Referat

Kalmar tingsrätt

Specialtre AS väckte vid Kalmar tingsrätt den talan mot Hanåsa Sågverk AB som framgår av tingsrätten dom.

Tingsrätten (rådmännen Ulrika Kvarnsjö, referent, och Hans Ranholm samt tingsfiskalen Viktoria Nilsson) anförde följande i dom den 22 april 2022.

Yrkanden och inställning

Specialtre har yrkat att Hanåsa till Specialtre ska utge ett kapitalbelopp om 215 523 norska kronor jämte ränta enligt 4 och 6 § räntelagen från dagen för delgivning av stämning – – – till dess betalning sker.

Specialtre har i andra hand yrkat ett belopp om 226 299 svenska kronor.

Hanåsa har bestritt yrkandet och endast vitsordat sättet att beräkna ränta.

Grunder

Specialtre

Varan har varit behäftad med fel och avviker från vad Specialtre kunde förvänta sig, Specialtre har undersökt varan, reklamation har skett i rätt tid. Specialtre har rätt till prisavdrag. Specialtre har orsakats en skada och har rätt till skadestånd.

– – –

Hanåsa

Varan har inte varit behäftad med fel och avviker inte från vad Specialtre kunde förvänta sig. Specialtre har underlåtit att undersöka varorna före köpet trots att anmodan därom lämnats av Hanåsa. Specialtre har förlorat rätten att reklamera varorna även på grund av att Specialtre inte har undersökt varorna innan de lackerats/behandlats eller innan de sammanblandats med andra trävaror på byggarbetsplatsen. Specialtre har inte gett Hanåsa möjlighet till omleverans. För det fall Specialtre skulle ha rätt till prisavdrag kan avdraget, då Specialtre har sålt virket, inte uppgå till hela kostnaden. Specialtre har inte lidit någon skada, kostnaderna för lackering och transport utgör inte någon skada då bolaget nyttjat lackeringen och transporten. Specialtre har inte begränsat sin skada. Yrkat belopp ska inte dömas ut i norska kronor.

Bevisning

– – –

Bakgrund

Specialtre är ett norskt bolag specialiserat inom återförsäljning av specialbeställda trävaror av hög kvalité. Ø.T. äger och driver Specialtre. Hanåsa är ett familjeägt sågverk som bedriver sin verksamhet i Hanåsa i Högsby kommun. A.C. har ägt och drivit Hanåsa men har lämnat över driften till sin son.

Målet gäller ett parti furupanel som Specialtre beställde av Hanåsa sommaren 2018. Specialtre hade fått en beställning av en norsk kund som i sin tur hade sålt panelen vidare till en slutkund. Furupanelen skulle användas som invändig panel varför den efter hyvling skulle ha en kvistfri yta. Något skriftligt avtal finns inte mellan parterna. Avtalet ingicks genom en mailväxling som sträckte sig över en längre tid. Parterna hade också telefonkontakter och Ø.T. från Specialtre besökte vid två tillfällen Hanåsa.

Från Hanåsa skickades panelen till Fågelfors där den hyvlades på Hanåsas bekostnad. Därifrån skickades panelen, på Specialtres bekostnad, till [ett ytbehandlingsföretag] i Koppom där den lackerades. Panelen levererades därefter direkt till den norska slutkunden. Slutkunden tog in panelen inomhus och packade upp ett paket varvid uppdagades att panelen innehöll kvistar och hyvelskador. Slutkunden reklamerade till den norske säljaren/kunden som reklamerade till Specialtre som reklamerade till Hanåsa. Den 18 oktober 2018 ägde en besiktning rum i Egersund vid vilken parterna och vittnena S.S. och St.S. deltog. I samband med besiktningen förhandlade Specialtre med sin kund och sänkte priset med 45 procent av totalbeloppet som förutom 900 kvadratmeter från Hanåsa också avsåg 400 kvadratmeter från en norsk leverantör. Någon överenskommelse mellan Specialtre och Hanåsa kunde dock inte träffas varför Specialtre har väckt talan mot Hanåsa avseende fel i varan.

Frågorna i målet

– – –

1. Föreligger det fel i levererade trävaror utifrån:

a) Vad som avtalats mellan parterna?

b) Vad Specialtre i övrigt har kunnat förvänta sig?

(Om ja gå vidare till fråga 2, om nej ska käromålet ogillas).

2. Har Specialtre förlorat sin rätt att åberopa fel på grund av bristande undersökning av varan innan köpet enligt 20 § köplagen?

(Om nej gå vidare till fråga 3, om ja ska käromålet ogillas).

3. Har Specialtre undersökt varan efter köpet enligt 31 § köplagen/Har Specialtre förlorat sin rätt att åberopa att varan är felaktig på grund av för sen reklamation enligt 32 § köplagen?

(Om ja gå vidare till fråga 5, om nej gå vidare till fråga 6.)

– – –

5. Har Hanåsa handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder enligt 33 § köplagen?

(Om nej ska käromålet ogillas, om ja gå vidare till fråga 7.)

6. Har Specialtre rätt till prisnedsättning enligt 37 och 39 §§ köplagen, i så fall med vilket belopp?

7. Har Specialtre rätt till skadestånd enligt 40 och 67 §§ köplagen, i så fall med vilket belopp?

8. Finns det skäl för jämkning på grund av att Specialtre inte begränsat sin skada, 70 § köplagen? I så fall i vilken utsträckning?

– – –

Domskäl

Föreligger det fel i levererade varor utifrån vad parterna har avtalat?

Lagtext

17 § köplagen

Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.

Om inte annat följer av avtalet, skall varan

1. vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,

2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,

3. ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och

4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.

Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig.

Vad har parterna avtalat?

Specialtre har i första hand gjort gällande att avtalet avsett cirka 900 kvadratmeter hundra procent fyrsidigt kvistfri (kvistren på norska) furupanel. Med kvistfri avses att panelen på samtliga sidor ska vara helt fri från kvistar och mörka partier. Specialtre har i andra hand gjort gällande att beställningen avsåg sjuttio procent fyrsidigt kvistfri furupanel och trettio procent tresidigt kvistfri furupanel. Specialtre har gjort gällande att Hanåsa har varit informerat och medvetet om att panelen skulle användas som invändig väggbeklädnad. När Hanåsa åtog sig att tillse att panelen hyvlades innan lackering innebar det även ett åtagande att hyvlingen skulle utföras på ett sådant sätt att panelen kunde användas på angivet sätt efter lackering.

Hanåsa har gjort gällande att avtalet avsåg sjuttio procent fyrsidigt kvistfri furupanel och trettio procent tresidigt kvistfri furupanel. Hanåsa har vidare gjort gällande att Specialtre inte har lämnat Hanåsa några referenser om vem som var slutkund och till vad trävarorna skulle användas, förutom att det skulle användas som panel, vilket i sig inte innebär någon närmare beskrivning. Hanåsa har inte känt till vart varorna skulle levereras förutom att de skulle lackeras/behandlas i Koppom och sedan vidare till Norge.

