Brottmål

Ett mål där domstolen prövar om den tilltalade begått ett brott och vilken påföljd det ska leda till.

Rättsområde: Process · StraffrättSenast granskad 2026-07-04

Förklaring

Brottmål är domstolarnas prövning av straffansvar: har den tilltalade begått det brott åklagaren påstår, och vilken påföljd ska det i så fall leda till? Målet inleds inte i domstolen utan med en förundersökning hos polis och åklagare; först när åklagaren väcker åtal hamnar saken på domstolens bord.

Brottmål och tvistemål – två olika världar

Brottmål

  • Staten (åklagaren) mot den tilltalade
  • Beviskrav: utom rimligt tvivel – åklagaren bär hela bördan
  • Indispositivt: ett erkännande avgör inte målet
  • Utgång: frikännande eller fällande dom med påföljd

Tvistemål

  • Enskild mot enskild – kärande mot svarande
  • Beviskrav: normalt ”styrkt”
  • Dispositivt (oftast): parterna kan förlikas
  • Utgång: bifall eller ogillande av käromålet

Brottsoffrets skadeståndskrav – det enskilda anspråket – kan handläggas inom brottmålet, så att en rättegång räcker.

I rättssalen möts en fast rollbesättning: åklagaren som ska bevisa gärningen, den tilltalade med sin försvarare, målsäganden – ofta med målsägandebiträde – samt rätten, i tingsrätt vanligen en juristdomare och nämndemän. Huvudförhandlingen följer en given dramaturgi: yrkanden, sakframställningar, förhör med målsägande, tilltalad och vittnen, personalia och pläderingar. Erkännanden räcker inte i sig för fällande dom – domstolen prövar alltid bevisningen, eftersom brottmålet är indispositivt.

Exempel

Exempel: misshandelsmålet från början till slut

Efter ett bråk på stan anmäls Viktor för misshandel. Polisen förhör vittnen, åklagaren väcker åtal och yrkar även skadestånd för målsägandens räkning. Vid huvudförhandlingen i tingsrätten hörs målsäganden, Viktor och två vittnen; övervakningsfilm spelas upp. Rätten – en rådman och tre nämndemän – finner gärningen styrkt utom rimligt tvivel, dömer Viktor till villkorlig dom med dagsböter och förpliktar honom att betala 15 000 kr i skadestånd till målsäganden.

Vanliga missförstånd

Tänk på det här

”Målsäganden är åklagarens klient.” Åklagaren företräder det allmänna och är objektiv; målsäganden kan dock biträda åtalet och få sitt skadestånd fört av åklagaren.

”Erkänner man blir det automatiskt fällande dom.” Brottmål är indispositiva – rätten prövar bevisningen även vid erkännande.

”Offret kan dra tillbaka målet.” Vid allmänt åtal förfogar åklagaren över åtalet, inte målsäganden.

Vanliga frågor

Måste jag ha försvarare?
Vid allvarligare brott förordnas offentlig försvarare; vid lindrigare kan du försvara dig själv eller anlita privat. Frikänns du står staten normalt kostnaden för den offentliga försvararen.
Hur avgörs små brottmål?
Erkända bötesbrott kan avgöras utan huvudförhandling eller redan hos åklagaren genom strafföreläggande.
Vad händer om den tilltalade uteblir?
Tredskodom finns inte i brottmål; rätten kan i vissa fall döma i utevaro, annars hämtas eller vitesföreläggs den tilltalade till ny förhandling.
Källor: Rättegångsbalken (1942:740) 20–30 och 45–51 kap..
InfoLex är en informationstjänst och utgör inte juridisk rådgivning.