Muntlig bevisning där tilltron avgör – hovrätten får inte frångå tingsrättens värdering utan att beviset läggs fram på nytt (RB 50:23, 51:23).
Förklaring
Tilltrosbevisning är muntlig bevisning vars värde hänger på tilltron till den som hörts – och kring den finns hovrättens särskilda spärr: tingsrättens bevisvärdering av sådana utsagor får som huvudregel inte frångås utan att beviset läggs fram igen i hovrätten (numera oftast genom uppspelning av tingsrättens ljud- och bildupptagning). Reglerna – tilltrosparagraferna – finns i RB 50:23 och 51:23.
Tilltrosspärrens logik
Ljud- och bildinspelningarna har förvandlat regeln i praktiken: hovrätten ser samma förhör som tingsrätten – färskt bevarat.
Spärrens ratio är omedelbarhetens: den som satt i rummet har försteg i tilltrosfrågor, och överinstansens papperskorrigeringar av trovärdighet var rättssäkerhetens svaga punkt. Undantag finns – om synnerliga skäl talar för att värdet är ett annat – men huvudvägen är alltid att ta del av beviset. För ombud är regeln processtaktik: den som vill rubba en tilltrosbedömning i hovrätten måste se till att bevisningen läggs fram där.
Exempel
Exempel: uppspelningen som krävdes
Tingsrätten fällde på målsägandens berättelse. Hovrätten lutar efter aktgenomgång åt frikännande – men berättelsens tillförlitlighet är just tilltrosfrågan. Förhören spelas upp i sin helhet; först därefter får hovrätten göra sin egen, annorlunda bedömning: detaljer som imponerade i referatform framstår vid uppspelningen som instuderade. Frikännande – på rätt processuell grund.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Hovrätten kan fritt ändra all bevisvärdering.” — ✓ Tilltrosbevisning kräver att beviset tas del av på nytt.
✗ ”Regeln gäller all muntlig bevisning.” — ✓ Bara när tilltron är avgörande – teknisk beräkning i ett förhör kan omvärderas fritt.
Vanliga frågor
- Hålls nya förhör i hovrätten?
- Undantagsvis – huvudregeln är uppspelning; omförhör kräver skäl, t.ex. nya frågor.
- Gäller spärren HD?
- Motsvarande tanke i 55:14 – men HD prövar sällan bevisfrågor alls.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.