I målet är ostridigt att avtalet mellan parterna har ingåtts genom en mejlväxling mellan parterna. I målet har åberopats mejl skickade under perioden den 5 juni 2018 till den 1 september 2019. Under perioden ägde telefonsamtal rum mellan Ø.T. och A.C. Vidare besökte Ø.T. Hanåsa vid två tillfällen.

Utredningen i målet

– – –

Tingsrättens bedömning

Fyrsidigt kvistfritt virke innehåller inga kvistar alls medan det på tresidigt kvistfritt virke kan finnas kvistar på en sida. När man hyvlar tresidigt kvistfritt virke kan kvistar komma fram även på en kvistfri sida.

Tingsrätten finner med stöd av den åberopade mejlväxlingen som får stöd av uppgifter från – – – att parternas avtal avser virke av vilket trettio procent skulle vara tresidigt kvistfritt och sjuttio procent skulle vara fyrsidigt kvistfritt. I övrigt framgår av mejlväxlingen att beställningen inledningsvis avsåg sågat men inte hyvlat virke men att Hanåsa i ett tidigt skede tog på sig att ombesörja hyvling av virket. Vidare framgår att Ø.T. den 6 juni 2018 skrev att virket skulle användas som invändig panel och därmed måste vara mycket torrt. När det gäller not&­spont/not&fjør har Ø.T. i sin anmodan den 9 juli 2018 skrivit följande; ”Profil: Slett ; not & fjør – tett sammen”. I mejl den 7 juni 2018 hade A.C. pratat med hyvleriet som kunde åtaga sig uppdraget men behövde en ritning vilken A.C. bad Ø.T. sända. Tingsrätten finner inte att det är utrett att det av parternas avtal framgår att de har avtalat om virket ska ha ”norsk” not & spont. Det har heller inte i målet åberopats någon ritning som ger stöd för detta.

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att parterna har avtalat om leverans av hyvlad furupanel som ska användas som invändig panel. Virket skulle vara trettio procent tresidigt kvistfritt och sjuttio procent fyrsidigt kvistfritt. Efter hyvling skulle panelen kunna sorteras till hundra procent kvistfritt utan för mycket svinn. Parterna har inte avtalat särskilt om att not & spont ska utformas på norskt vis.

Vad är utrett angående trävarornas kvalité?

I målet är utrett att virket levererades direkt till en norsk kund i Egersund. Affären till den norska slutkunden skedde inte direkt via Specialtre utan via S.S. som hade beställt virket av Specialtre. Den norska kunden kontaktade S.S. och uppgav att virket inte var kvistfritt. S.S. besökte kunden och fotograferade virket samt hörde av sig till Ø.T. Den 18 oktober 2018 ägde en besiktning rum i Egersund. Vid den deltog Ø.T., A.C., A.C:s fru – – –, St.S. och S.S. – – –

Frågan om sammanblandning

Innan tingsrätten går in på frågan om vad som är utrett angående virkets kvalité måste frågan om eventuell sammanblandning med annat virke bedömas. – – –

Tingsrättens bedömning

Enligt tingsrättens bedömning är det genom utredningen i målet utrett att det virke som fotograferats och undersökts vid inspektionen den 18 oktober 2018 kommer från Hanåsa.

Utredningen angående varornas kvalité

– – –

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten har tagit del av fotografier som visar en del av det levererade virket. I målet har två rutinerade yrkesmän hörts under ed. Tingsrätten finner genom deras muntliga och skriftliga uppgifter att det är utrett att virket innehöll kvistar i en utsträckning som vida överskridit vad parterna avtalat om. Tingsrätten finner vidare utrett att det förelåg brister i hyvlingen som innebär att det förelåg fel i varan i förhållande till vad parterna hade avtalat.

Frågan om det föreligger fel i levererade varor utifrån vad parterna har avtalat ska därmed besvaras jakande.

Har Specialtre förlorat sin rätt att åberopa fel på grund av bristande undersökning av varan innan köpet enligt 20 § köplagen?

Lagtext

20 § köplagen

Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet.

Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.

Andra stycket gäller även när köparen före köpet har fått tillfälle att undersöka prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.

Utredningen i målet

– – –

Tingsrättens bedömning

I målet är utrett att Specialtre inte har undersökt varan före köpet. Detta kan under vissa förutsättningar innebära att Specialtre har förlorat sin rätt att åberopa fel i varan. En första förutsättning är att säljaren har uppmanat köparen att undersöka varan. Den första frågan som tingsrätten har att ta ställning till är därmed om Hanåsa har uppmanat Specialtre att undersöka varan. Av den åberopade mailväxling framgår att A.C. i ett tidigt skede av parternas mailväxling skrev ”vid minsta tvekan så är det bäst att du kommer hit och inspekterar innan vi gör affär!”. Ø.T. har besökt Hanåsa. Vid besöket i augusti var i vart fall en del av partiet sorterat och paketerat. A.C. hade inte förberett någon visning av varorna. A.C. har i sitt förhör gett uttryck för att han, även om han tyckte att det var viktigt att Ø.T. tittade på virket, ansåg att det låg i Ø.T:s intresse. A.C. har för sig att han frågade Ø.T. om de skulle titta på virket och att han fick svaret att det inte behövdes. Det åberopade mejlet är skickat i ett tidigt skede och utgör enligt tingsrättens mening ingen uppmaning i köplagens mening. Det har genom förhöret med Ø.T. framkommit att det ingår i hans arbetsrutiner att besöka eventuella leverantörer inför affärer och även kontinuerligt om de inleder en affärsrelation för att få en uppfattning om deras verksamhet i stort. Beträffande besöket i augusti menar tingsrätten att det är oklart om A.C. överhuvudtaget väckte frågan om att titta närmare på paketen. Även om så var fallet menar tingsrätten att det sagda inte är tillräckligt konkret för att anses utgöra en uppmaning i köplagens mening. Det sagda innebär att Hanåsa inte kan anses ha uppmanat Specialtre att undersöka varan innan köpet och att det faktum att Specialtre inte undersökte varan inte innebär att Specialtre har förlorat sin rätt att åberopa fel i varan.

Frågan om Specialtre har förlorat sin rätt att åberopa felet på grund av bristande undersökning av varan innan köpet enligt 20 § köplagen ska därmed besvaras nekande.

Har Specialtre undersökt varan efter köpet enligt 31 § köplagen och har Specialtre förlorat sin rätt att åberopa att varan är felaktig på grund av för sen reklamation enligt 32 § köplagen?

Lagtext

31 § köplagen

När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed.

Framgår det att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får köparen vänta med undersökningen till dess att varan har kommit fram.

