 8 a §§.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.