Ett mål där domstolen prövar om den tilltalade begått ett brott och vilken påföljd det ska leda till.
Förklaring
Brottmål är domstolarnas prövning av straffansvar: har den tilltalade begått det brott åklagaren påstår, och vilken påföljd ska det i så fall leda till? Målet inleds inte i domstolen utan med en förundersökning hos polis och åklagare; först när åklagaren väcker åtal hamnar saken på domstolens bord.
Brottmål och tvistemål – två olika världar
Brottmål
- Staten (åklagaren) mot den tilltalade
- Beviskrav: utom rimligt tvivel – åklagaren bär hela bördan
- Indispositivt: ett erkännande avgör inte målet
- Utgång: frikännande eller fällande dom med påföljd
Tvistemål
- Enskild mot enskild – kärande mot svarande
- Beviskrav: normalt ”styrkt”
- Dispositivt (oftast): parterna kan förlikas
- Utgång: bifall eller ogillande av käromålet
Brottsoffrets skadeståndskrav – det enskilda anspråket – kan handläggas inom brottmålet, så att en rättegång räcker.
I rättssalen möts en fast rollbesättning: åklagaren som ska bevisa gärningen, den tilltalade med sin försvarare, målsäganden – ofta med målsägandebiträde – samt rätten, i tingsrätt vanligen en juristdomare och nämndemän. Huvudförhandlingen följer en given dramaturgi: yrkanden, sakframställningar, förhör med målsägande, tilltalad och vittnen, personalia och pläderingar. Erkännanden räcker inte i sig för fällande dom – domstolen prövar alltid bevisningen, eftersom brottmålet är indispositivt.
Exempel
Exempel: misshandelsmålet från början till slut
Efter ett bråk på stan anmäls Viktor för misshandel. Polisen förhör vittnen, åklagaren väcker åtal och yrkar även skadestånd för målsägandens räkning. Vid huvudförhandlingen i tingsrätten hörs målsäganden, Viktor och två vittnen; övervakningsfilm spelas upp. Rätten – en rådman och tre nämndemän – finner gärningen styrkt utom rimligt tvivel, dömer Viktor till villkorlig dom med dagsböter och förpliktar honom att betala 15 000 kr i skadestånd till målsäganden.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Målsäganden är åklagarens klient.” — ✓ Åklagaren företräder det allmänna och är objektiv; målsäganden kan dock biträda åtalet och få sitt skadestånd fört av åklagaren.
✗ ”Erkänner man blir det automatiskt fällande dom.” — ✓ Brottmål är indispositiva – rätten prövar bevisningen även vid erkännande.
✗ ”Offret kan dra tillbaka målet.” — ✓ Vid allmänt åtal förfogar åklagaren över åtalet, inte målsäganden.
Vanliga frågor
- Måste jag ha försvarare?
- Vid allvarligare brott förordnas offentlig försvarare; vid lindrigare kan du försvara dig själv eller anlita privat. Frikänns du står staten normalt kostnaden för den offentliga försvararen.
- Hur avgörs små brottmål?
- Erkända bötesbrott kan avgöras utan huvudförhandling eller redan hos åklagaren genom strafföreläggande.
- Vad händer om den tilltalade uteblir?
- Tredskodom finns inte i brottmål; rätten kan i vissa fall döma i utevaro, annars hämtas eller vitesföreläggs den tilltalade till ny förhandling.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.