Om köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg eller sänder varan vidare utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och säljaren vid köpet kände till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess att varan har kommit fram till den nya bestämmelseorten.

7 § andra stycket köplagen

Om varan i annat fall skall transporteras till köparen och annat inte följer av en leveransklausul eller av avtalet i övrigt, sker avlämnandet när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten.

32 § köplagen

Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation).

Utredningen i målet

– – –

Tingsrättens bedömning

Inledningsvis ska nämnas att parterna varken uttryckligen eller genom hänvisning till trävarukontrakt har reglerat vad som ska gälla angående undersökning och reklamation.

Hanåsa har åberopat trävarukontraktet SVEA 2015 i målet men har inte gjort gällande att det utgör avtalsinnehåll mellan parterna.

Har Specialtre försuttit sin rätt till reklamation genom att behandla virket?

Hanåsa har gjort gällande att Specialtre har försuttit sin rätt till reklamation genom att behandla virket. Det är i målet ostridigt att varan har behandlats och tingsrätten anser att denna fråga rimligen bör avhandlas först eftersom frågan om tidsfrister blir utan intresse om Specialtre genom lackeringen har förlorat eventuell rätt till reklamation. Parterna har inte uttryckligen avtalat om att behandlingen av trävarorna skulle innebära att rätten till reklamation går förlorad. A.C. och [av Hanåsa åberopade partssakkunnige] G.E. har uppgett att man förlorar rätten till reklamation om virket behandlas. [Vittnet] St.S. känner inte till att det skulle förhålla sig på det viset. A.C. har varit medveten om att virket skulle behandlas i Koppom innan leverans till slutkund. Tingsrätten menar att A.C., inte minst med tanke på att det var fråga om en norsk kund, borde ha påtalat att behandlingen enligt hans uppfattning innebar att Specialtres reklamationsrätt gick förlorad. Tingsrätten noterar vidare att den bestämmelse i SVEA 2015 som reglerar frågan har följande lydelse ”Reklamerade varor skall vara obearbetade. Vid bristande iakttagelse av ovanstående i denna punkt 18.6 angivna krav äger säljaren rätt att avvisa reklamationen.” Hanåsa har inte avvisat reklamationen. A.C. har tillsammans med Ø.T. åkt till Egersund för att besiktiga varorna.

Tingsrätten finner således att Specialtre genom att låta behandla varorna inte har försuttit sin rätt till reklamation.

När börjar reklamationsfristen löpa?

Den undersökning som regleras i 31 § köplagen är en integrerad del av köparens reklamationsskyldighet eftersom reklamationsfristen enligt 32 § första stycket räknas från den tidpunkt då köparen ”borde ha märkt felet”.

Det är i målet utrett att varorna undersöktes först när de lastades av hos slutkunden i Egersund. För att bedöma om Specialtre har reklamerat för sent har tingsrätten att bedöma när Specialtre borde ha märkt felet, det vill säga om Specialtre borde ha undersökt eller låtit undersöka varorna i ett tidigare skede.

När det gäller de faktiska omständigheterna finner tingsrätten följande utrett. Varorna transporterades från hyvleriet i Fågelfors på Special­tres bekostnad. Varorna transporterades direkt från Fågelfors till [ytbehandlingsföretaget] i Koppom där de behandlades. Varorna anlände till Koppom den 8 september 2018. Från Koppom transporterades varorna vidare till slutkunden i Egersund. Någon undersökning av varorna skedde inte förrän varorna lastades av hos slutkunden. Det skedde enligt Ø.T. den 20 september 2018. Någon annan utredning angående när varorna anlände finns inte i målet. Fakturan från [ytbehandlingsföretaget] är daterad den 14 september 2018. Hanåsa har, såvitt tingsrätten uppfattat saken, inte ifrågasatt uppgivet leveransdatum. När det gäller själva reklamationen har Ø.T., vars uppgifter får stöd av S.S., uppgett att han tog emot en omgående reklamation från S.S. samma dag som slutkunden hade öppnat ett paket. Efter ytterligare undersökning skickade S.S. den 25 september 2018 en skriftlig reklamation till Ø.T. som samma dag reklamerade till Hanåsa.

Omständigheterna i målet är ett exempel på den inte ovanliga situa­tionen att köparen har sålt varan vidare på sådana villkor att köparen inte har fått tillfälle att undersöka varan innan den sänds vidare till näste köpare.

– – –

Tingsrätten finner det utrett i målet att Hanåsa kände till att varorna skulle transporteras till Koppom för behandling och därifrån vidare direkt till den norska slutkunden. Hade det varit fråga om en transport direkt från hyvleriet till den norska kunden råder det enligt tingsrätten ingen tvekan om att det inte funnits skäl att kräva en undersökning av Specialtre innan varorna anlände till slutkunden. Frågan är om det planerade uppehållet i Koppom har inneburit att Specialtre borde ha undersökt varorna där. [Vittnet] H.D. har redogjort för hanteringen av de trävaror som behandlades vid [ytbehandlingsföretaget]. Tingsrätten finner, även om trävarorna har befunnit sig i Koppom en tid både före och efter behandlingen, inte att det har funnits möjlighet för Specialtre att undersöka varorna i Koppom. Det sagda innebär att utgångspunkten för tingsrättens bedömning av om Specialtre har reklamerat till Hanåsa i skälig tid är den 20 september 2018 då varorna anlände till den norska slutkunden.

Har reklamation skett inom skälig tid?

Tingsrätten har funnit att reklamationen ska ske inom skälig tid efter den 20 september 2018. Den norska kunden har redan den 20 september 2018 vänt sig till Ø.T. med en första reklamation och har därefter återkommit den 25 september 2018 när hela partiet har gåtts igenom. Först vid det senare tillfället har Ø.T. kontaktat Hanåsa. Frågan som tingsrätten har att bedöma är om Ø.T. redan den 20 september 2018 borde ha vänt sig till Hanåsa.

– – –

Tingsrätten menar att det varit rimligt att den norske kunden, och därmed i förlängningen även Specialtre, fick tid på sig att undersöka hela partiet före reklamationen för att få en uppfattning om det var fråga om fel i hela leveransen eller enbart ett enstaka paket. Specialtre har samma dag som bolaget fick den kompletta reklamationen från den norske kunden reklamerat till Hanåsa. Tingsrätten finner att reklamationen har skett inom rimlig tid.

Frågan om Specialtre har förlorat sin rätt att åberopa att varan är felaktig på grund av för sen reklamation enligt 32 § köplagen ska således besvaras nekande.

Har Specialtre rätt till prisavdrag?

Lagtext

34 §

Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. I stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans enligt 36 §.

Köparen har rätt att kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte rätt att kräva omleverans, om det föreligger ett sådant förhållande som avses i 23 §. Köparen har inte heller rätt att kräva omleverans, om det är fråga om en vara som fanns vid köpet och som, med hänsyn till sina egenskaper och till vad parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon annan vara.

