Referat

Uppsala tingsrätt

Allmän åklagare väckte åtal vid Uppsala tingsrätt mot J.Ö. för grovt olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra och tredje styckena BrB med följande gärningsbeskrivning (åtalspunkten 1.1 i stämningsansökan den 29 januari 2024).

J.Ö. har trängt in i Tullgarnen Abs lokaler utan att ha rätt till det. Det hände den 28 september 2023 på Restaurang Tullgarn [i] Uppsala kommun.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom det har skett genom inbrott.

J.Ö. begick gärningen med uppsåt.

J.Ö. åtalades vidare för häleri, alternativt häleriförseelse, vid fem tillfällen, narkotikabrott, försök till stöld och olaga intrång vid två tillfällen.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Elisabeth Gustafsson Lövgren) meddelade dom den 15 februari 2024. Beträffande åtalet för grovt olaga intrång anförde tingsrätten följande i domskälen.

Vad gäller påståendena om grovt olaga intrång – – – är följande utrett genom övervakningsfilmen och J.Ö:s egna uppgifter. På morgonen den aktuella dagen såg J.Ö. ett par ”sopgubbar” som gick in i ett soprum. Dörren till soprummet var försedd med ett kodlås och han (J.Ö.) såg vilken kod sopgubbarna använde för att komma in. När de hade avlägsnat sig gick J.Ö. själv in i soprummet. Därinne fanns ytterligare en dörr vars lås J.Ö. dyrkade upp med hjälp av en skruvdragare som han hade med sig. J.Ö. gick därefter in genom dörren, som ledde till en restauranglokal. Han stannade i restaurangen endast ett fåtal sekunder för att därefter gå ut till soprummet. Där skruvade han ihop det lås han precis hade dyrkat upp.

I målet är utrett att J.Ö. olovligen trängde in i Restaurang Tullgarns lokaler, och att det skedde genom inbrott. Med beaktande av att det olaga intrånget har skett genom inbrott ska gärningen rubriceras som ett grovt brott.

J.Ö. ska dömas för olaga intrång, grovt brott.

Domslut

Tingsrätten dömde J.Ö. för grovt olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra och tredje styckena BrB och vidare för narkotikabrott och två fall av olaga intrång. Han frikändes från åtal för försök till stöld och fem fall av häleri. Påföljden bestämdes till fängelse åtta månader. Villkorligt medgiven frihet förklarades förverkad till återstående del.

Tingsrätten förordnade om häktning, förverkande och beslag m.m. samt om avgift till brottsofferfonden.

Svea hovrätt

J.Ö. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle rubricera gärningen i åtalspunkt 1.1 i stämningsansökan daterad den 29 januari 2024 som olaga intrång av normalgraden, till följd därav mildra påföljden samt upphäva tingsrättens beslut om att villkorligt medgiven frihet skulle förverkas eller i vart fall förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad endast till viss del. Under alla förhållanden yrkade han att hovrätten skulle mildra påföljden.

Åklagaren bestred ändringsyrkandet.

Hovrätten (hovrättsråden Robert Green, Patrik Skogh, referent, och Jacob Aspegren samt två nämndemän) anförde följande i dom den 24 april 2024.

Hovrättens domskäl

I enlighet med tingsrättens dom ska J.Ö. i inte överklagade delar dömas för narkotikabrott och två fall av olaga intrång.

Utredningen är densamma i hovrätten som i tingsrätten med det tillägget att J.Ö. har åberopat fotografier på dörrhandtaget.

Parterna är ense om det faktiska händelseförloppet och frågan i hovrätten är i första hand om gärningen ska rubriceras som grovt olaga intrång eller som ett brott av normalgraden.

