Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, som gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning.
Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare, som gemensamt förvaltar den dödes egendom under boets utredning.
Förklaring
Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats ska efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning (18 kap. 1 § ärvdabalken). Det är dessa personer som är dödsbodelägare.
Ordet gemensamt är strängt. Huvudregeln är att delägarna måste vara eniga: en enda delägare kan blockera en försäljning, ett arvskifte eller en utbetalning. Det är den låsningen som gör institutet boutredningsman nödvändigt när samarbetet inte fungerar.
Vem är delägare – och vem är det inte
Delägare
- Efterlevande make eller sambo
- Arvingar enligt lag
- Universella testamentstagare
- Efterarvingar, i boet efter den efterlevande
Inte delägare
- Legatarier
- Borgenärer
- Efterarvingar under det första boets utredning – de kallas men är inte delägare
Efterlevande make är delägare även om han eller hon inte ärver något, eftersom bodelningen ska göras först.
Samtliga delägare ska kallas i god tid till bouppteckningsförrättningen (20 kap. 2 §). Uteblir en kallelse kan bouppteckningen behöva göras om. Delägarna förrättar också arvskiftet tillsammans, och samtliga ska underteckna handlingen.
Exempel
Exempel: makan som inte ärvde men ändå var delägare
Sven dör och efterlämnar hustrun Britta och en dotter från ett tidigare förhållande. Dottern är särkullbarn och ärver allt.
Britta ärver ingenting, men är ändå dödsbodelägare: bodelningen ska göras före arvet, och hon har rätt att delta i förvaltningen och att kallas till bouppteckningen.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Den som ärver mest bestämmer.” — ✓ Nej. Förvaltningen är gemensam och kräver enighet, oavsett lottens storlek.
✗ ”Legatarien är delägare.” — ✓ Nej. Den som fått ett legat står utanför boet.
✗ ”Vi kan börja tömma lägenheten direkt.” — ✓ Egendomen tillhör boet och förvaltas gemensamt. Att förfoga över den på egen hand kan medföra ansvar mot övriga delägare.
Vanliga frågor
- Svarar delägarna för den dödes skulder?
- Nej, inte personligen. Skulderna betalas ur boet. Skiftas boet innan skulderna reglerats kan delägarna däremot bli återbäringsskyldiga.
- Vad gör vi om en delägare vägrar medverka?
- Begär att tingsrätten förordnar en boutredningsman eller en skiftesman. Det räcker att en delägare begär det.
- Kan en delägare företräda boet ensam?
- Bara med fullmakt från övriga, eller i brådskande fall som inte tål uppskov.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.