36 §

Även om köparen inte kräver det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren.

Säljaren får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.

37 §

Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag beräknat enligt 38 § eller häva köpet enligt 39 §.

38 §

Kräver köparen prisavdrag, skall det beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.

Utredningen i målet

– – –

Tingsrättens bedömning

Av 37 § framgår att prisavdrag blir aktuellt först om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen. Det är i målet ostridigt att Specialtre inte har krävt någon omleverans. Hanåsa har gjort gällande att bolaget inte har fått chansen till omleverans. Säljarens rätt till omleverans regleras i 36 §. En förutsättning är att omleveransen kan ske utan olägenhet. Det har i målet framkommit att reklamationen ägde rum den 25 september 2018 och inspektionen den 18 oktober 2018. Det har inte framkommit att – – – har gett uttryck för någon vilja till omleverans. Det sagda innebär enligt tingsrättens bedömning att Specialtre har haft rätt att kräva prisavdrag.

Prisavdragets storlek regleras i 38 § – – –. Det sagda innebär att Specialtre har rätt till prisnedsättning med 65 procent det vill säga 85 987 sek.

När det gäller valuta konstaterar tingsrätten att varan har sålts för svenska kronor och att prisavdraget ska ske i svenska kronor.

Har Specialtre rätt till skadestånd?

Lagtext

40 §

Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig, om inte säljaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i 27 § första eller andra stycket för att avlämna felfri vara. Vad som sägs i 28 § om säljarens skyldighet att lämna köparen meddelande om hinder för att fullgöra köpet i tid gäller på motsvarande sätt, om det föreligger hinder för att avlämna felfri vara.

Enligt första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket.

Köparen har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst.

67 §

Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av avtalsbrottet. Skadestånd enligt denna lag omfattar dock inte ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan.

Som indirekt förlust anses

1. förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning,

2. annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,

3. utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt, och

4. annan liknande förlust, om den varit svår att förutse.

Som indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den skadelidande har haft för att begränsa en förlust av annat slag än som anges i andra stycket.

Tingsrättens bedömning

– – –

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Hanåsa ska betala skadestånd till Specialtre med 36 816 sek.

Finns det skäl för jämkning på grund av att Specialtre inte begränsat sin skada, 70 § köplagen? I så fall i vilken utsträckning?

Lagtext

70 §

Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.

Tingsrättens bedömning

Tingsrätten har gjort bedömningen att Specialtre till viss del har rätt till ersättning för kostnaderna för lackering. Frågan är om Specialtre hade kunnat begränsa sin skada. – – – Tingsrätten har tidigare gjort bedömningen att det inte kunde krävas av Specialtre att bolaget besiktigade virket före lackering. Den bedömningen innebär att det inte heller i detta avseende kan krävas att Specialtre skulle ha besiktigat virket för lackering. Det föreligger därmed inte skäl för jämkning på grund av att Specialtre borde ha begränsat sin skada.

Domslut

Hanåsa Sågverk AB ska utge 122 803 kr till Specialtre AS jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning – – – till dess betalning sker.

Göta hovrätt

Hanåsa Sågverk AB och Specialtre AS överklagade i Göta hovrätt.

Hanåsa Sågverk AB yrkade att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, skulle lämna käromålet utan bifall.

Specialtre AS yrkade att hovrätten, med ändring av tingsrättens dom, skulle förplikta Hanåsa Sågverk AB att till Specialtre AS utge 215 523 norska kronor, samt, i andra hand, 226 299 kr, jämte ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämning – – – till dess betalning sker.

Part motsatte sig motparts ändringsyrkande.

Hovrätten (hovrättsråden Helen Svensson och Mikael Malm, referent, samt tf. hovrättsassessorerna Alexandra Ferm och Dan Arvidsson Boij) anförde följande i dom den 15 juni 2023.

Parternas talan

Hanåsa Sågverk AB har i hovrätten utvecklat sitt påstående om Special-­tre AS undersökningsplikt och utöver vad som anförts i tingsrätten även gjort gällande att det funnits möjlighet för Specialtre AS att lämna uppdrag till [ytbehandlingsföretaget i Koppom] att, innan utförande av behandling/lackering, utföra kvalitets- och mottagningskontroll.

Specialtre AS har i hovrätten förtydligat att Specialtre AS även gör gällande att Hanåsa Sågverk AB har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Parterna är överens om att SVEA 2015 inte är avtalsinnehåll. Tingsrättens hänvisning till SVEA 2015 såvitt avser icke avvisad reklamation är därför felaktig.

Parterna har därutöver i hovrätten åberopat samma grunder och omständigheter för sin talan som i tingsrätten.

Utredningen i hovrätten

Parterna har i hovrätten åberopat samma bevisning som i tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp i hovrätten.

Hovrättens domskäl

Hovrätten delar tingsrättens bedömning av vad som får anses avtalat mellan parterna och att det levererade partiet trä avvek från vad som avtalats. Det var alltså behäftat med fel.

Hovrätten delar också tingsrättens bedömning att det som A.C. skrev i mejl till Ø.T. om att denne vid minsta tvekan skulle inspektera virket innan affären gjordes upp, inte innebär att Hanåsa Sågverk AB därigenom uppmanat Specialtre AS att undersöka varorna på det sätt som avses i 20 § andra stycket köplagen.

Till det kommer följande. Det är utrett att virket skadats till följd av hyvlingen. Det har dessutom framgått att kvist som finns på ena sidan av en planka kan framträda även på den andra sidan av plankan efter att denna hyvlats. En undersökning före köpet skulle därför inte ha gett Ø.T. den fulla bilden av den färdiga, dvs. hyvlade, produktens kvalitet.

Det innebär sammanfattningsvis att Specialtre AS inte fråntagits möjligheten att åberopa felen på den grunden att företaget inte följt en uppmaning att undersöka varorna innan köpet.

Av 31 § köplagen följer att varan efter avlämning ska undersökas av köparen så snart omständigheterna medger det i enlighet med god affärssed. För att kunna åberopa ett fel ska köparen till säljaren lämna meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (32 § köplagen). Frågan är således dels när Specialtre AS skulle ha undersökt trävarorna, dels om Specialtre AS lämnat meddelande till Hanåsa Sågverk AB inom skälig tid efter det att Specialtre AS märkt eller borde ha märkt felen.

Det har framgått att Specialtre AS ombesörjt transporten från [hyvleriet] i Fågelfors till [ytbehandlingsföretaget] i Koppom och att Specialtre AS betalat för lackeringen. Varorna avlämnades således till Specialtre AS i samband med transporten från hyvleriet (se 7 § andra stycket köplagen). Specialtre AS tog därefter varorna i bruk genom lackeringen på [ytbehandlingsföretaget].

