Domstolens administrativa specialister: registrerar mål, sköter kallelser och delgivning, för anteckningar och expedierar avgöranden.
Förklaring
Domstolshandläggare – tidigare oftast kallade domstolssekreterare – är domstolarnas administrativa ryggrad. De registrerar inkommande handlingar och för dagboksblad, sköter kallelser och delgivningar, expedierar domar och beslut, för anteckningar vid förhandlingar och svarar på parters frågor om handläggningen. Utan dem stannar flödet av mål.
Ett måls administrativa resa – handläggarens hand syns överallt
Rollen är inte enbart administrativ: genom delegation i domstolens arbetsordning kan erfarna handläggare själva vidta åtskilliga handläggningsåtgärder – bevilja anstånd av enklare slag, sköta delgivningsfrågor och expediera förelägganden. Juridiska bedömningar och avgöranden ligger dock hos jurister och domare; gränserna framgår av domstolsinstruktionerna.
Exempel
Exempel: rösten i telefonen
När vittnet Amanda ringer tingsrätten för att hon fått förhinder till torsdagens förhandling är det en domstolshandläggare som svarar, kontrollerar målet i verksamhetsstödet, informerar rättens ordförande och skickar den nya kallelsen. För de flesta som kommer i kontakt med en domstol är handläggaren domstolens ansikte utåt.
Vanliga missförstånd
Tänk på det här
✗ ”Handläggaren kan ge juridisk rådgivning.” — ✓ Domstolens personal ger upplysningar om handläggningen men aldrig råd i sak – domstolen ska vara opartisk.
✗ ”Sekreterare skriver bara protokoll.” — ✓ Yrket rymmer kvalificerad ärendehantering och egna delegerade beslut.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mot notarie och beredningsjurist?
- Notarier och beredningsjurister är jurister; domstolshandläggare har administrativ specialistkompetens. Se notarie och beredningsjurist.
- Vem för protokollet vid förhandling?
- Ofta en handläggare eller notarie som protokollförare – se protokollförare.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.