Att någon varken insåg eller borde ha insett ett förhållande. Den godtroende skyddas ofta av rättsordningen – den ondtroende inte.
Förklaring
God tro beskriver ett aktsamt ovetande: att någon varken insåg eller borde ha insett ett visst förhållande – att säljaren inte ägde saken, att fullmakten var överskriden, att uppgiften var fel. Motsatsen, ond tro, är att man visste eller borde ha vetat. Begreppsparet är ett av civilrättens mest använda verktyg för att fördela risker: rättsordningen skyddar ofta den som inrättat sig i god tro, medan den som var i ond tro får bära följderna.
God tro i arbete – tre klassiska situationer
Kraven är objektiva: ”borde ha insett” mäts mot vad en omsorgsfull person i samma situation hade uppmärksammat – misstänkta omständigheter utlöser undersökningsplikt.
God tro är ingen fribiljett för den bekväme: låga priser, konstiga försäljningskanaler eller brådska kan grunda ond tro hos den som inte ställde frågor. Vid godtrosförvärv av lösöre kräver lagen uttryckligen att omständigheterna var sådana att förvärvaren inte borde ha misstänkt något – och för stöldgods har lagstiftaren flyttat gränsen helt: den bestulne ägaren har rätt att få tillbaka egendomen även från en godtroende köpare, mot att kravet framställs inom viss tid.
Exempel
Exempel: cykeln på nätauktionen
Tea köper en elcykel för 3 000 kr – nypris 40 000 – av en anonym säljare på en parkering, utan kvitto eller nycklar till originallåset. När cykeln visar sig stulen hjälper ”jag visste inget” henne inte: priset och omständigheterna borde ha väckt misstankar, så god tro förelåg aldrig. Och även om allt sett normalt ut hade den bestulne ägaren haft rätt att få tillbaka sin cykel – stöldgods kan sedan 2003 inte godtrosförvärvas med bestående verkan.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Bara jag inte visste är jag skyddad.” — ✓ Även det man borde ha insett räknas – aktsamhetskravet är kärnan.
✗ ”Köpt i god tro = mitt för alltid.” — ✓ För stulen egendom gäller att ägaren har rätt att återfå den; i övriga fall kan lösen bli aktuell.
Vanliga frågor
- Vem ska bevisa god eller ond tro?
- Det varierar med regeln: vid godtrosförvärv ligger det på förvärvaren att visa att omständigheterna var sådana att god tro förelåg.
- Vad betyder ”i god tro” i vardagsspråk kontra juridik?
- Vardagligt: ärligt uppsåt. Juridiskt: ett tekniskt aktsamhetstest – visste eller borde ha vetat – med olika precisering i olika lagar.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.