Det är uppenbart att Specialtre AS vid en undersökning av varorna efter att de avlämnats till transportören – dvs. före lackeringen – skulle ha märkt felen. Det har från Specialtre AS sida gjorts gällande att företaget inte hade någon praktisk möjlighet att genomföra en undersökning före lackeringen. Det måste dock ställas höga krav på ett företag som köper en vara att undersöka eller låta undersöka varan, innan den tas i bruk på ett sådant sätt att dess egenskaper förändras. I det här specifika fallet hade det räckt att göra några stickprov på det hyvlade materialet för att felen såvitt avser kvist och hyvelskador skulle ha upptäckts.

Om Specialtre AS hade undersökt eller låtit undersöka varorna efter avlämnandet men före lackeringen hade alltså felen upptäckts. Special­tre AS hade då kunnat reklamera i god tid innan varorna togs i bruk genom lackeringen. Skälig tid för reklamation har således i det här fallet varit i vart fall innan varorna lackerades. Specialtre AS har dock reklamerat först efter att varorna lackerats och levererats till slutkunden. Det innebär sammanfattningsvis att Specialtre AS inte lämnat Hanåsa Sågverk AB meddelande om felen i skälig tid efter att Specialtre AS borde ha märkt dessa.

Specialtre AS har även påstått att Hanåsa Sågverk AB handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder och att Specialtre AS därför under alla förhållanden kan åberopa felen (se 33 § köplagen). I denna fråga gör hovrätten följande avvägningar. Annat är inte visat än att parterna haft olika åsikter om vad som skulle levereras. Det är inte visat att Hanåsa Sågverk AB medvetet levererat felaktiga varor, och inte heller att Hanåsa Sågverk AB känt till omfattningen av kvist som framträtt efter hyvlingen eller att trävarorna skadats vid hyvlingen. Det är alltså inte visat att Hanåsa Sågverk AB handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Det innebär sammanfattningsvis att Specialtre AS inte har reklamerat felen i skälig tid och därför inte kan åberopa att varorna är felaktiga. Käromålet ska därför ogillas.

Hovrättens domslut

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten ogillar Special­tre AS talan – – –.

Högsta domstolen

Specialtre AS överklagade och yrkade att HD med ändring av hovrättens dom skulle bifalla käromålet i dess helhet.

Hanåsa Sågverk AB motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Med utgångspunkt i hovrättens bedömning att det levererade virket var behäftat med fel och att Specialtre inte fråntagits möjligheten att åberopa felen på den grunden att bolaget inte följt en uppmaning att undersöka virket före köpet, meddelade HD prövningstillstånd i frågorna om när Specialtre skulle ha undersökt virket och om bolaget reklamerat felen inom skälig tid efter det att bolaget märkt eller borde ha märkt felen. HD vilandeförklarade frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt.

HD beslutade den 15 november 2024 att Hanåsa Sågverk AB inte tilläts att i HD åberopa ett utlåtande av Svenskt Trä avseende branschpraxis[1]*.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Mathilda Rydstern, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. Det norska bolaget Specialtre, som är en återförsäljare av trävaror, beställde virke i form av träpanel från det svenska bolaget Hanåsa Sågverk. Specialtre hade fått en beställning av träpanel från en norsk kund, som i sin tur hade fått en beställning från en slutkund i Norge. Köpeavtalet mellan Specialtre och Hanåsa ingicks genom mejlväxling och personliga kontakter mellan bolagens ställföreträdare. Något skriftligt avtal finns inte och parterna har inte använt sig av de standardavtal som finns på området.

Punkterna 2–8 motsvarar i huvudsak punkterna 1–6 i HD:s domskäl.

Parternas talan

9. Som grund för sin talan i HD har Specialtre sammanfattningsvis anfört följande. Varorna transporterades direkt från hyvleriet i Småland till lackeringsföretaget [ytbehandlingsföretaget] i Värmland. Det var inte praktiskt möjligt för Specialtre att undersöka varorna före behandlingen. Från lackeringsföretaget transporterades varorna därefter direkt till slutkunden i Norge. Specialtre hade ingen praktisk möjlighet att undersöka varorna förrän hos slutkunden, vilket Hanåsa varit medvetet om. Specialtre har reklamerat inom skälig tid.

10. Som grund för sitt bestridande har Hanåsa sammanfattningsvis gjort gällande följande. Specialtre har försuttit möjligheten att åberopa fel i virket då bolaget brustit i sin undersökningsplikt. Specialtre skulle ha undersökt trävarorna innan de lackerades för att då kunna reklamera fel. Reklamation skulle åtminstone skett innan varorna packats om och sammanblandats med andra trävaror. Först efter att varorna sammanblandats med andra trävaror har Specialtre påstått att det upptäckt fel. Hanåsa har inte varit medvetet om att virket inte skulle undersökas av Specialtre förrän efter lackeringen. Specialtre har inte reklamerat felen inom skälig tid.

11. Parterna är överens om att köplagen är tillämplig i målet.

Frågan i HD

12. Frågan i HD är om Specialtre borde ha undersökt virket innan det lackerades eller om det var tillräckligt att virket undersöktes först när det levererades till slutkunden. I målet aktualiseras även frågan om Specialtre har reklamerat felet inom skälig tid från det att bolaget borde ha upptäckt felet.

Rättsliga utgångspunkter

13. När en vara har avlämnats ska köparen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed (31 § första stycket köplagen). Tidpunkten för när en vara anses avlämnad varierar beroende på om den ska hämtas av köparen hos säljaren eller om den ska transporteras till köparen. Vid s.k. hämtningsköp är utgångspunkten att varan hålls tillgänglig för avhämtning där säljaren har sitt affärsställe och att varan anses avlämnad när köparen har tagit hand om den (6 §). Om varan i stället ska transporteras till köparen ska varan som huvudregel anses avlämnad när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten (7 § andra stycket).

14. Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet. Reklamerar köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse. (32 §.)

Köparens undersökningsplikt och reklamationsskyldighet efter köpet

Undersökningsplikten är en integrerad del av reklamationsskyldigheten

15. Enligt köplagen har köparen en generell skyldighet att undersöka varan efter köpet. Undersökningen efter avlämnandet syftar huvudsakligen till att köparen ska undersöka om varan verkligen har de egenskaper som svarar mot vad som följer av avtalet mellan parterna och snabbt lämna information till säljaren om eventuella avvikelser så att säljaren kan överväga om några åtgärder behöver vidtas och för att säljaren ska kunna överblicka situationen. Detta skiljer sig från den undersökning som köparen har rätt att göra före köpet som typiskt sett syftar till att fixera avtalsföremålet och utgör en del av underlaget för att fastställa vad köparen med fog kan förutsätta beträffande varans egenskaper (se 20 §).

