Målsägande

Den som har utsatts för ett brott eller lidit skada av det, brottsoffret i rättens mening.

Förklaring

Målsäganden är den mot vilken ett brott har begåtts eller som har drabbats av skada eller kränkning genom brottet. I processen kan målsäganden ha flera roller på en gång. Han eller hon kan höras som bevis, eftersom berättelsen ofta är central för utredningen, kan framställa ett enskilt anspråk, det vill säga ett civilrättsligt krav på skadestånd som prövas i samma rättegång som brottet, och kan i vissa fall biträda åklagarens åtal eller, om åklagaren beslutar att inte åtala, själv väcka enskilt åtal.

För att stärka målsägandens ställning kan domstolen vid allvarligare brott, särskilt vålds- och sexualbrott, förordna ett målsägandebiträde. Det är oftast en jurist eller advokat som ger stöd, tar till vara målsägandens intressen och hjälper till att föra skadeståndstalan. Biträdet betalas av staten. Vid förhandlingen kan målsäganden dessutom få stöd av ett vittnesstöd, en ideell person som finns på plats för trygghet och praktisk information.

Exempel

Den som blivit misshandlad är målsägande. Under rättegången hörs personen om händelsen och kan, med hjälp av ett målsägandebiträde, kräva skadestånd för sveda och värk.

Vanliga frågor

Är målsäganden en part i målet?

Målsäganden kan vara part, till exempel när ett skadeståndskrav förs eller när åtalet biträds, men hörs ofta främst som bevisning. Rollen varierar med vad målsäganden väljer att göra.

Vad är ett målsägandebiträde?

En jurist som domstolen utser för att stödja målsäganden vid allvarligare brott. Biträdet betalas av staten och hjälper bland annat till att föra talan om skadestånd.