Tingsrätten har utförligt redogjort för utredningen i målet och hovrätten instämmer i tingsrättens redogörelse, även om hovrätten menar att det är något missvisande att skriva att J.Ö. dyrkade upp låset. J.Ö. har emellertid inträngt i lokalen efter att med hjälp av verktyg ha skruvat av handtaget, vilket är en sådan handling som medför att gärningen skett genom inbrott. Detta medför inte nödvändigtvis att gärningen ska bedömas som grovt olaga intrång, även om lagstiftaren har angett att det är en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen.

J.Ö. har i detta fall tagit sig förbi två låsta dörrar, varav den senare genom att oskadliggöra låset med hjälp av medhavda verktyg. Han har inte haft kännedom om vart den andra dörren ledde. Den visade sig leda till en lokal där människor både arbetar och vistas. Vid dessa förhållanden bör gärningen rubriceras som ett grovt brott.

Tingsrättens dom ska därför inte ändras i denna del.

Hovrätten gör inte heller några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort i fråga om brottslighetens straffvärde, vilken påföljd som ska väljas, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller beslag. Tingsrättens dom ska därför inte ändras.

Det finns risk för att J.Ö. på fri fot fortsätter sin brottsliga verksamhet. Han ska därför kvarbli i häkte på det sätt som anges i domslutet.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställde tingsrättens dom samt förordnade om häktning och beslag.

Högsta domstolen

J.Ö. överklagade och yrkade att HD skulle rubricera den gärning som bedömts som grovt olaga intrång som ett brott av normalgraden, mildra påföljden och upphäva förordnandet om förverkande av villkorligt medgiven frihet eller i vart fall förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad endast till en del. Han yrkade vidare att påföljden under alla förhållanden skulle mildras.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Rebecca Haenflein, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Domskäl

Punkterna 1–8 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1–8 i HD:s domskäl.

Betydelsen av att gärningen haft integritetskränkande inslag

9. Vid bedömningen av ett brotts straffvärde ska bl.a. beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft (29 kap. 1 § andra stycket BrB).

10. Synen på gärningar som innebär brott mot enskildas personliga integritet har successivt skärpts. Det råder därvid en bred enighet om att brott mot någons person innebär en allvarligare integritetskränkning än brott mot egendom. Samtidigt har synen på vad som kan vara integritetskänsligt förändrats i takt med den allmänna samhälleliga och tekniska utvecklingen. Fler gärningar har ansetts kunna innefatta moment som innebär kränkningar av den personliga integriteten, vilket i sin tur fått en ökad betydelse vid bedömningen av ett brotts svårhet. (Se t.ex. prop. 2016/17:131 s. 56 f.).

11. Av lagstiftningshistoriken rörande grov stöld framgår att tillgrepp som skett efter intrång i bostad eller annat liknande boende har fått en särställning i förhållande till andra tillgreppsbrott eftersom tillvägagångssättet i sig anses innebära en integritetskränkning.

12. Enligt den ursprungliga straffbestämmelsen för grov stöld skulle särskilt beaktas om tillgreppet skett genom inbrott. Denna kvalifikationsgrund ersattes 1976 av den försvårande omständigheten att gärningen varit av särskilt hänsynslös art. Skälet till förändringen var att domstolarna alltför schablonmässigt rubricerat en stöld som grov om tillgreppet hade skett genom inbrott, även om stölden begåtts i mindre integritetskänsliga utrymmen. Fokus skulle därför läggas vid det obehag och lidande som tillvägagångssättet inneburit, snarare än tillvägagångssättet som sådant. Att en stöld skett efter inbrott ansågs inte innebära att stölden regelmässigt skulle betecknas som grov. Ett inbrott i någons bostad skulle dock bedömas som allvarligare än ett inbrott i ett vindskontor eller en lagerlokal. Vid bedömningen skulle emellertid också beaktas det mått av hänsynslöshet som visats vid själva inbrottet, t.ex. i form av betydande skadegörelse. (Se NJA II 1942 s. 349, prop. 1975/76:42 s. 20 ff. och prop. 1987/88:14 s. 8.)