16. Om köparen låter bli att undersöka varan efter avlämnandet leder det i sig inte till någon köprättslig påföljd. Köparens undersökningsplikt har ingen självständig betydelse utan ska snarare förstås som en integrerad del av köparens reklamationsskyldighet enligt 32 § köplagen. Skyldigheten att reklamera inom skälig tid räknas inte bara från det att köparen faktiskt har märkt felet utan också från den tidpunkt då köparen ”borde ha märkt felet”. Köparens försummelse att undersöka varan kan alltså medföra att reklamation sker för sent. Följden av att köparen reklamerar för sent har däremot en självständig betydelse genom att köparen i så fall förlorar möjligheten att föra talan mot säljaren om köprättsliga påföljder med anledning av fel i varan.

Köparens skyldighet att reklamera inom skälig tid

17. Köparen har en skyldighet att reklamera ett fel inom skälig tid från den tidpunkt då köparen märkt eller borde ha märkt felet. Vad köparen har märkt eller borde ha märkt blir i sin tur beroende av undersökningsplikten enligt 31 § köplagen. Det kan därför i praktiken vara viktigare att fastställa den tidpunkt från vilken reklamationsfristen börjar löpa än att fastställa fristens längd. (Se Jan Ramberg och Johnny Herre, Köplagen – en kommentar [version 3B, JUNO], kommentaren till 32 §.)

18. Att reklamationen ska göras inom skälig tid innebär att fristen kan behöva anpassas efter förhållandena i det enskilda fallet. Det är således inte möjligt att generellt konstatera inom vilken tid reklamation ska ske. Enligt lagmotiven ska bedömningen som regel vara förhållandevis sträng om köparen är en näringsidkare, särskilt om köpet har samband med den ordinarie näringsverksamheten. I ett sådant fall kan det, som huvudregel, krävas att köparen ska underrätta säljaren inom någon dag eller några dagar efter det att felet har observerats. (Se prop. 1988/89:76 s. 124.)

19. Reglerna om reklamation kan, i vart fall vid köp mellan näringsidkare, sägas bygga på tanken att det normalt inte finns någon egentlig anledning för köparen att vänta med reklamationen. Vid en beräkning av fristen får det dock tas hänsyn till att köparen kan behöva överväga om det som har kommit fram vid en undersökning verkligen utgör ett fel som kan åberopas gentemot säljaren. Varuslaget inverkar också på vilket mått av skyndsamhet som kan begäras. I vissa fall, såsom beträffande färskvaror, måste köparen reagera mycket snabbt om varan visar sig vara behäftad med fel. (Se a. prop. s. 124 och ”Bostadsrättslokalen” NJA 2016 s. 237 p. 36.)

Omfattningen av köparens undersökningsplikt

20. Av 31 § första stycket köplagen följer att köparens undersökningsplikt ska ske i enlighet med god affärssed. Hänvisningen till god affärssed avser undersökningspliktens innehåll, snarare än tidpunkten för undersökningens genomförande. Någon annan anvisning för hur undersökningen ska gå till finns inte i lagtexten. Med hänsyn till de varierande förhållanden som kan falla inom bestämmelsens tillämpningsområde är det inte heller möjligt att på ett generellt plan ange precis vilken omfattning köparens undersökning ska ha.

21. Undersökningspliktens innehåll blir beroende av olika förhållanden i det enskilda fallet, såsom varutyp, användningsområde, förpackningssätt och parternas placering i distributionsledet. Ska köparen sälja varan vidare i obruten förpackning, får det betydelse för kravet på undersökningens omfattning. Om en varas förpackning är utformad för att skydda eller bevara varan under lagringstiden, kan det vara kutym att varan lagras hos köparen i den ursprungliga förpackningen innan den tas i bruk eller säljs vidare. I sådana fall kan undersökningsplikten vara begränsad till att omfatta endast yttre omständigheter som kan bedömas utan att förpackningen bryts. (Se prop. 1988/89:76 s. 121.)

22. Undersökningens omfattning får bedömas mot bakgrund av köparens förutsättningar. Kraven på en köpare som har ingått avtal i sin yrkesverksamhet och som därför har särskild sakkunskap och erfarenhet av liknande köp måste bli strängare än de som kan ställas på en privatperson. Även beträffande en köpare som uppträder som näringsidkare kan kraven på undersökningspliktens omfattning bli helt olika, beroende på om köpet avser varor som han omsätter eller tillgodogör sig i den affärsmässiga verksamheten eller om det är fråga om inköp av varor av annat slag, exempelvis kontorsutrustning. (Se a. prop. s. 121.)

23. Omfattningen av köparens undersökningsplikt kan också bli beroende av hur man praktiskt kan och brukar förfara. Till grund för en sådan bedömning får hänsyn tas till en mängd faktorer, t.ex. vad för slags vara köpet avser, vad varan ska användas till, vilken bransch köparen verkar inom, hur varan har förpackats och andra förhållanden. (Se Jan Ramberg och Johnny Herre, Köplagen – en kommentar [version 3B, JUNO], kommentaren till 31 §.)

Undersökningsplikt vid vidareförsäljning av varor

24. Enligt huvudregeln i 31 § första stycket ska undersökningen ske ”så snart omständigheterna medger det” efter avlämnandet av varan. För de särskilda förhållanden som regleras i andra och tredje styckena medger omständigheterna knappast en undersökning förrän varan har kommit fram till destinationen. (Se Jan Ramberg och Johnny Herre, Köplagen – en kommentar [version 3B, JUNO], kommentaren till 31 §.)

25. Lagrummet innehåller ingen bestämmelse för det inte ovanliga fallet att köparen vidaresäljer varan på sådana villkor att köparen inte får tillfälle att undersöka den innan den sänds vidare till nästa köpare. För vissa typer av varor är det vanligt att förpackningen inte bryts förrän varan mottagits av slutanvändaren. För dessa varor får huvudregeln i 31 § första stycket tillämpas, det vill säga att undersökning ska ske så snart omständigheterna medger det. (Se Jan Ramberg och Johnny Herre, a.a.)

26. Vid den sortens masstransaktioner som sker mellan näringsidkare i dagens moderna samhälle får det antas att det snarare är regel än undantag att förpackningen inte bryts förrän varan mottagits av slutanvändaren. Att i sådana fall kräva att en köpare, som tämligen omgående ska sälja varan vidare, ska företa en undersökning av varans kvalitet och därigenom bryta förpackningen framstår både som praktiskt svårgenomförbart och som en onödig kostnad för såväl köpare som säljare. Detta innebär dock inte att köparen som utgångspunkt är helt befriad från att undersöka varan. Undersökningspliktens omfattning kan dock begränsas till att avse sådana kontroller som går att utföra förhållandevis enkelt eller genom en okulär besiktning. Detta är typiskt sett kontroller som avser kvantiteten av varor som har levererats, t.ex. att den varumängd som har levererats överensstämmer med vad parterna har avtalat om. Detta ska ställas mot kontroller som främst avser varans kvalitet. Som utgångspunkt fordrar en sådan undersökning en noggrannare kontroll och att förpackningen eller liknande emballering till varan bryts. En sådan undersökning är typiskt sett inte nödvändig att företa för en köpare som tämligen omgående ska vidareförsälja varan. (Jfr NJA 1982 s. 301 och NJA 1922 s. 26.)

