Åtal

Åklagarens, eller i vissa fall en enskilds, begäran att domstolen ska döma en person för ett brott.

Rättsområde: Straffrätt · ProcessSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Åtalet är startskottet för domstolsprövningen i ett brottmål: åklagarens – eller i undantagsfall en enskilds – begäran att domstolen ska döma en viss person för ett visst brott. Fram till åtalet är brottsutredningen åklagarens och polisens sak; i och med åtalet flyttar ansvaret för prövningen till domstolen och den misstänkte blir tilltalad.

Från misstanke till huvudförhandling

1. FörundersökningPolis och åklagare utreder; den misstänkte underrättas och får yttra sig
2. ÅtalsprövningRäcker bevisningen för en fällande dom? Som huvudregel råder åtalsplikt
3. Åtal väcksÅklagarens stämningsansökan ges in till tingsrätten
4. StämningTingsrätten utfärdar stämning; den tilltalade får åtalet och bevisuppgiften
5. HuvudförhandlingDomstolen prövar åtalet – inom gärningsbeskrivningens ram

Alternativ till åtal i enklare fall: strafföreläggande (bötesbrott som godkänns av den misstänkte) samt åtalsunderlåtelse.

Åtalet väcks genom att åklagaren ger in en stämningsansökan till tingsrätten. Den ska bland annat innehålla den tilltalade, gärningsbeskrivningen – en precis beskrivning av vad den tilltalade påstås ha gjort, var och när – samt de lagrum och den bevisning som åberopas. Gärningsbeskrivningen sätter processens ram: domstolen får inte döma över någon annan gärning än den åklagaren beskrivit, men är fri att rubricera gärningen annorlunda.

För att åtala krävs tillräckliga skäl: åklagaren ska på objektiva grunder kunna förvänta sig en fällande dom. De flesta brott hör under allmänt åtal med åtalsplikt som huvudregel. Enskilt åtal – där målsäganden själv åtalar – är förbehållet ett fåtal brott, främst ärekränkningsbrotten.

Exempel

Exempel: åtalet för grov stöld

Efter en inbrottsvåg färdigställer polisen förundersökningen mot Viktor. Åklagaren bedömer att DNA-spår, övervakningsfilm och godset i Viktors förråd räcker för fällande dom och väcker åtal för grov stöld. I stämningsansökan beskrivs varje tillgrepp med plats, tid och tillvägagångssätt, och som bevisning anges kriminalteknikerns utlåtande, filmerna och vittnesförhör. Tingsrätten utfärdar stämning och kallar till huvudförhandling.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Åtal betyder att man är dömd.” Åtalet är en anklagelse som domstolen ska pröva. Oskuldspresumtionen gäller till lagakraftvunnen fällande dom.

”Åklagaren åtalar så fort någon är misstänkt.” Det krävs tillräckliga skäl – en förväntad fällande dom. Många förundersökningar läggs ner före åtal.

”Domstolen kan döma för vad som helst som kommer fram.” Domen måste hålla sig inom gärningsbeskrivningen. Nya gärningar kräver nytt eller justerat åtal.

Vanliga frågor

Kan ett åtal läggas ned?
Ja, åklagaren kan lägga ned åtalet t.ex. om bevisläget försämras. Sker det innan dom kan den tilltalade i vissa fall begära frikännande dom för att saken ska vara slutligt avgjord.
Vad är åtalsunderlåtelse?
Ett beslut att inte åtala trots att brottet är klarlagt, under vissa villkor – vanligast för unga lagöverträdare eller när ny påföljd inte skulle göra någon skillnad.
Vad innebär att åtal justeras?
Att åklagaren inom vissa gränser ändrar eller kompletterar gärningsbeskrivningen under processens gång, t.ex. en ny tidsangivelse.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 20 kap. och 45 kap. 1 och 4–5 §§.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.