13. Under 1988 återinfördes en kvalifikationsgrund som tog sikte på gärningsmannens tillvägagångssätt, nämligen om tillgreppet skett efter intrång i bostad. Ändringen motiverades med att ett bostadsinbrott innebär ett angrepp mot den bestulnes personliga sfär och ofta uppfattas som en allvarlig kränkning av dennes integritet (se prop. 1987/88:14 s. 7 ff.). Bostadsstöldernas särställning har därefter ytterligare befästs genom införandet av brottet inbrottsstöld i 8 kap. 4 a § BrB (se prop. 2020/21:52 s. 65 ff.).

14. Betydelsen av att gärningen haft integritetskränkande inslag har fått genomslag vid gradindelningen av fler brott än tillgreppsbrott. Det har t.ex. för en rad andra förmögenhetsbrott, däribland grov skadegörelse och grovt egenmäktigt förfarande, införts kvalifikationsgrunder som tar sikte på om gärningen varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. (Se prop. 2016/17:131 s. 56 f. och 60–68.)

Straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång

15. Den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. För hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet. (Se 4 kap. 6 § första stycket BrB.)

16. Med att olovligen tränga in avses att ta sig in i bostaden genom att övervinna något hinder av fysisk eller psykisk art. Även den som t.ex. klättrar över ett staket in på en gård eller går in på gården och därvid trotsar ett uttalat förbud intränger olovligen i bestämmelsens mening. Att stanna kvar innebär en underlåtelse att avlägsna sig trots en uppmaning om det, att gömma sig så att en sådan uppmaning inte kan framföras eller att annars stanna kvar utan tillåtelse. (Se Bäcklund m.fl., Brottsbalken, 7 november 2024, JUNO, kommentaren till 4 kap. 6 §.)

17. Den brottsliga gärningen vid olaga intrång motsvarar den vid hemfridsbrott, men det skyddade intresset är ett annat. Straffbestämmelsen om olaga intrång, som ska tillämpas endast då hemfridsbrott inte föreligger, gäller enligt lagtexten när någon obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats. (Se 4 kap. 6 § andra stycket BrB.)

18. Vid bedömningen av om ett hemfridsbrott eller ett olaga intrång är grovt ska det enligt 4 kap. 6 § tredje stycket BrB särskilt beaktas om gärningen

1) har skett genom inbrott,

2) har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom, eller

3) annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

19. Straffbestämmelsen om olaga intrång tillkom på förslag av Lagrådet som ansåg att det var önskvärt att det skapades ett mer konsekvent utformat skydd för andra lokaler än bostäder där människor arbetar eller vistas. Lagrådet ansåg också att det finns ett praktiskt samband med bestämmelserna om nödvärn i den meningen att våld måste få brukas för att föra ut en person som tränger sig in också i andra fall än när det gäller någons bostad. Som exempel på skyddsvärda lokaler angavs arbetsplatser, föreningslokaler och skolsalar liksom trappuppgångar och andra gemensamma utrymmen i hyresfastigheter. Också myndigheternas tjänsterum ansågs kunna inräknas. Lagrådet bedömde vidare att det borde vara straffbelagt att nattetid intränga i en offentlig, stängd byggnad, oavsett om byggnaden på dagen står öppen för allmänheten. I det sammanhanget väckte Lagrådet frågan om inte en sådan utformning av hemfridsbrottet borde ges en egen brottsbeteckning, förslagsvis olaga intrång. Bestämmelsen kom att utformas med beaktande av Lagrådets synpunkter. (Se prop. 1962:10 s. B 421 f. och C 179.)

