Den som står på andra sidan i målet – svaranden är kärandens motpart, beslutsmyndigheten den klagandes i förvaltningsmål.
Förklaring
Motpart är den relativa partsbeteckningen: den som står på andra sidan i förhållande till dig. Kärandens motpart är svaranden och tvärtom; klagandens motpart är den som vann (eller nöjde sig) i förra instansen; i förvaltningsprocessen blir beslutsmyndigheten den enskildes motpart i domstolen. Ordet pekar alltså inte ut någon fast roll – bara riktningen.
Motpartens processuella ställning
Sedan 1996 råder tvåpartsprocess även i förvaltningsmål: myndigheten vars beslut överklagats är motpart och kan överklaga domar den förlorar.
Motpartsbegreppet bär den kontradiktoriska principen: ingen ska dömas ohörd, och varje argument ska kunna mötas av sin motröst. Därav processens spegelregler – det du ger in kommuniceras till motparten, dina frister motsvaras av motpartens. I mål utan egentlig motpart (många domstolsärenden) saknas den dynamiken, och rätten får själv stå för kontrollperspektivet.
Exempel
Exempel: myndigheten som blev motpart
Skatteverket beslutar om upptaxering; Rana överklagar till förvaltningsrätten. I domstolen är de nu jämställda parter: Skatteverket – nyss beslutsfattare – är Ranas motpart, får hennes inlagor kommunicerade och yttrar sig. När förvaltningsrätten ger Rana rätt använder Skatteverket sin motpartsroll och överklagar till kammarrätten.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Motpart betyder fiende.” — ✓ Det är en teknisk positionsbeteckning – motparter förliks, samarbetar om tidsplaner och kan vara helt sakliga.
✗ ”Myndigheten står över den enskilde även i domstolen.” — ✓ I processen är de likställda parter – det är tvåpartsprocessens idé.
Vanliga frågor
- Kan man ha flera motparter?
- Ja – flera svarande, flera klagande eller tredje män som intervenerat; kommunicering och kostnadsfrågor hanteras då per relation.
- Vem är motpart i brottmål?
- Terminologin används mindre där: åklagaren och den tilltalade står mot varandra, och målsäganden kan inta partsställning i vissa delar.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.