Latin för ”i fulltalighet”: när en domstol – främst HD eller HFD – avgör ett mål med samtliga ledamöter, typiskt för att ändra etablerad praxis.
Förklaring
In plenum är latin för ”i fulltalighet”: att en domstol eller ett beslutsorgan sammanträder med samtliga ledamöter. I svensk rätt förknippas uttrycket främst med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Normalt dömer HD med fem justitieråd – men när domstolen överväger att avvika från en rättsgrundsats eller lagtolkning som den själv tidigare slagit fast, kan målet hänskjutas till avgörande av alla justitieråd: plenum (rättegångsbalken 3 kap. 6 §).
Vägen till ett plenumavgörande
Ordningen skyddar förutsebarheten: etablerad praxis ska inte kunna kastas om av en enskild avdelning i förbigående.
Plenumavgöranden är sällsynta och väger därefter: när hela domstolen står bakom en praxisändring vet alla att kursändringen är avsiktlig och genomtänkt. Uttrycket används också utanför domstolarna om beslutsfattande i fulltalig sammansättning – i nämnder, akademier och internationella organ.
Exempel
Exempel: när HD bytte fot
En avdelning i HD prövar en preskriptionsfråga och finner att den tolkning domstolen etablerade på 1990-talet leder till orimliga resultat i dagens digitala avtalsmiljö. I stället för att döma i strid med prejudikatet hänskjuts målet till plenum. Samtliga justitieråd deltar, den gamla linjen överges uttryckligen – och det nya avgörandet blir den auktoritativa utgångspunkten för framtiden.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Viktiga mål avgörs alltid i plenum.” — ✓ Nej, även de största prejudikaten döms normalt av fem ledamöter – plenum är reserverat för praxisändringar.
✗ ”Plenum är en egen domstol.” — ✓ Det är samma domstol i fulltalig sammansättning.
Vanliga frågor
- Hur ofta sker plenumavgöranden?
- Mycket sällan – åtskilliga år kan gå mellan dem, vilket är poängen: praxis ska vara stabil.
- Kan hovrätter döma in plenum?
- Nej, ordningen är HD:s och HFD:s; hovrätternas enhetlighet upprätthålls i stället genom överklagande till HD.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.