Dröjsmålsränta

Ränta som ska betalas när en skuld inte betalas i tid. Enligt räntelagen är den referensräntan plus åtta procentenheter.

Rättsområde: Civilrätt · FordringarSenast granskad 2026-07-28

Förklaring

Dröjsmålsränta är den ränta en gäldenär ska betala när en skuld inte betalas i tid. Räntan är alltså en påföljd för att betalningen dröjer – inte ett pris för en kredit. Reglerna finns i räntelagen (1975:635), som gäller penningfordringar inom förmögenhetsrättens område. Lagen är i huvudsak dispositiv: parterna kan avtala om andra villkor. Några bestämmelser är dock tvingande, bland annat rätten till dröjsmålsränta mellan näringsidkare och möjligheten till jämkning.

Två frågor avgör vad som ska betalas: från vilken dag räntan löper och vilken räntesats som gäller. Är förfallodagen bestämd i förväg löper räntan från förfallodagen (3 §). Saknas bestämd förfallodag löper räntan först från den dag som infaller trettio dagar efter det att borgenären avsänt en räkning eller annat krav på ett bestämt belopp (4 §). Gäldenären behöver aldrig betala ränta för tiden innan kravet kom fram, och senast börjar räntan löpa den dag stämning eller ansökan om betalningsföreläggande delges.

När börjar dröjsmålsräntan löpa?
Förfallodag bestämd i förvägRäntan löper från förfallodagen (3 §).
Ingen bestämd förfallodagKravet avsänds – räntan börjar löpa 30 dagar senare (4 §).
Senast vid delgivningOavsett annat: från den dag stämning eller betalningsföreläggande delges (4 § tredje stycket).

Mot en konsument måste kravet dessutom upplysa om att utebliven betalning medför ränteskyldighet. Mellan näringsidkare krävs ingen sådan upplysning.

Räntesatsen framgår av 6 §: referensräntan enligt 9 § plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken för varje kalenderhalvår, vilket betyder att räntesatsen kan ändras mitt under ett dröjsmål – då delas beräkningen upp i perioder. Sedan den 1 juli 2026 är referensräntan 2,00 procent, alltså en dröjsmålsränta på 10,00 procent per år. Du kan räkna ut beloppet i vårt verktyg Räkna ut dröjsmålsränta.

Två slags ränta i räntelagen

Dröjsmålsränta

Påföljd vid för sen betalning. Referensränta + 8 procentenheter (6 §). Utgår utan att det behöver avtalas.

Avkastningsränta

Ersättning för att någon annan haft dina pengar, t.ex. när en betalning ska gå tillbaka efter hävning. Referensränta + 2 procentenheter (5 §).

Exempel

Faktura med förfallodag

Ett företag fakturerar Anna 12 000 kronor med förfallodagen den 31 mars. Anna betalar först den 30 maj. Eftersom förfallodagen var bestämd i förväg löper dröjsmålsränta från förfallodagen. Med 10,00 procents ränta i 60 dagar blir räntan cirka 197 kronor (12 000 × 0,10 × 60/365).

Krav utan förfallodag, mellan företag

En underleverantör skickar den 4 maj ett krav på 25 000 kronor utan att någon förfallodag avtalats. Räntan börjar löpa den 3 juni – trettio dagar efter att kravet avsändes – och kostar därefter knappt 7 kronor per dag. Eftersom parterna är näringsidkare behövde kravet inte upplysa om ränteskyldigheten, och rätten till ränta kan inte avtalas bort.

Vanliga missförstånd

Fyra vanliga fel

”Dröjsmålsränta måste stå i avtalet för att gälla.”
Räntelagen fyller ut avtalet. Mellan näringsidkare kan rätten till ränta enligt 3 och 4 §§ dessutom inte avtalas bort (4 a §).

”Dröjsmålsräntan är åtta procent.”
Åtta procentenheter läggs till referensräntan. Med referensräntan 2,00 procent blir dröjsmålsräntan 10,00 procent.

”Påminnelseavgiften är en del av räntan.”
Ersättning för påminnelse och krav, och förseningsersättning mellan företag, regleras i lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och beräknas separat.

”Räntan kan aldrig sättas ned.”
Har gäldenären varit förhindrad att betala på grund av sjukdom, arbetslöshet eller något liknande som han eller hon inte kunnat råda över, får räntan jämkas om full ränta vore oskälig (8 §). Ett avtalsvillkor som inskränker den rätten är utan verkan.

Vanliga frågor

Från vilken dag räknas dröjsmålsräntan?
Från förfallodagen om den var bestämd i förväg, annars trettio dagar efter att kravet avsändes. Aldrig för tid innan kravet kom fram till gäldenären, och senast från delgivning av stämning eller betalningsföreläggande.
Vilken räntesats gäller just nu?
Referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan är 2,00 procent sedan den 1 juli 2026, vilket ger 10,00 procent per år. Riksbanken fastställer referensräntan varje kalenderhalvår.
Gäller samma regler mot en konsument?
Ja, men kravet mot en konsument måste innehålla en upplysning om att utebliven betalning medför skyldighet att betala ränta. Mellan näringsidkare behövs ingen sådan upplysning.
Vad är skillnaden mot avkastningsränta?
Dröjsmålsränta är en påföljd för sen betalning (referensränta + 8 procentenheter). Avkastningsränta betalas när en prestation ska gå tillbaka efter till exempel en hävning och är lägre (referensränta + 2 procentenheter).
Preskriberas rätten till dröjsmålsränta?
Ja. Räntan följer huvudfordringen: när huvudfordringen preskriberas faller även rätten till upplupen ränta. Se preskription.
Hur räknar jag ut beloppet?
Ränta i kronor = kapitalbeloppet × räntesatsen × antal dagar / 365. Verktyget Räkna ut dröjsmålsränta gör beräkningen och delar automatiskt upp perioden om referensräntan ändras.
Källor: Räntelagen (1975:635) 3, 4, 6, 8 och 9 §§; Lag (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m.; Riksbankens beslut om referensränta.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.