Konkurs

Kollektiv avveckling av en insolvent gäldenärs ekonomi: tillgångarna tas om hand av konkursförvaltare och fördelas mellan borgenärerna enligt förmånsrättsordningen.

Rättsområde: InsolvensrättSenast granskad 2026-07-06

Förklaring

Konkurs är den kollektiva slutavvecklingen av en insolvent gäldenärs ekonomi: alla tillgångar tas i anspråk samtidigt, för alla borgenärers räkning, under en förvaltares ledning. Grundkravet är obestånd – att gäldenären inte kan betala sina skulder i takt med förfall och att oförmågan inte är tillfällig. Ansökan görs av gäldenären själv eller av en borgenär hos tingsrätten, som beslutar om konkurs.

Konkursens förlopp

1. BeslutTingsrätten försätter gäldenären i konkurs; konkursbo bildas och gäldenären förlorar rådigheten över egendomen
→
2. FörvaltningKonkursförvaltare (i regel advokat) tar över: säkrar tillgångar, granskar transaktioner, driver ev. återvinning
→
3. Bouppteckning & bevakningGäldenären bekräftar boets ställning under straffansvar; fordringar anmäls/bevakas
→
4. UtdelningTillgångarna förvandlas till pengar och fördelas enligt förmånsrättsordningen; boet avslutas

Förmånsrättsordningen styr kön: särskilda förmånsrätter (pant m.m.) och vissa allmänna går före; oprioriterade borgenärer delar på resten – ofta ingenting.

Verkningarna skiljer sig efter gäldenärstyp: ett aktiebolag upplöses när konkursen avslutats utan överskott – skulderna dör med bolaget – medan en fysisk person kvarstår som betalningsskyldig för det obetalda; för privatpersoner är skuldsanering den egentliga vägen till skuldfrihet. Under konkursen gäller näringsförbudsliknande begränsningar för gäldenären, och förvaltaren utreder om brott mot borgenärer förekommit. Alternativ före konkurs: företagsrekonstruktion och ackordsuppgörelser.

Exempel

Exempel: kön vid utdelningen

Bygg AB går i konkurs med tillgångar på 2 miljoner. Banken har företagshypotek (särskild förmånsrätt) och får först betalt; därefter täcks förvaltarens arvode och vissa löneprioriteter; de oprioriterade leverantörsfordringarna på tillsammans 5 miljoner delar på resterande 150 000 kr – tre öre per krona. Bolaget upplöses; ägaren Mira är inte personligen ansvarig, men banken kräver henne på hennes borgensåtagande.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

✗ ”Konkurs utplånar alla skulder.” — ✓ Bara för upplösta bolag. Privatpersoner är fortsatt betalningsskyldiga – skuldsanering är ett annat institut.

✗ ”Först till kvarn får betalt.” — ✓ Konkursen är kollektiv: förmånsrättsordningen, inte snabbheten, styr – och sena ”förbigångar” kan återvinnas.

✗ ”Konkurs är alltid slutet för verksamheten.” — ✓ Rörelsen kan säljas vidare av förvaltaren och leva vidare i ny regi.

Vanliga frågor

Vem betalar förvaltaren?
Boet – förvaltararvodet har hög prioritet; räcker boet inte står staten för vissa kostnader.
Hur anmäler jag min fordran?
Skriv till förvaltaren; formellt bevakningsförfarande används i större konkurser med utdelning till oprioriterade.
Vad händer med anställda?
Lönegarantin täcker lönefordringar upp till vissa belopp och tider – förvaltaren beslutar om utbetalning.
Källor: Konkurslagen (1987:672) 1–2, 6–7 och 11 kap.; Förmånsrättslagen (1970:979).
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.