20. Det straffbara området vid olaga intrång har tolkats som att det avser lokaler och vissa andra utrymmen som inte är tillgängliga för allmänheten. Det innebär att intrång i t.ex. affärslokaler som håller öppet för allmänheten omfattas av straffbestämmelsen om olaga intrång efter det att lokalen stängts (se ”Skrantahallen” NJA 1995 s. 84 och ”Demonstranten som stannade kvar” NJA 2023 s. 1057). Under senare tid har det skyddade området även utvidgats till att omfatta gårdsplaner, dvs. sådana ytor som omgärdar t.ex. ett lantbruk, fabrik eller annan byggnad (se prop. 2021/22:194 s. 21 ff. och 41).

21. Genom uttrycket ”obehörigen” utesluts förfaranden som är förenliga med bl.a. lag, föreskrifter eller sedvana från det straffbara området. I HD:s praxis har straffbestämmelsen också ansetts ge utrymme för en viss intresseavvägning i det enskilda fallet och tillämpningsområdet vara avgränsat så att handlingar som kan antas uppfattas som inte i egentlig mening klandervärda faller utanför. (Se t.ex. ”Trapphuset vid Renmarkstorget” NJA 1987 s. 148 och ”Skrantahallen”.)

Närmare om gradindelningen vid hemfridsbrott och olaga intrång

22. Före den 1 juli 2022 angavs inte i lagtexten vilka omständigheter som särskilt skulle beaktas vid bedömandet av om ett hemfridsbrott eller ett olaga intrång är grovt.

23. I rättspraxis bedömdes hemfridsbrott som skett genom inbrott i bostad typiskt sett innebära en sådan kränkning av hemfriden och den personliga integriteten att gärningen bör bedömas som grov (se NJA 1990 s. 315). I rättsfallet NJA 2009 s. 636 ansågs detsamma gälla vid olaga intrång på arbetsplatser som innefattat moment av ofredande som inneburit allvarliga kränkningar av de anställdas personliga integritet. I avgörandet uttalade HD att, liksom vid hemfridsbrott, åtskilliga omständigheter kunde vara att väga in vid bedömningen av brottets svårhetsgrad. Bland de omständigheter som ansågs behöva beaktas ingick syftet med intrånget, om det skett systematiskt och planerat, i vilken omfattning hjälpmedel kommit till användning, om intrånget varit omfattande och i tiden utdraget, om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet samt om gärningsmannen utövat våld eller orsakat skadegörelse. Vidare ansågs det kunna beaktas om gärningen innefattat moment av ofredande, varvid graden av integritetskränkning borde ges stor betydelse.

24. Den 1 juli 2022 ändrades straffskalorna för hemfridsbrott och olaga intrång så att maximistraffet för normalgradsbrottet skärptes från böter till fängelse i högst ett år. Straffskalan för grovt brott skärptes samtidigt från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst tre år. I straffbestämmelsen infördes även nya brottsbeckningar för grova brott och särskilda kvalifikationsgrunder. Syftet med ändringarna var att modernisera och stärka det straffrättsliga skyddet så att det bättre speglade den strängare synen på integritetskränkande brottslighet och att åstadkomma en mer differentierad straffmätning där allvarliga kränkningar av den personliga integriteten skulle få ett större genomslag. (Se prop. 2021/22:194 s. 14 f. och 26 ff.)

25. De särskilda kvalifikationsgrunderna tar sin utgångspunkt i de omständigheter som i praxis ansetts ha betydelse för om ett hemfridsbrott eller olaga intrång ska bedömas som grovt, men är utformade så att de är likalydande för båda brottstyper (jfr a. prop. s. 29).

26. Med inbrott enligt den första punkten avses att ta sig in i någon annans låsta utrymme. Att gärningsmannens tillvägagångssätt särskilt ska beaktas vid gradindelningen har motiverats med att intrång i hem och andra utrymmen ofta sker genom inbrott och att det i synnerhet vid bostadsinbrott innebär en djup kränkning av de drabbades hemfrid och personliga integritet. (Se a. prop. s. 29 och 41 f.)

