Latin för ”till handlingarna”. Att en skrivelse läggs ad acta innebär att den läggs till akten utan någon ytterligare åtgärd från domstolen.
Förklaring
Ad acta är kanslilatin för ”till handlingarna”. När en domstol eller myndighet lägger en skrivelse ad acta betyder det att skrivelsen arkiveras i målets eller ärendets akt utan att någon åtgärd vidtas. Det är alltså inte ett beslut i sak – varken ett bifall eller ett avslag – utan ett konstaterande att skrivelsen inte kräver något svar eller ställningstagande.
Vad händer med en inkommen skrivelse?
Skrivelsen försvinner inte: den blir kvar som aktbilaga och är i regel en allmän handling. Den kan därmed få betydelse senare, till exempel om målet överklagas eller om någon vill visa vad som faktiskt tillförts akten och när.
Exempel
Exempel: brevet efter avslutad skriftväxling
Sedan skriftväxlingen i ett tvistemål avslutats skickar den ena parten in ytterligare ett brev där hon upprepar sina tidigare argument. Domstolen konstaterar att brevet inte innehåller något nytt som kräver åtgärd och lägger det ad acta. Brevet finns kvar i akten som aktbilaga, men ingen kommunicering sker och ingen svarsfrist sätts ut.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Ad acta betyder att domstolen avslagit min begäran.” — ✓ Nej. Ad acta är inget ställningstagande alls. Innehåller skrivelsen ett yrkande som kräver prövning ska den inte läggas ad acta.
✗ ”Skrivelsen slängs.” — ✓ Tvärtom – den bevaras i akten och är normalt offentlig.
Vanliga frågor
- Får jag besked när något läggs ad acta?
- Inte alltid. Åtgärden framgår dock av målets dagboksblad, som du kan begära ut från domstolen.
- Kan jag kräva att skrivelsen ändå prövas?
- Om du anser att skrivelsen innehåller ett yrkande eller en begäran som kräver beslut kan du påpeka det för domstolen och begära ett formligt ställningstagande.