27. En typ av vidareförsäljning kan avse det förhållandet att köparen bearbetar den avlämnande varan på något sätt, t.ex. genom en viss behandling, genom att varan integreras i en annan vara eller att den trycks med en viss logotyp. Efter en sådan bearbetning är det inte längre fråga om att köparen vidareförsäljer varan i mer eller mindre oförändrat skick. Genom att bearbeta varan på detta sätt har köparen – eller den som agerar på uppdrag av köparen – tagit varan i bruk på ett sätt som påtagligt skiljer sig från en ren vidareförsäljning, även om syftet alltjämt kan vara att varan ska säljas vidare. Genom bearbetningen finns det som utgångspunkt inga praktiska hinder mot att undersöka varan och bestämmelsen i 31 § första stycket får tolkas så att omständigheterna är sådana att de medger att en undersökning sker. Det finns alltså ingen anledning att i sådant fall begränsa köparens undersökningsplikt till rent kvantitativa faktorer. En annan sak är att omfattningen av köparens undersökningsplikt fortfarande kan variera och bestäms ytterst i enlighet med god affärssed (se p. 21–23).

Bedömningen i detta fall

28. Virket var behäftat med fel redan när det transporterades från hyvleriföretaget i Småland till lackeringsföretaget i Värmland. Eftersom virket transporterades på uppdrag av Specialtre var virket avlämnat när det överlämnades till transportören (7 § andra stycket).

29. Det saknas anledning att ifrågasätta att Specialtre saknade möjlighet att rent faktiskt och på egen hand undersöka virket innan det lackerades. Det finns dock ingenting som hindrar att ett sådant uppdrag hade kunnat ges till lackeringsföretaget. I samband med att virket lackerades har Specialtre tagit virket i bruk på ett sätt som inneburit att omständigheterna medgett att en undersökning kunde ske. Så har inte skett; det är utrett i målet att varken Specialtre eller lackeringsföretaget har vidtagit någon undersökning av virket. De fel som har förelegat i virket har varit av sådan art att de hade upptäckts vid en sådan undersökning. Specialtre borde således ha upptäckt felen innan virket lackerades.

30. Virket ankom till lackeringsföretaget den 8 september 2018. Specialtre reklamerade felen i virket till Hanåsa först den 25 september 2018. Det är fråga om köp mellan näringsidkare av varor som faller inom deras respektive näringsverksamhet. Specialtre får antas ha den sakkunskap som kan krävas för att kunna avgöra huruvida felen är sådana att de kan göras gällande mot Hanåsa. Det finns därför ingen anledning att frångå huvudregeln om att reklamationsfristen mellan två näringsidkare bör vara kort och uppgå till en eller ett par dagar (se p. 18). Specialtre har därför inte reklamerat felen inom skälig tid.

31. HD förklarar att Specialtre inte har reklamerat felen inom skälig tid efter det att bolaget borde ha märkt felen. Bolaget har därför förlorat sin rätt att göra gällande påföljder om fel.

32. Vid denna bedömning saknas skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens domslut ska därmed stå fast.

Domslut

HD förklarar att Specialtre AS inte har reklamerat det felaktiga virket inom skälig tid efter det att bolaget borde ha märkt felet.

HD meddelar inte prövningstillstånd i de delar som har förklarats vilande. Hovrättens domslut står därmed fast.

HD (justitieråden Stefan Johansson, Dag Mattsson, Eric M. Runesson, referent, Anders Perklev och Katrin Hollunger Wågnert) meddelade den 24 juni 2025 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. Sågverket Hanåsa sålde ett parti hyvlad furupanel av viss kvistfri kvalitet till Specialtre, en norsk återförsäljare av specialbeställda trävaror. Specialtre vidaresålde panelen till ett byggmästarföretag som i sin tur sålde panelen vidare till en slutkund i Norge.

2. Hanåsa lät utföra hyvling hos ett hyvleri före leverans. Den 7 september 2018 avlämnades den hyvlade panelen till Specialtre genom en transportör för frakt till ett av Specialtre anlitat ytbehandlingsföretag som skulle lackera panelen. Ytbehandlingsföretaget tog emot panelen den 8 september och skickade ett ordererkännande till Specialtre den 11 september. Efter utfört arbete transporterades panelen till slutkunden.

3. Slutkunden undersökte panelen i samband med mottagandet och reklamerade därefter den 20 september fel gentemot byggmästarföretaget. Byggmästarföretaget undersökte panelen hos slutkunden och skickade en reklamation till Specialtre den 25 september, som i sin tur reklamerade samma dag i förhållande till Hanåsa.

4. Specialtre väckte talan mot Hanåsa och yrkade prisavdrag och skadestånd. Hanåsa bestred yrkandet. Parterna är överens om att köplagen är tillämplig. Hanåsa invände bl.a. att Specialtre inte får åberopa fel på grund av underlåtenhet att undersöka panelen före köpet (20 § köplagen) eller i vart fall på grund av för sen reklamation (31 och 32 §§). Hanåsa gjorde bl.a. gällande att Specialtre borde ha undersökt panelen innan den togs i bruk genom lackering, att vad som åberopas som fel då skulle ha upptäckts och att reklamation hade kunnat ske i anslutning till detta. Specialtre anförde bl.a. att det inte varit praktiskt möjligt att undersöka panelen innan den lackerades.

5. Både tingsrätten och hovrätten har bedömt att panelen var felaktig och att Specialtre inte förlorat sin rätt på grund av underlåtenhet att undersöka panelen före köpet. Domstolarna har däremot kommit till olika slut i fråga om reklamation har skett i tid.

Målet i HD

6. Med utgångspunkt i hovrättens bedömning att det levererade virket var behäftat med fel och att Specialtre inte fråntagits möjligheten att åberopa felen på den grunden att bolaget inte följt en uppmaning att undersöka virket före köpet, har HD meddelat prövningstillstånd i frågorna om när Specialtre skulle ha undersökt virket och om bolaget reklamerat felen inom skälig tid efter det att bolaget märkt eller borde ha märkt felen. HD har vilandeförklarat frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt.

