Borgenär och gäldenär

Borgenären är den som har en fordran och ska få betalt. Gäldenären är den som har skulden och ska betala.

Förklaring

Begreppen beskriver de två sidorna av ett skuldförhållande och förväxlas lätt, inte minst för att borgenär låter snarlikt borgensman (den som går i borgen för någon annans skuld). En enkel minnesregel är att borgenären har en fordran, alltså något att fordra, medan gäldenären har en gäld, ett äldre ord för skuld. Förhållandet uppstår i en mängd vardagliga situationer: när du lånar pengar, handlar på faktura, hyr en bostad eller åläggs i en dom att betala ett skadestånd.

Betalar gäldenären inte frivilligt har borgenären flera vägar att driva in sin fordran. Borgenären kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden för att få ett förfallet penningkrav fastställt. Bestrider gäldenären inte kravet kan ett utslag meddelas som kan verkställas genom utmätning; bestrider gäldenären kravet kan ärendet på borgenärens begäran överlämnas till domstol. Är fordran tvistig kan borgenären i stället väcka talan direkt och få en dom som kan verkställas. I förlängningen, om gäldenären är på obestånd – det vill säga inte rätteligen kan betala sina skulder och oförmågan inte bara är tillfällig – kan denne försättas i konkurs, varvid tillgångarna fördelas mellan samtliga borgenärer.

Exempel

Ett företag säljer en vara på faktura. Företaget är borgenär och kunden är gäldenär fram till dess att fakturan är betald. Betalar kunden inte kan företaget vända sig till Kronofogden.

Vanliga frågor

Hur skiljer jag borgenär från borgensman?

Borgenären är den som ska ha betalt. En borgensman är någon helt annan: en person som lovat att betala om gäldenären inte gör det. Orden liknar varandra men har olika roller.

Vad kan en borgenär göra om gäldenären inte betalar?

Ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller väcka talan i domstol. Med en dom eller ett utslag kan skulden drivas in genom utmätning, och i sista hand kan gäldenären försättas i konkurs.