Advokat

En jurist som blivit ledamot av Sveriges advokatsamfund och därför har rätt att använda den i lag skyddade titeln advokat.

Rättsområde: Aktörer i rättenSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Advokat är en i lag skyddad titel. Bara den som antagits som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat, och den som obehörigen använder titeln kan dömas till böter (rättegångsbalken 8 kap. 10 §). Jurist är däremot ingen skyddad titel – vem som helst får kalla sig jurist. Skillnaden är alltså inte en gradskillnad i främst kunskap utan en fråga om medlemskap, tillsyn och ansvar.

Vägen till advokattiteln

1. JuristexamenGrundkravet för hela banan
2. Tre års kvalificerat arbetePraktisk juridisk verksamhet efter examen, t.ex. som biträdande jurist på advokatbyrå
3. AdvokatexamenAdvokatsamfundets utbildning med godkänt prov
4. LämplighetsprövningSamfundets styrelse prövar redbarhet och lämplighet
5. LedamotFörst nu får titeln advokat användas

Oberoendet är centralt: den som är anställd hos någon annan än en advokat – till exempel en bolagsjurist eller myndighetsjurist – kan i princip inte antas som ledamot.

Med titeln följer skyldigheter. En advokat ska iaktta god advokatsed enligt Advokatsamfundets vägledande regler, har en långtgående tystnadsplikt och en lojalitetsplikt mot klienten. Advokater står under tillsyn av samfundets disciplinnämnd, som kan besluta om erinran, varning – ibland med straffavgift – och i allvarliga fall uteslutning. Tystnadsplikten har dessutom processuellt skydd: en advokat får som huvudregel inte höras som vittne om det som anförtrotts inom uppdraget.

Något advokattvång finns inte i Sverige – du får processa själv eller anlita vilket ombud du vill (rättegångsbalken 12 kap. 2 § ställer bara allmänna lämplighetskrav). Men när staten betalar gäller i praktiken andra regler: till offentlig försvarare ska i regel en advokat förordnas.

Exempel

Exempel: advokatbyrå eller juristbyrå?

Amina ska välja ombud i en vårdnadstvist och jämför en advokatbyrå med en juristbyrå. Båda kan företräda henne. Väljer hon advokatbyrån vet hon dock att ombudet står under disciplinnämndens tillsyn, omfattas av god advokatsed och tystnadsplikt med vittnesförbud, har obligatorisk ansvarsförsäkring – och att hon som konsument kan få arvodestvister prövade i Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Alla jurister är advokater.” Tvärtom: alla advokater är jurister, men bara samfundets ledamöter är advokater.

”Man måste ha advokat för att gå till domstol.” Nej, det finns inget advokattvång. Du kan föra din egen talan eller anlita annat ombud.

”En advokat får inte försvara någon som är skyldig.” Alla har rätt till ett försvar. Försvararens uppgift är att bevaka klientens rätt och att rättegången går rätt till – inte att döma.

Vanliga frågor

Vad kostar en advokat?
Arvodet ska vara skäligt och avtalas med byrån. I uppdrag som staten betalar (t.ex. offentlig försvarare och rättshjälp) ersätts advokaten enligt en timkostnadsnorm som regeringen fastställer årligen.
Vad gör jag om jag är missnöjd med min advokat?
Du kan göra en disciplinanmälan till Advokatsamfundet. Är du konsument och tvistar om arvodet kan du vända dig till samfundets konsumenttvistnämnd.
Vad är en biträdande jurist?
En jurist som är anställd på advokatbyrå men ännu inte är advokat – ofta på väg mot advokatexamen. Se biträdande jurist.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 8 kap. 2, 4 och 10 §§, 12 kap. 2 § och 21 kap. 5 §; Sveriges advokatsamfunds stadgar och vägledande regler om god advokatsed.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.
Snabbfakta
RättsområdeAktörer i rätten
UppslagsordAdvokat
Senast granskad2026-07-04
Relaterade begrepp
JuristPerson som yrkesmässigt arbetar med juridik, i regel med juristexamen. Tite...Offentlig försvarareFörsvarare som domstolen förordnar för en misstänkt – obligatorisk vid häkt...OmbudDen som med fullmakt handlar i någon annans ställe – i process med rättegån...Biträdande juristEn jurist som är anställd vid en advokatbyrå men ännu inte är advokat, och ...
Källor
Rättegångsbalken (1942:740) 8 kap. 2, 4 och 10 §§, 12 kap. 2 § och 21 kap. 5 §; Sveriges advokatsamfunds stadgar och vägledande regler om god advokatsed