27. Hemfridsbrott och olaga intrång kan innefatta inslag av våld, hot om våld, ofredanden och skada på egendom som har framstått som så skrämmande att det orsakat rädsla och obehag hos den drabbade. Enligt den andra punkten ska därför beaktas om gärningen har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom. (Se a. prop. s. 29 och 42.)

28. Slutligen ska enligt den tredje punkten beaktas om gärningen annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Begreppet hänsynslös tar främst sikte på förhållanden som rör brottsoffrets situation eller karaktären på angreppet på honom eller henne. Av särskilt farlig art kan en gärning vara om den ingått i en organiserad eller yrkesmässig verksamhet eller om gärningsmannen visat särskild förslagenhet eller använt hjälpmedel. En gärning kan också vara särskilt farlig mot bakgrund av syftet med intrånget, t.ex. om någon obehörigen trängt in eller stannat kvar i syfte att förhindra pågående arbete genom att sabotera verksamheten på ett sådant avgörande sätt att den inte kan bedrivas. Gärningen kan även vara särskilt farlig om den i sig inneburit en konkret fara för skada eller sjukdom, vilket t.ex. kan uppstå vid intrång i olåsta djurstall. Särskilt farlig art ger också utrymme att beakta försvårande omständigheter som t.ex. är hänförliga till det sammanhang i vilket gärningen utförs. (Se a. prop. s. 29 f. och 42.)

29. Uppräkningen av omständigheter är inte uttömmande utan frågan om ett hemfridsbrott eller olaga intrång är att bedöma som grovt ska – som alltid – avgöras utifrån en helhetsbedömning av samtliga omständigheter vid brottet. (Se a. prop. s. 30 och 41.)

Inbrott som skäl att bedöma ett olaga intrång som grovt

30. Medan hemfridsbrott avser att skydda den enskilde mot intrång i bostad och andra utrymmen som kan anses ingå i dennes mest privata sfär, har brottet olaga intrång införts i syfte att skydda mot störningar av friden på arbetsplatser och på andra platser där människor vistas och som inte är öppna för allmänheten. (Se p. 17–21.)

31. Straffbestämmelsen om olaga intrång omfattar därvid vitt skilda gärningar av olika karaktär, omfattning och svårhetsgrad. Det kan avse intrång på platser där många personer vistas, som t.ex. skolor eller arbetsplatser, men även intrång som skett i förvaringslokaler eller på oinhägnade områden som omgärdar vissa byggnader som lantbruk och fabriker. Det kan vara fråga om fall där någon brutit sig in med våld, gått in genom en öppen dörr eller stannat kvar på en plats som han eller hon blivit ombedd att lämna. Det olaga intrånget kan vidare ha varit kortvarigt eller inneburit att gärningsmannen tagit sig långt in i ett visst utrymme. Det kan även förekomma att gärningsmannen som ett led i intrånget begått andra brott mot den personliga integriteten eller som har integritetskränkande inslag, exempelvis ofredande (4 kap. 7 § BrB), egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 § BrB) eller skadegörelse (12 kap. 1 § BrB). Vid den helhetsbedömning som ska göras vid gradindelningen av ett olaga intrång kan alltså ett flertal omständigheter behöva vägas in.

32. I förhållande till andra intrång bör gärningar där någon medvetet tagit sig in i ett låst utrymme innebära en större kränkning av den andras rätt att freda det utrymmet. Olaga intrång som skett genom inbrott är därför i regel att bedöma som mer allvarliga.

33. Det förhållandet att gärningen skett genom inbrott kan under vissa omständigheter dessutom ge uttryck för ett sådant mått av hänsynslöshet att det bör vara fråga om ett grovt brott. Så anses t.ex. regelmässigt vara fallet vid hemfridsbrott som begåtts genom inbrott i bostad, där gärningsmannen genom att bryta sig in i den enskildes mest privata sfär typiskt sett orsakar en djup kränkning av den enskildes hemfrid och personliga integritet. (Se p. 23 och p. 26.)

