Den som vårdar egendomen eller bäst känner till dödsboet och därför lämnar uppgifterna till bouppteckningen. Uppgifterna bekräftas på heder och samvete.
Den som vårdar egendomen eller bäst känner till dödsboet och därför lämnar uppgifterna till bouppteckningen. Uppgifterna bekräftas på heder och samvete.
Förklaring
Den som vårdar egendomen eller i övrigt bäst känner till boet ska såsom bouppgivare lämna uppgifter om boet (20 kap. 6 § ärvdabalken). Varje delägare samt efterlevande make eller sambo ska dessutom på begäran lämna uppgifter till bouppteckningen.
Rollen är personlig och innebär ett ansvar. Bouppgivaren ska på heder och samvete bekräfta att uppgifterna är riktiga, och bekräftelsen tecknas i bouppteckningen. Uppgifterna avser tillgångar och skulder på dödsdagen, men också sådant som påverkar delningen – äktenskapsförord, testamenten, gåvor som kan utgöra förskott på arv och tidigare bodelningar.
Rollerna vid en bouppteckning
En och samma person kan vara både dödsbodelägare och bouppgivare – men inte förrättningsperson i det egna boet.
Bouppteckningen ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter. Den registrerade bouppteckningen är sedan boets legitimationshandling: den visar vilka som är dödsbodelägare och används mot banker och myndigheter.
Exempel
Exempel: sambon som visste mest
Karl avlider och efterlämnar en sambo och två vuxna barn som bor i en annan del av landet. Sambon bodde med honom, känner till banken, försäkringarna och skulderna.
Hon blir bouppgivare även om hon inte ärver något, eftersom hon bäst känner till boet. Barnen ska ändå kallas till förrättningen och lämna de uppgifter de har.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Bouppgivaren måste vara arvinge.” — ✓ Nej. Det avgörande är kännedomen om boet, inte arvsrätten.
✗ ”Det räcker att uppskatta tillgångarna.” — ✓ Bekräftelsen lämnas på heder och samvete. Medvetet oriktiga uppgifter kan leda till straffansvar.
✗ ”Bouppgivaren kan också vara förrättningsman.” — ✓ Nej. Förrättningspersonerna ska vara utomstående och får inte vara dödsbodelägare i boet.
Vanliga frågor
- Kan flera vara bouppgivare?
- Ja. Det förekommer att två personer tillsammans lämnar uppgifterna, till exempel när en efterlevande make och ett barn har olika delar av bilden.
- Vad händer om något glömts?
- Framkommer nya tillgångar eller skulder ska en tilläggsbouppteckning förrättas inom en månad från att det blev känt.
- Måste bouppgivaren närvara vid förrättningen?
- Ja. Bouppgivaren ska vara med och bekräfta uppgifterna. Övriga delägare kallas men behöver inte närvara.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.