Prövningstillstånd

Ett tillstånd som ofta krävs för att en högre domstol ska ta upp ett överklagat mål till full prövning.

Rättsområde: ProcessSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Att en dom kan överklagas betyder inte att den högre domstolen automatiskt tar upp målet. I de flesta fall krävs först ett prövningstillstånd (ofta förkortat PT) – ett slags biljett genom grinden till nästa instans. Systemet finns för att instanserna har olika uppgifter: tingsrätten ska pröva alla mål fullt ut, hovrätten ska kontrollera och rätta felaktiga avgöranden, och Högsta domstolen ska nästan uteslutande skapa prejudikat – vägledande avgöranden för framtida rättstillämpning.

Instanstrappan – två grindar på vägen upp

TingsrättFörsta instans. Prövar alla mål fullt ut – inget tillstånd krävs.
Hovrätt – grind 1Prövningstillstånd krävs i tvistemål och domstolsärenden samt i vissa brottmål – främst när tingsrätten som enda påföljd dömt till böter eller frikänt. Ges vid någon av fyra dispensgrunder (se nedan).
Högsta domstolen – grind 2Prövningstillstånd krävs alltid. Beviljas nästan bara i prejudikatfall – bara omkring 1–2 % av överklagandena släpps igenom.

Förvaltningsmålen har en egen trappa med samma logik: förvaltningsrätt → kammarrätt (PT krävs i de flesta mål) → Högsta förvaltningsdomstolen (PT krävs alltid).

I hovrätten och kammarrätten är grinden förhållandevis generös. Hovrätten ska ge prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla att tingsrätten dömt rätt (ändringsdispens), om det inte går att bedöma domens riktighet utan en fullständig prövning (granskningsdispens), om målet kan bli vägledande (prejudikatdispens) eller om det annars finns synnerliga skäl, till exempel ett allvarligt rättegångsfel (extraordinär dispens). Domstolen läser då tingsrättens dom, överklagandet och övriga handlingar – någon ny förhandling hålls inte i tillståndsfrågan.

I Högsta domstolen är grinden betydligt trängre. Där krävs i praktiken att målet rymmer en rättsfråga som behöver ett vägledande svar, eller – i sällsynta undantagsfall – synnerliga skäl som resning eller grovt förbiseende i hovrätten. Av drygt 8 000 överklaganden per år får bara drygt hundra prövningstillstånd. Att HD nekar tillstånd betyder alltså inte att domen "godkänts", bara att målet inte passar som prejudikat. Nekat tillstånd innebär att den lägre instansens avgörande står fast.

Exempel

Exempel: ändringsdispens i hovrätten

Lisa förlorar en tvist mot en hantverkare om en fuktskada och döms att betala 180 000 kr. Hon överklagar och pekar på att tingsrätten byggt sin slutsats på ett utlåtande som motsägs av besiktningsprotokollet. Hovrätten läser handlingarna, ser att bevisvärderingen kan ifrågasättas och meddelar prövningstillstånd – ändringsdispens. Målet tas nu upp till full prövning.

Exempel: prejudikatdispens i Högsta domstolen

En tvist gäller om ett avtal som ingåtts genom några klick i en app uppfyller lagens skriftlighetskrav. Frågan är ny, underrätterna har dömt olika i liknande mål och rättsläget är oklart. HD ger prövningstillstånd – inte för att hjälpa just dessa parter, utan för att alla framtida liknande tvister behöver ett svar.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

"Nekat prövningstillstånd betyder att den högre domstolen tycker att domen är rätt." Inte nödvändigtvis. I HD betyder ett nej oftast bara att målet saknar prejudikatintresse.

"Alla har rätt att få sitt mål fullständigt prövat i två instanser." Rätten att överklaga finns, men en full omprövning förutsätter i de flesta mål att prövningstillstånd beviljas.

"Får jag bara prövningstillstånd kan jag lägga fram nya bevis i tvistemålet." I tvistemål får nya omständigheter och bevis normalt inte åberopas i hovrätten – prövningen sker på det material som fanns i tingsrätten.

Vanliga frågor

Krävs alltid prövningstillstånd?
I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen: alltid. I hovrätten: i tvistemål och domstolsärenden samt i vissa brottmål, främst när tingsrätten som enda påföljd dömt till böter eller frikänt från ansvar för mindre allvarliga brott. I kammarrätten: i de flesta måltyper. Tingsrätten är skyldig att i domen upplysa om huruvida prövningstillstånd krävs och om grunderna för det, så titta i överklagandehänvisningen.
Hur begär jag prövningstillstånd?
I själva överklagandet. Ange varför tillstånd bör ges – till exempel vilken dispensgrund du åberopar och vad som är fel i domen – och skicka in inom överklagandefristen.
Hur ofta ger Högsta domstolen prövningstillstånd?
Av drygt 8 000 överklaganden per år beviljas drygt hundra, alltså omkring 1–2 %.
Vad händer om tillstånd nekas?
Underinstansens avgörande står fast och vinner laga kraft. HD:s beslut att neka prövningstillstånd kan inte överklagas.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 49 kap. 12–14 a §§ och 54 kap. 9–10 §§; Förvaltningsprocesslagen (1971:291) 34 a §; Sveriges Domstolar.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.