Bouppteckning

En skriftlig förteckning över en avlidens tillgångar och skulder som ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter.

Rättsområde: Familje- och arvsrättSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

När någon avlider ska dödsboets ekonomi kartläggas i en bouppteckning: en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen, uppgifter om dödsbodelägarna – och i förekommande fall den efterlevande makens eller sambons egendom. Bouppteckningen är både en ögonblicksbild och en juridisk nyckelhandling: registrerad hos Skatteverket fungerar den som dödsboets legitimation, till exempel när banken ska släppa konton eller en fastighet ska säljas.

Fristerna – tre månader plus en

DödsfalletDödsboet uppstår; delägarna förvaltar boet gemensamt
Inom 3 månaderBouppteckningsförrättning ska hållas – alla dödsbodelägare kallas
Inom 1 månad därefterBouppteckningen ges in till Skatteverket för registrering
RegistreradFungerar som boets legitimationshandling – grund för arvskiftet

Hinner man inte kan Skatteverket ge anstånd – ansök inom tremånadersfristen. Vid mycket små bon kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan genom kommunen.

Förrättningen hålls av två utomstående förrättningsmän – kunniga och trovärdiga personer som inte själva är dödsbodelägare. Boet uppges av den som känner det bäst, ofta efterlevande make eller den som skött ekonomin. I bouppteckningen antecknas också sådant som styr arvet: testamente, äktenskapsförord och tidigare gåvor som kan utgöra förskott på arv. Uppgifterna ligger sedan till grund för bodelning och arvskifte – själva fördelningen sker alltså efter, inte i, bouppteckningen.

Exempel

Exempel: efter pappans bortgång

Syskonen Sara och Jonas mister sin far i mars. I maj håller de bouppteckningsförrättning med hjälp av en begravningsbyrås jurist; villan (3,2 mkr), bankmedel (240 000 kr), bolån (1,1 mkr) och faderns testamente antecknas. I juni skickas bouppteckningen till Skatteverket, som registrerar den. Med den registrerade bouppteckningen kan syskonen avsluta konton, sälja villan och därefter skifta arvet.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Bouppteckningen fördelar arvet.” Den bara dokumenterar boet. Fördelningen sker vid arvskiftet.

”Arvingarna ärver skulderna.” Nej, skulder betalas ur boet. Räcker boet inte kan det försättas i konkurs – arvingarna betalar inte ur egen ficka.

”Man måste anlita jurist.” Inget krav, men två utomstående förrättningsmän måste medverka, och vid testamenten, särkullbarn eller företag i boet är sakkunnig hjälp ofta värd pengarna.

Vanliga frågor

Vad händer om vi missar fristen?
Skatteverket kan förelägga och ytterst vitesförelägga; ansök hellre om anstånd i tid. Utan registrerad bouppteckning står boet dessutom handlingsförlamat gentemot banker och myndigheter.
Vem kallas till förrättningen?
Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar samt efterlevande make/sambo. Ingen måste komma – men alla ska ha kallats i tid.
Kostar registreringen något?
Skatteverkets registrering är avgiftsfri; kostnader uppstår främst om ni anlitar hjälp med upprättandet.
Källor: Ärvdabalken (1958:637) 20 kap. 1, 8 och 8 a §§.
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.