Ett barn till den avlidne som inte också är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död.
Ett barn till den avlidne som inte också är den efterlevande makens barn. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död.
Förklaring
Var arvlåtaren gift ska kvarlåtenskapen som huvudregel tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren en bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge gäller dock att makens rätt omfattar den arvingens arvslott bara om arvingen avstått från sin rätt (3 kap. 1 § ärvdabalken).
Med andra ord: gemensamma barn får vänta på sitt arv till dess båda föräldrarna avlidit. Särkullbarn behöver inte vänta. Det är den skillnaden som gör att en efterlevande make i en ombildad familj kan tvingas lösa ut sin avlidne partners barn – ibland genom att sälja bostaden.
Gemensamt barn eller särkullbarn
Gemensamt barn
- Får inget vid första dödsfallet
- Maken ärver med fri förfoganderätt
- Barnet får efterarv vid makens död
Särkullbarn
- Får ut arvslotten genast
- Kan välja att avstå till förmån för maken
- Får då efterarv i stället
Ett särkullbarn som avstår enligt 3 kap. 9 § behåller alltså sin rätt – arvet skjuts bara upp.
Ett testamente kan skjuta upp särkullbarnets arv, men bara till laglotten. Barnet har alltid rätt att genast få ut halva sin arvslott, förutsatt att jämkning påkallas inom sex månader. Den efterlevande makens rätt enligt basbeloppsregeln går dock före även särkullbarnets laglott.
Exempel
Exempel: huset som fick säljas
Lars är gift med Marie. Lars har en dotter sedan ett tidigare förhållande; Marie har inga barn. Vid Lars död är hans kvarlåtenskap efter bodelning 2 400 000 kr, till största delen värdet av villan.
Dottern är särkullbarn och har rätt att få ut hela sin arvslott – 2 400 000 kr – genast. Marie måste lösa ut henne eller sälja huset. Med ett testamente till Maries förmån hade dottern bara kunnat kräva sin laglott på 1 200 000 kr direkt.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Vi är gifta, så min make ärver allt.” — ✓ Inte om det finns särkullbarn. Deras rätt går före makens.
✗ ”Ett testamente löser problemet helt.” — ✓ Bara delvis. Laglotten kan inte testamenteras bort, så halva arvslotten kan alltid krävas ut direkt.
✗ ”Särkullbarnet förlorar sin rätt om det avstår.” — ✓ Nej. Ett avstående enligt 3 kap. 9 § ger i stället rätt till efterarv när den efterlevande maken dör.
Vanliga frågor
- Kan vi skydda den efterlevande maken?
- Delvis. Ett testamente begränsar särkullbarnets omedelbara krav till laglotten. Livförsäkring med maken som förmånstagare kan ge likviditet att lösa ut barnet. Fullständigt skydd går inte att uppnå.
- Vad innebär avstående enligt 3 kap. 9 §?
- Särkullbarnet avstår från att få ut arvet nu, till förmån för den efterlevande maken, och får i stället efterarv vid dennes död – på samma villkor som ett gemensamt barn.
- Gäller detta även sambor?
- Frågan uppstår inte på samma sätt. Sambor har ingen arvsrätt alls, så alla barn får ut sitt arv direkt oavsett vem som är förälder.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.