Överklagande

En begäran om att en högre domstol ska pröva en dom eller ett beslut som man är missnöjd med.

Förklaring

Överklagande är det centrala ordinära rättsmedlet och en garanti för att avgöranden kan kontrolleras av en högre instans. Ett överklagande ska lämnas in skriftligen inom överklagandetiden, ofta tre veckor från dagen för domen eller beslutet, och ges normalt in till den domstol som meddelade avgörandet. Av domen framgår alltid hur och inom vilken tid den överklagas, en så kallad överklagandehänvisning. Missar man fristen vinner avgörandet laga kraft och kan i regel inte längre angripas.

Överklagandet leder till att målet kan prövas i nästa instans: från tingsrätt till hovrätt och från förvaltningsrätt till kammarrätt, och i sista hand till respektive högsta domstol. I många måltyper krävs prövningstillstånd för att den högre domstolen ska ta upp målet till full prövning. Om en part överklagar kan motparten i vissa fall haka på genom ett anslutningsöverklagande, även efter att den egna tiden gått ut. Ett anslutningsöverklagande är osjälvständigt och faller om huvudöverklagandet återkallas.

Exempel

En part som förlorat i tingsrätten lämnar inom tre veckor in ett överklagande till tingsrätten, ställt till hovrätten. Hovrätten prövar först om prövningstillstånd ska ges.

Vanliga frågor

Hur lång tid har jag på mig att överklaga?

Ofta tre veckor från dagen för domen eller beslutet, men tiden varierar. Den exakta fristen och hur du går till väga framgår alltid av överklagandehänvisningen i avgörandet.

Vad är ett anslutningsöverklagande?

När en part överklagat kan motparten ansluta sig och själv överklaga, även efter sin egen frist. Ett sådant anslutningsöverklagande faller dock om det första överklagandet återkallas.