Köplagens regler om reklamation och undersökning

7. Den som sålt en vara har ett intresse av att tidigt få veta om den som köpt varan vill göra gällande några anspråk på grund av fel. Detta för att åtgärder ska kunna vidtas för att undvika eller minska de ekonomiska förluster som kan uppstå på grund av felet, t.ex. genom att säljaren får möjlighet att göra ett tidigt felavhjälpande. Detta intresse tillgodoses av reglerna om undersökning och reklamation i 31 och 32 §§ köplagen. Reglerna tillämpas om inte annat följer av avtalet (3 §), och de ger inte skydd åt en säljare som har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder (33 §).

8. Enligt 32 § får en köpare inte åberopa att varan är felaktig, om han eller hon underlåter att lämna säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att felet märkts eller borde ha märkts (reklamation).

9. För att felanspråk ska kunna aktualiseras så tidigt som möjligt ankommer det på köparen att undersöka varan så snart omständigheterna medger det efter avlämnandet; undersökningen ska ske i enlighet med god affärssed (31 § första stycket). Om varan ska transporteras till köparen kan köparen vänta med undersökning till dess att varan kommit fram till bestämmelseorten (31 § andra stycket, jfr även tredje stycket).

Skälig tid för reklamation

10. Att köparen ska reklamera inom skälig tid innebär att förhållandena i det enskilda fallet måste beaktas. Utgångspunkten för bedömningen är att det normalt inte finns någon anledning att vänta med reklamationen sedan köparen faktiskt har upptäckt det som han eller hon vill göra gällande som fel. Hänsyn bör dock tas till att köparen efter sin undersökning kan behöva viss tid för att överväga om det som köparen märkt kan göras gällande som ett fel (se ”Bostadsrättslokalen” NJA 2016 s. 237 p. 36). När det gäller näringsidkare som köper varor för omsättning i den ordinarie affärsverksamheten bör i regel reklamation kunna ske inom några dagar. Särskild skyndsamhet krävs när det gäller varor som kan genomgå en snabb försämring, t.ex. färskvaror (se prop. 1988/89:76 s. 124).

11. Bedömningen av vad som är skälig tid för reklamation blir hypotetisk när säljaren gör gällande att köparen borde ha märkt felet redan tidigare. En bedömning får göras med ledning dels av om en undersökning borde ha skett tidigare än vad som skett, dels av hur omfattande undersökningen då borde ha varit.

Tidpunkten för köparens undersökning

12. Bedömningen av hur snart köparen ska undersöka varan bör utgå från avtalet och vad en förnuftig person i säljarens ställning, vid en objektiv bedömning, kan förvänta sig av köparen.

13. Det förhållandet att köparen börjar använda varan eller bearbetar den indikerar starkt att det föreligger sådana omständigheter att varan också kan undersökas i anslutning till detta. Men det innebär inte att köparen – så länge reklamationen sker inom skälig tid – förlorar möjligheten att påtala förekommande fel enbart på grund av sin användning eller bearbetning av varan.

14. Det kan finnas omständigheter som hindrar köparen från att undersöka varan i nära anslutning till att den avlämnas eller kommer fram. Hinder som ligger inom köparens kontrollsfär bör i regel inte medföra att säljarens intresse av en snabb reklamation får stå tillbaka. Att köparen har organiserat sin verksamhet så att han eller hon inte har möjlighet att undersöka varan, t.ex. därför att den ska tas emot av en underleverantör för lagring eller bearbetning innan den når köparen eller en slutkund, bör således i regel inte få gå ut över säljaren. Det kan i dessa fall ofta krävas att köparen ger uppdrag åt någon annan att göra undersökningen för köparens räkning.

Omfattningen av köparens undersökning

15. Vissa fel kan märkas redan vid en enkel okulär besiktning av varan, medan upptäckt av andra fel kan kräva att varan under en tid tas i provdrift eller att den genomgår mer eller mindre kostnadskrävande eller förstörande analyser. Även bedömningen av hur omfattande köparens undersökning ska vara bör utgå från avtalet och vad en förnuftig person i säljarens ställning kan förvänta sig av köparen. Säljaren ska kunna förvänta sig att köparen följer god affärssed när innehållet i en sådan kan fastställas (se 31 § första stycket).

16. Kravet på omfattningen av köparens undersökning bör som utgångspunkt inte drivas så långt att det finns risk för värdeförstöring hos köparen. Om exempelvis förpackningen är utformad för att skydda eller bevara varan under en lagringstid innan köparen tar den i bruk eller säljer den vidare kan köparens undersökning vara begränsad till att omfatta endast yttre omständigheter som kan bedömas utan att varans förpackning bryts (jfr prop. 1988/89:76 s. 121).

17. Vad som krävs av köparen kan alltså variera med hänsyn till varu-slag, hur varan har förpackats och vad den ska användas till, med flera sådana varuanknutna faktorer. Men kraven kan också påverkas av faktorer anknutna till köparen, t.ex. av att köparen har särskild sakkunskap och erfarenhet av liknande köp och av att köparen ska omsätta varan i sin affärsmässiga verksamhet.

Bedömningen i detta fall

18. Panelvirket var felaktigt när det avlämnades för transport den 7 september 2018. Det togs emot på bestämmelseorten av en underleverantör till Specialtre den 8 september. Virket skulle lackeras innan det levererades till en köpare i nästa led.

19. Att virket har lackerats måste anses innebära att omständigheterna har medgett en undersökning av att det var felfritt (p. 13). Att Specialtre låtit en underleverantör ta emot virket för lackering i stället för att göra detta i egen regi saknar betydelse för bedömningen (p. 14). Något som tyder på att det skulle ha funnits hinder mot en undersökning inom några dagar efter mottagandet eller i vart fall i samband med lackeringen har inte framkommit. Någon undersökning av virket har inte skett före vidareleverans.

20. Det är fråga om en vara av det slag som Specialtre normalt kan antas omsätta i sin affärsverksamhet. De omständigheter som ligger till grund för att virket ska anses vara felaktigt – hyvelskador och kvistförekomst – skulle ha märkts redan vid en enkel okulär besiktning i samband med mottagandet eller i vart fall senast vid lackeringen. Inget har framkommit som skulle ha gett Specialtre någon anledning att vänta mer än några dagar med att reklamera (p. 10).

21. Specialtre reklamerade emellertid först den 25 september. Reklamationen kan inte anses ha skett inom skälig tid efter att felen borde ha märkts. Specialtre har därför förlorat sin rätt att åberopa att fel i virket förelåg.

22. Vid denna bedömning saknas skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. Hovrättens domslut ska därmed stå fast.

Domslut

HD förklarar att Specialtre AS haft att undersöka virket i vart fall i samband med att det lackerades och att Specialtre AS inte har reklamerat felen inom skälig tid efter det att bolaget borde ha märkt felen.

HD meddelar inte prövningstillstånd i de delar som har förklarats vilande. Hovrättens domslut står därmed fast.

 

 

^[1]* NJA 2024 s. 720 (red:s anm.).