34. Att det skett ett inbrott innebär att gärningsmannen använt sig av en otillåten metod att bereda sig tillgång till ett visst utrymme. Graden av den kränkning som uppstått genom inbrottet är dock beroende av omständigheterna i det enskilda fallet, t.ex. i vad mån inbrottet skett i ett integritetskänsligt utrymme eller annars påverkat förutsättningarna att bedriva verksamhet, arbeta eller annars röra sig på den aktuella platsen på ett tryggt och säkert sätt. Det kan inte uteslutas att det även vid olaga intrång kan förekomma fall där inbrottet i sig inneburit en så allvarlig kränkning av den personliga integriteten eller arbetsfriden att brottet redan av det skälet bör bedömas som grovt. Vid den bedömningen kan det få betydelse var inbrottet har skett, vilket typ av skydd som har behövt forceras, vad lokalen eller platsen används till, vilka personer som vistas där och om de varit närvarande vid inbrottet samt vilka eventuella risker som är förenade med att obehöriga tar sig in på området.

35. Även om inbrottet inte i sig medfört en sådan kränkning att brottet är att bedöma som grovt, kan självfallet den omständigheten vägas samman med andra omständigheter vid gärningen och leda till en sådan slutsats. Så kan exempelvis vara fallet om gärningsmannens agerande vid inbrottet eller under resten av händelseförloppet framstått som så skrämmande att det orsakat rädsla och obehag hos de drabbade eller om gärningen annars varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. (Jfr p. 27–29.)

Bedömningen i detta fall

36. J.Ö. har obehörigen trängt in i Restaurang Tullgarns lokaler. Han har därmed gjort sig skyldig till ett olaga intrång.

37. Vid intrånget har J.Ö. tagit sig förbi inte en utan två låsta dörrar. För att ta sig förbi den andra dörren har han, med hjälp av ett medhavt verktyg, skruvat loss ett låsvred. Det olaga intrånget har därmed skett genom inbrott, vilket är en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet ska anses vara grovt. Inbrottet har dock inte skett i en del av restaurangens lokaler som kan anses särskilt integritetskänslig och har inte – utöver vad som i allmänhet får anses följa av ett obehörigt intrång – i sig inneburit några särskilda säkerhetsrisker eller andra allvarliga störningar för restaurangens verksamhet eller personal (jfr p. 34). Intrånget har vidare varit ytterst kortvarigt och J.Ö. har inte orsakat några skador utan återställt dörren i dess ursprungliga skick. Vid en helhetsbedömning saknas det därmed skäl att bedöma gärningen som grovt olaga intrång (jfr p. 35). Brottet ska i stället bedömas som olaga intrång av normalgraden.

38. Det är fråga om ett allvarligt olaga intrång av normalgraden vars straffvärde är på fängelsenivå. Sammantaget motsvarar brottslighetens samlade straffvärde fängelse i sex månader.

39. HD instämmer i domstolarnas bedömning att påföljden ska bestämmas till fängelse och att den villkorligt medgivna friheten i återstående del ska förverkas.

Domslut

Överensstämmer med HD:s domslut.

HD (justitieråden Agneta Bäcklund, Stefan Johansson, Stefan Reimer, referent, Cecilia Renfors och Margareta Brattström) meddelade den 3 januari 2025 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. Tidigt en morgon såg J.Ö. när renhållningsarbetare slog in passeringskoden till ett soprum. Han använde sig av koden för att ta sig in i soprummet. Där fanns det en dörr som var låst. J.Ö. skruvade loss låsvredet på dörren med ett verktyg som han hade med sig. Han gick in genom dörren som ledde till en restauranglokal. Han var inne i lokalen i några sekunder. Innan han lämnade soprummet skruvade han tillbaka låsvredet.

