Den rätt som arvingar efter en först avliden make har att få ut sitt arv när den efterlevande maken dör. Efterarvet räknas som en kvotdel, inte som ett bestämt belopp.
Den rätt som arvingar efter en först avliden make har att få ut sitt arv när den efterlevande maken dör. Efterarvet räknas som en kvotdel, inte som ett bestämt belopp.
Förklaring
När en gift person dör och efterlämnar gemensamma barn ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Barnen får ingenting då, utan blir efterarvingar. Lever vid den efterlevande makens död någon bröstarvinge till den först avlidne – eller dennes föräldrar, syskon eller syskonbarn – har de rätt till efterarv (3 kap. 2 § ärvdabalken).
Det centrala är att efterarvet uttrycks som en kvotdel av den efterlevandes bo, inte som ett belopp. Kvoten låses vid det första dödsfallet och följer sedan med värdeutvecklingen. Har boet vuxit får efterarvingarna del av tillväxten; har det krympt bär de förlusten.
Kvotdelen låses – beloppet gör det inte
Fri förfoganderätt är inte full äganderätt. Den efterlevande kan förbruka egendomen men inte bestämma vem som ska få den efter sin död.
Har den efterlevande genom gåva eller liknande orsakat väsentlig minskning av sin egendom, utan tillbörlig hänsyn till efterarvingarna, ska vederlag utgå ur den efterlevandes bo. Räcker det inte kan gåvan under vissa förutsättningar återbäras.
Exempel
Exempel: kvoten som var värd mer än beloppet
Vid Bertils död 2005 är makarnas gemensamma behållning 2 000 000 kr, varav Bertils kvarlåtenskap 1 000 000 kr. Hustrun Gun ärver allt med fri förfoganderätt. Efterarvskvoten för deras två barn blir 1 000 000 / 2 000 000 = 1/2.
När Gun dör 2026 är boet värt 6 000 000 kr. Barnen får som efterarv 3 000 000 kr, alltså 1 500 000 kr var, och därefter delas Guns egen halva som arv efter henne.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Efterarvet är samma summa som vid första dödsfallet.” — ✓ Nej. Det är en kvotdel som följer boets värdeutveckling i båda riktningarna.
✗ ”Den efterlevande kan testamentera bort allt.” — ✓ Nej. Fri förfoganderätt omfattar inte rätten att testamentera över efterarvingarnas andel.
✗ ”Särkullbarn får också efterarv.” — ✓ Bara om de avstått från att ta ut sitt arv genast enligt 3 kap. 9 §.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mot full äganderätt?
- Fri förfoganderätt låter den efterlevande använda och sälja egendomen men inte bestämma vem som ärver den. Full äganderätt – som kan ges genom testamente – släcker efterarvsrätten.
- Hur beräknas kvoten?
- Den först avlidnes kvarlåtenskap divideras med den efterlevandes hela behållning efter bodelningen och arvet.
- Måste efterarvet framgå av bouppteckningen?
- Efterarvingarna ska antecknas i bouppteckningen efter den efterlevande maken, och underlaget för kvoten hämtas ur den första bouppteckningen. Det gör den första handlingen viktig långt efter att den registrerats.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.