En i praxis utvecklad rätt för den make eller sambo som inte står som ägare att ändå anses vara delägare i egendom som köpts för gemensamt bruk med hans eller hennes ekonomiska bidrag.
En i praxis utvecklad rätt för den make eller sambo som inte står som ägare att ändå anses vara delägare i egendom som köpts för gemensamt bruk med hans eller hennes ekonomiska bidrag.
Förklaring
Dold samäganderätt finns inte i lagtext. Den har vuxit fram i Högsta domstolens praxis sedan början av 1980-talet för att lösa ett återkommande problem: den ena parten står ensam på lagfarten eller kontraktet, men båda har bidragit och båda har utgått från att bostaden är gemensam.
Tre förutsättningar prövas. Egendomen ska ha förvärvats för parternas gemensamma bruk. Den dolde ägaren ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag till förvärvet. Och parterna ska ha avsett att äga gemensamt – men är de två första uppfyllda presumeras den gemensamma partsavsikten, och det blir den öppne ägarens sak att visa motsatsen.
Från dold till öppen äganderätt
Ett dolt anspråk ger inget sakrättsligt skydd. Går den öppne ägaren i konkurs innan anspråket manifesterats står den dolde ägaren utan skydd – det är institutets största svaghet.
Praktiskt betyder det att en dold samäganderätt måste göras gällande i tid. För sambor har frågan störst betydelse, eftersom sambolagen bara delar bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. En bostad som den ena köpte före samlevnaden faller utanför sambolagen – där kan dold samäganderätt vara den enda vägen. För makar spelar den mindre roll, eftersom värdet ändå delas genom bodelningen.
Exempel
Exempel: villan i hans namn
Anders och Lena köper en villa. Kontraktet skrivs bara på Anders, eftersom Lena har en betalningsanmärkning som försvårar lånet. Lena går in med 400 000 kr av kontantinsatsen på 800 000 kr och betalar hälften av alla kostnader i tolv år.
Vid separationen hävdar Anders att villan är hans. Villan köptes för gemensamt bruk, Lena bidrog ekonomiskt till förvärvet, och partsavsikten presumeras därmed. Lena kan göra gällande dold samäganderätt till hälften.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Jag har betalat hälften av lånet, alltså äger jag hälften.” — ✓ Bidrag till löpande amorteringar och driftskostnader räcker sällan. Bidraget ska ha lämnats till förvärvet.
✗ ”Den dolda äganderätten skyddar mot borgenärer.” — ✓ Nej. Innan anspråket manifesterats genom överlåtelse eller dom finns inget sakrättsligt skydd.
✗ ”Det räcker att vi bodde där ihop.” — ✓ Nej. Samlevnad i sig grundar ingen äganderätt, hur lång den än varit.
Vanliga frågor
- Hur bevisar man ett bidrag som lämnades för länge sedan?
- Genom kontoutdrag, lånehandlingar och skriftväxling från tiden för förvärvet. Bevisbördan ligger på den som påstår dold samäganderätt, och muntliga påståenden räcker sällan.
- Kan dold samäganderätt uppkomma i annat än bostad?
- Praxis rör nästan uteslutande bostäder och fritidshus, men principen har prövats även för annan egendom förvärvad för gemensamt bruk.
- Hur undviker man tvisten?
- Skriv ett samäganderättsavtal vid förvärvet, med angivna andelar, och kombinera vid behov med ett samboavtal. Det är betydligt billigare än en process tio år senare.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.