2. J.Ö. åtalades för grovt olaga intrång enligt följande gärningsbeskrivning.

J.Ö. har trängt in i Tullgarnen AB:s lokaler utan att ha rätt till det. 
Det hände den 28 september 2023 på Restaurang Tullgarn [i] Uppsala 
kommun.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom det har skett genom inbrott.

J.Ö. begick gärningen med uppsåt.

3. Tingsrätten dömde J.Ö. för grovt olaga intrång. Han dömdes även för narkotikabrott och två fall av olaga intrång av normalgraden. Narkotikabrottet avsåg innehav av 45,2 gram amfetamin. Påföljden bestämdes till fängelse i åtta månader. Villkorligt medgiven frihet förklarades till återstående del förverkad (132 dagar).

4. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.

Frågan i målet

5. Frågan är om intrånget ska bedömas som grovt olaga intrång på grund av att det har skett genom inbrott.

Utgångspunkter vid gradindelning av brott

6. Prövningen av om ett brott är att bedöma som grovt ska ske med utgångspunkt i den aktuella straffbestämmelsens utformning och de intressen som den är avsedd att skydda.

7. I de fall straffbestämmelsen, som är fallet vid olaga intrång, innehåller en uppräkning av omständigheter som särskilt ska beaktas vid gradindelningen (kvalifikationsgrunder) tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa. Lagens exemplifiering innebär dock inte att det är nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa omständigheter föreligger. Det är inte heller uteslutet att bedöma ett brott som grovt i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt är fallet i de situationer som anges i lagens exemplifiering av kvalifikationsgrunder. En samlad bedömning måste alltid göras. (Se bl.a. ”Pianobäraren” NJA 2024 s. 12 p. 8 och ”Vinkelslipen” NJA 2024 s. 335 p. 5, båda med ytterligare hänvisningar.)

8. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärdebedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Den samlade bedömning som alltid måste göras kommer alltså ytterst – med reservation för att vissa faktorer som påverkar straffvärdet saknar betydelse för gradindelningen – att bygga på en värdering av om straffvärdet i det enskilda fallet, med beaktande av förekommande kvalifikationsgrunder, är sådant att det är motiverat att döma för grovt brott. (Se ”Pianobäraren” p. 9 och ”Vinkelslipen” p. 6.)

Straffbestämmelserna om hemfridsbrott och olaga intrång

9. Den som olovligen tränger in eller stannar kvar i någon annans bostad eller annat liknande boende döms för hemfridsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. För hemfridsbrott döms även den som olovligen tränger in eller stannar kvar i en trädgård, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats som tillhör bostaden eller boendet. (Se 4 kap. 6 § första stycket BrB.)

10. Den som i annat fall än som avses i första stycket obehörigen tränger in eller stannar kvar i en byggnad eller ett fartyg, på en gårdsplan eller på en annan liknande plats döms för olaga intrång till böter eller fängelse i högst ett år (se 6 § andra stycket).

11. Det straffbara området vid olaga intrång omfattar lokaler, vissa andra utrymmen och platser som inte är tillgängliga för allmänheten. Genom uttrycket ”obehörigen” utesluts förfaranden som är förenliga med lag, föreskrifter eller sedvana. I HD:s praxis har straffbestämmelsen också ansetts ge utrymme för en viss intresseavvägning i det enskilda fallet. Tillämpningsområdet har avgränsats så att handlingar som kan antas mer allmänt uppfattas som inte i egentlig mening klandervärda faller utanför. (Se ”Trapphuset vid Renmarkstorget” NJA 1987 s. 148 och ”Skrantahallen” NJA 1995 s. 84.)

