Resning

Extraordinärt rättsmedel som kan bryta upp lagakraftvunna avgöranden – främst vid nya omständigheter eller bevis; frist saknas till förmån för dömd.

Rättsområde: Process · RättsmedelSenast granskad 2026-07-06

Förklaring

Resning är det extraordinära rättsmedlet mot innehållet i lagakraftvunna avgöranden: när nya omständigheter eller bevis, brottsligt förfarande i processen eller uppenbart lagstridig rättstillämpning gör att en dom inte bör stå fast, kan målet tas upp på nytt. Grunderna finns i rättegångsbalkens 58 kap. – och de är medvetet snäva: laga kraften är huvudregeln, resningen ventilen.

Resningsgrunderna i huvuddrag

Till förmån för dömd (58:2)

  • Nya omständigheter/bevis som sannolikt lett till frikännande eller mildare utgång
  • Brott i processen (mened, falsk bevisning), jävig domare
  • Uppenbart lagstridig rättstillämpning
  • Ingen tidsfrist – gynnande resning kan sökas när som helst

Till nackdel / i tvistemål

  • Till men för frikänd: mycket strängare krav + ettårsfrist från kunskapen
  • Tvistemål (58:1): motsvarande grunder, ettårsfrist, och nyheten ska sannolikt ha ändrat utgången + giltig ursäkt för att den inte åberopats

Resning söks hos hovrätt (tingsrättsavgöranden) eller HD – beviljas den tas målet i regel upp på nytt av den domstol som dömde.

Asymmetrin är principiell: att en oskyldig är dömd tål rättsordningen aldrig – därav fristfriheten till förmån för dömda – medan friande domar och civildomar skyddas hårdare av stabilitetsintresset. Resningsprocessens vardag är krävande: ny bevisning ska vara verkligt ny, inte omtuggad, och sannolikhetskravet prövas mot hela det gamla materialet.

Exempel

Exempel: DNA:t som öppnade målet

Tio år efter en våldtäktsdom ger ny DNA-teknik träff på en annan, känd gärningsman i det sparade materialet. Den dömdes ansökan om resning bifalls: beviset är nytt och hade sannolikt lett till frikännande. Målet tas upp igen – åklagaren lägger ned åtalet och tingsrätten frikänner. JK-ersättning för åren i anstalt följer.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Resning är en tredje chans för missnöjda.” Missnöje hör till överklagandet – resning kräver kvalificerade grunder.

”Nytt juridiskt argument räcker.” Argument kunde ha förts tidigare – det krävs nya fakta/bevis eller uppenbar lagstridighet.

Vanliga frågor

Hur ofta beviljas resning?
Sällan – de flesta ansökningar avslås; grundkraven är höga och prövningen sträng.
Vad är skillnaden mot domvilla?
Resning angriper avgörandets innehåll; klagan över domvilla processens fel. Se domvilla.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 58 kap. 1–2 §§.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.