Att förklara att man inte godtar ett krav eller påstående, helt eller delvis. Ett bestritt krav kan bara fastställas av domstol.
Förklaring
Att bestrida är att säga emot med rättslig verkan: att förklara att man inte godtar ett krav eller ett påstående, helt eller delvis. Bestridandet är en av processens viktigaste handlingar eftersom det avgör vilket spår ett krav hamnar på – det obestridda kan fastställas snabbt och enkelt, medan det bestridda måste prövas av domstol.
Kravets två spår – tystnad eller bestridande
Bestrid skriftligt, ange varför – och spara en kopia. Ett bestridande gör inte att kravet försvinner, men det tvingar fram en riktig prövning.
I ett tvistemål bestrider svaranden käromålet – då ska domstolen pröva saken, och kärandens uppgifter får inte läggas till grund för dom bara för att de påståtts. Hos Kronofogden är effekten ännu tydligare: bestrids ett betalningsföreläggande i rätt tid kan inget utslag meddelas, utan sökanden får välja om målet ska överlämnas till tingsrätten. Även myndighetsbeslut och fakturor bestrids – med samma kärnbetydelse: jag godtar inte detta.
Ett bestridande behöver skäl men inte bevis i första skedet: att kravet är felaktigt, att arbetet inte utförts, att beloppet är fel eller att fordran är preskriberad. Rena bluffakturor ska alltid bestridas – att ignorera dem kan leda till utslag och betalningsanmärkning trots att kravet saknar grund.
Exempel
Exempel: den felaktiga fakturan
Hanna får en faktura på 12 000 kr för en ”katalogtjänst” hon aldrig beställt. Hon bestrider skriftligt till avsändaren samma vecka: ingen beställning, inget avtal. När bolaget ändå ansöker om betalningsföreläggande bestrider hon även hos Kronofogden inom förklaringstiden. Något utslag kan då inte meddelas – bolaget måste stämma i domstol och bevisa sitt påstådda avtal, vilket det aldrig gör. Hade Hanna slängt breven hade ett utslag och en betalningsanmärkning kunnat bli följden.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Bestrider jag slipper jag saken.” — ✓ Bestridandet stoppar den summariska vägen, men motparten kan gå till domstol. Det du vinner är rätten till en riktig prövning.
✗ ”Det räcker att strunta i felaktiga krav.” — ✓ Farligt: tystnad kan ge utslag eller tredskodom. Bestrid aktivt och skriftligt.
✗ ”Ett bestridande måste vara juridiskt fulländat.” — ✓ Nej – tydligt, skriftligt och i tid räcker: att du motsätter dig kravet och varför.
Vanliga frågor
- Ger ett bestritt betalningsföreläggande betalningsanmärkning?
- Nej, inte i sig. För privatpersoner uppstår anmärkning först vid utslag eller dom – inte av ansökan som bestrids. För företag kan dock redan en ansökan registreras av kreditupplysningsföretag.
- Hur bestrider jag hos Kronofogden?
- Skriftligt inom den förklaringstid som anges i föreläggandet. Ange målnummer och att du bestrider; sökanden får sedan välja om målet ska lämnas till tingsrätt.
- Kan jag bestrida en del av ett krav?
- Ja. Betala den riktiga delen och bestrid resten – ange tydligt vilken del du godtar.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.