Domstol som överprövar lägre instansers avgöranden – hovrätt/HD respektive kammarrätt/HFD. Relativ term: hovrätten är själv underrätt mot HD.
Förklaring
Överrätt är samlingsordet för domstolar som överprövar: hovrätterna och Högsta domstolen i den allmänna linjen, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen i förvaltningslinjen. Motsatsen är underrätt eller underinstans – tingsrätter och förvaltningsrätter. Orden beskriver relationer, inte kvalitet: hovrätten är överrätt i förhållande till tingsrätten men underrätt i förhållande till HD.
Instansernas relativa språk
Instansordningens princip: frågor ska först prövas nedifrån – överrätten omprövar, den nyprövar inte fritt; därav preklusionsregler och återförvisningar.
Överrättens arbetssätt skiljer sig från underrättens: prövningstillstånd sållar inflödet, referenten bereder, bevisningen återanvänds ofta genom underrättens inspelade förhör (tilltrosreglerna styr när omhörande krävs), och utfallen är fastställa – ändra – undanröja/återförvisa. Ju högre upp, desto mer renodlas rättsfrågorna: HD:s och HFD:s uppgift är vägledning, inte tredje genomkörare.
Exempel
Exempel: samma ord, två riktningar
I hovrättens dom står: ”Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.” När målet sedan når HD skriver justitieråden om ”underrätternas bedömning” – och syftar då på både tingsrätten och hovrätten. Relationstermerna gör hierarkin läsbar: varje domstol är över eller under bara i förhållande till en annan.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Överrätten gör om hela rättegången.” — ✓ Den omprövar det överklagade på i huvudsak samma material – ny bevisning stoppas ofta av preklusion.
✗ ”Överrätten är alltid smartare.” — ✓ Fördelen är ny genomlysning och kollegial sammansättning – underrätten såg dock förhören färskast; därav tilltrosreglerna.
Vanliga frågor
- Vilka är Sveriges överrätter?
- Sex hovrätter och HD; fyra kammarrätter och HFD – plus överinstansfunktioner i specialsystemen (t.ex. Migrationsöverdomstolen = Kammarrätten i Stockholm).
- Vad är tilltrosbevisning?
- Muntlig bevisning vars trovärdighet var avgörande – överrätten får i regel inte göra en annan tilltrosbedömning utan att beviset läggs fram igen. Se tilltrosbevisning.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.