12. Bestämmelserna om när hemfridsbrott och olaga intrång ska bedömas som grova brott finns i 6 § tredje stycket och kvalifikationsgrunderna är gemensamma. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst tre år. Vid bedömningen av om ett hemfridsbrott eller ett olaga intrång är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

• har skett genom inbrott,
• har innefattat våld, hot om brottslig gärning, ofredande eller skada på egendom, eller
• annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

13. Nuvarande straffskalor samt brottsbeteckningar för grova brott och de särskilda kvalifikationsgrunderna infördes 2022. Syftet med ändringarna var dels att modernisera och stärka det straffrättsliga skyddet så att det bättre avspeglade den strängare synen på integritetskränkande brottslighet, dels att åstadkomma en mer differentierad straffmätning där allvarliga kränkningar av den personliga integriteten skulle få ett större genomslag. (Se prop. 2021/22:194 s. 14 f. och 26 ff.)

14. Kvalifikationsgrunderna tar sin utgångspunkt i de omständigheter som i praxis ansetts ha betydelse för om ett hemfridsbrott eller ett olaga intrång skulle bedömas som grovt (jfr a. prop. s. 28 f.).

Särskilt om kvalifikationsgrunden inbrott

15. Kvalifikationsgrunden inbrott tar sikte på när någon obehörigen tar sig in i någon annans låsta utrymme. Att gärningsmannens tillvägagångssätt särskilt ska beaktas vid gradindelningen motiverades i förarbetena med att intrång i hem och andra utrymmen ofta sker genom inbrott och att det i synnerhet vid bostadsinbrott innebär en djup kränkning av de drabbades hemfrid och personliga integritet. (Se a. prop. s. 29 och 41 f.)

16. När det gäller hemfridsbrott som skett genom inbrott i bostad har det i rättspraxis ansetts typiskt sett innebära en sådan kränkning av hemfriden och den personliga integriteten att brottet bör bedömas som grovt (se ”Inbrottet på Fredsgatan” NJA 1990 s. 315).

17. Det framstår som klart att kvalifikationsgrunden inbrott har tillkommit särskilt med sikte på hemfridsbrottet. När det har skett genom inbrott i någons bostad är brottet närmast undantagslöst att anse som grovt. Vid olaga intrång är det snarare de andra kvalifikationsgrunderna som kommer i förgrunden (jfr ”Djurrättsaktionerna” NJA 2009 s. 636). Även vid olaga intrång kan det dock förekomma fall där inbrottet i sig inneburit en så allvarlig kränkning av den personliga integriteten eller något annat intresse som skyddas av bestämmelsen att brottet av det skälet bör bedömas som grovt. När det är fråga om olaga intrång bör således kvalifikationsgrunden att gärningen skett genom inbrott tillämpas med större urskillning än vid hemfridsbrott.

Bedömningen i detta fall

18. J.Ö. har obehörigen trängt in i Restaurang Tullgarns lokaler. Han har därmed gjort sig skyldig till olaga intrång.

19. Vid intrånget har J.Ö. tagit sig förbi två låsta dörrar. För att ta sig förbi den andra dörren har han skruvat loss ett låsvred. Det olaga intrånget har därmed skett genom inbrott, vilket är en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet ska anses vara grovt.

20. Intrånget har dock varit kortvarigt. J.Ö. har inte orsakat några skador utan har återställt dörren i dess ursprungliga skick genom att skruva tillbaka låsvredet. Gärningen har inte heller medfört några störningar för restaurangens verksamhet eller personal eller i övrigt inneburit någon allvarlig integritetskränkning. Vid en helhetsbedömning bör brottet bedömas som olaga intrång av normalgraden.

21. Detta innebär att J.Ö. ska dömas för narkotikabrott och tre olaga intrång av normalgraden. Brottslighetens samlade straffvärde uppgår till fängelse i sex månader.

22. HD instämmer i domstolarnas bedömning att påföljden ska bestämmas till fängelse och att den villkorligt medgivna friheten i återstående del ska förverkas.

Domslut

HD ändrar hovrättens dom på så sätt att gärningen i åtalspunkten 1.1 i stämningsansökan den 29 januari 2024 rubriceras som olaga intrång enligt 4 kap. 6 § andra stycket BrB och att påföljden bestäms till fängelse i sex månader.