Basbeloppsregeln

Den efterlevande makens rätt att alltid få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp ur boet. Regeln går före både testamente och särkullbarns laglott.

Rättsområde: Civilrätt · Familje- och arvsrättSenast granskad 2026-08-31

Den efterlevande makens rätt att alltid få ut egendom motsvarande fyra prisbasbelopp ur boet. Regeln går före både testamente och särkullbarns laglott.

Förklaring

Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne, tillsammans med vad som erhållits vid bodelningen eller utgör den efterlevandes enskilda egendom, få egendom till så stort värde att den motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken).

Två saker gör regeln stark. För det första är den ett golv, inte ett tillägg: allt den efterlevande redan har genom bodelning och enskild egendom räknas in. För det andra bryter den igenom både testamente och särkullbarns laglott – den är den enda rätt som går före laglotten.

Så räknas golvet

1. Räkna ihopBodelningslott plus egen enskild egendom
2. JämförMed fyra prisbasbelopp
3. Fyll uppSkillnaden tas ur kvarlåtenskapen, före arv och testamente

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kr. Fyra prisbasbelopp är alltså 236 800 kr. Beloppet ändras varje år – kontrollera aktuell nivå på verktygssidan prisbasbelopp.

Regeln kallas ibland lilla basbeloppsregeln, för att skilja den från den regel i äktenskapsbalken som ger en efterlevande make rätt till bostad och bohag. Den skyddar ett minimum, inte en levnadsstandard – fyra prisbasbelopp räcker sällan långt.

Exempel

Exempel: när golvet gör skillnad

Ove dör och efterlämnar hustrun Britt och ett särkullbarn. Efter bodelningen har Britt 150 000 kr och ingen enskild egendom. Oves kvarlåtenskap är 400 000 kr, och han har testamenterat allt till särkullbarnet.

Britt har rätt att komma upp i 236 800 kr. Hon får därför ytterligare 86 800 kr ur kvarlåtenskapen, före testamentet och före barnets laglott. Särkullbarnet får resterande 313 200 kr.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Den efterlevande får fyra basbelopp extra.” Nej. Det är ett golv. Har den efterlevande redan mer än fyra prisbasbelopp genom bodelningen ger regeln ingenting.

”Ett testamente sätter regeln ur spel.” Nej. Regeln går före testamente och även före särkullbarns laglott.

”Sambor har samma skydd.” Nej. Sambolagen har en egen och betydligt svagare regel om två prisbasbelopp, och den avser bodelningen av samboegendom – inte arv.

Vanliga frågor

Hur mycket är fyra prisbasbelopp?
236 800 kr för 2026 (4 × 59 200 kr). Beloppet fastställs årligen av regeringen.
Vad händer om boet är mindre än så?
Då får den efterlevande hela boet. Regeln kan aldrig ge mer än vad som finns.
Räknas efterlevandes eget arbete och inkomst in?
Nej. Bara bodelningslotten och den egna enskilda egendomen räknas in i jämförelsen.
Källor: Ärvdabalk (1958:637) 3 kap. 1 § andra stycket · Sambolag (2003:376) 18 § · Socialförsäkringsbalk (2010:110) 2 kap. 6–7 §§ (prisbasbelopp)
Källor: Ärvdabalk (1958:637) 3 kap. 1 § andra stycket.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.