Referat

Göteborgs tingsrätt

Allmän åklagare väckte åtal vid Göteborgs tingsrätt mot A.B. för stöld enligt 8 kap. 1 § BrB och för grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § andra stycket BrB med följande gärningsbeskrivningar.

Stöld

A.B. har olovligen tagit en cykel som tillhörde R.A. Det hände den 13 september 2023 [i] Mölndals stad. Tillgreppet innebar skada.

A.B. begick gärningen med uppsåt att stjäla.

Grovt olaga hot

A.B. har hotat N.S. genom att rikta en vinkelslip mot honom och uttala ”jag kommer skära av dig halsen”, ”jag kommer skära ut dina ögon” och ”jag kommer döda dig” eller liknande uttryck med samma innebörd. Det hände den 13 september 2023 [i] Mölndals stad.

Hotet var sådant att N.S. kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet.

Brottet bör bedömas som grovt eftersom hotet påtagligt har förstärkts genom att A.B. riktat en vinkelslip mot målsäganden.

A.B. begick gärningen med uppsåt.

R.A. begärde att A.B. skulle betala skadestånd med 600 kr jämte ränta för uppbrutet lås och lagningskostnad.

Åklagaren yrkade att i beslag tagen vinkelslip skulle förverkas från A.B. enligt 36 kap. 2 § BrB.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Maria Ceder) anförde följande i dom den 13 oktober 2023.

SKÄL

A.B. har förnekat stöld. Han har erkänt att han sågat upp låset på cykeln för att cykla till Mölndals bro och där ta en buss eller spårvagn hem. Han har inte haft uppsåt att stjäla.

A.B. har förnekat grovt olaga hot.

Av utredningen framgår inledningsvis följande. A.B. befann sig utanför ett flerbostadshus – – – vid fem-tiden på morgonen. Han använde en vinkelslip för att såga upp ett bygellås till en cykel. Vinkelslipen var batteridriven och hade en klinga på cirka 5 cm. Cykeln tillhörde R.A. N.S. och S.F. är grannar och båda vaknade och gick ner på gården.

N.S. har berättat bl.a. följande. När han tittade ut på gården såg han att en man sågade ett cykellås och det slog gnistor från verktyget. Han bad sin fru att ringa polisen och gick ner och konfronterade mannen. Mannen drog upp sin luva på tröjan och drog åt den så att ansiktet knappt syntes. Mannen var berusad. När han frågade mannen vad han gjorde riktade mannen vinkelslipen mot honom, gick emot honom och stannade cirka 1–1,5 meter ifrån honom och sade ”backa undan, annars skär jag av dig halsen”. Han backade då, men mannen kallade honom ”fett äckligt svin” och han sade att han skulle ”skära upp honom” och ”skära ut hans ögon”. Han backade igen, men så fort han gick emot mannen kom mannen närmare honom och fortsatte med sina hot och okvädesord. Mannen gjorde inga direkta utfall med vinkelslipen, men han höll upp den och riktade den mot hans ansikte. Mannen gick tillbaka till cykeln, fick upp låset, och fortsatte att skrika. När mannen klev upp på cykeln sprang han fram och knuffade omkull mannen. Mannen blev ännu argare och sträckte upp vinkelslipen och gick efter honom. Mannen skrek hela tiden och sade att han skulle döda honom. Han backade åter undan mellan 15–20 meter och när mannen gick tillbaka till cykeln kom grannen och puttade omkull mannen. Vinkelslipen var igång under hela händelseförloppet. Mannen reste sig upp igen och slängde iväg vinkelslipen. När polisen var framme på platsen hade han lagt ner mannen på marken. Han arbetar som polis men identifierade sig inte som polis under händelseförloppet.

A.B. har berättat bl.a. följande. Han hade varit hemma hos en bekant och druckit öl. Han var berusad. Han hade en batteridriven vinkelslip i ryggsäcken som han hade köpt någon dag tidigare. Dagen efter skulle han till Frivården och sent på natten bestämde han sig för att ta sig hemåt. Eftersom han har smärtor i sin fot kan han inte gå längre sträckor och fick då en impuls att ta en cykel för att slippa gå till Mölndals bro. Väl där skulle han antingen dumpa cykeln och ta en buss eller cykla hela vägen hem. Han började att kapa låset på cykeln, varpå en man ropade på honom bakom hans rygg. Han fortsatte med det han höll på med och när han fått loss låset och satte sig på cykeln blev han omkullputtad och helt mörbultad. Han blev väldigt rädd och förstod inte vad som hade hänt. Han kallade mannen för ”din feta gris” och liknande, men han hotade inte honom. Han hade vinkelslipen i handen hela tiden, men den var inte på. Den låter dessutom så högt att det inte skulle ha gått att höra något om den var på. När de gapade på varandra kan han ha viftat med händerna högt, men han har inte använt vinkelslipen som vapen. När han satte sig på cykeln igen var det någon som åter puttade omkull honom. Han märkte att polisen var på väg och slängde därför ifrån sig vinkelslipen.

S.F. har uppgett bl.a. följande. Han vaknade och såg gnistor från ett verktyg nere bland cyklarna på gården. Han gick ut på balkongen och såg en man i huvjacka sitta bredvid en cykel och såga på ett lås. Han frågade mannen vad han höll på med och fick till svar att det skulle han skita i. Därefter kom N.S. gåendes och frågade samma sak. Mannen reste sig upp med vinkelslipen i handen och sade att han skulle skära honom. Då backade N.S. Mannen sade att han skulle skära N.S. i ansiktet och döda honom om han kom närmare och höll samtidigt upp vinkelslipen med båda händerna i ansiktshöjd. Mannen gick efter N.S. som backade. De var cirka 3–4 meter ifrån varandra. Han sprang då ner till gården och tog med sig en golfklubba på vägen ner. När han kom ner hade mannen satt sig på cykeln och hade fortfarande vinkelslipen i handen. Han slog till cykeln med golfklubban så att mannen ramlade av cykeln. Vinkelslipen var igång under hela händelseförloppet. Mannen slängde därefter ifrån sig vinkelslipen.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

A.B. har erkänt att han tagit cykeln men har förnekat att han hade uppsåt att stjäla den. Han har dock själv medgett att han antingen tänkte ta cykeln till Mölndals bro eller hem till sig själv. Han har haft med sig en vinkelslip och har sågat upp ett lås för att kunna ta cykeln. Det är även en relativt kort promenad till Mölndals bro. Dessa omständigheter talar med styrka för att A.B. tagit cykeln med tillägnelseuppsåt. Åtalet är styrkt. Gärningen ska bedömas så som åklagaren har gjort.

När det gäller åtalet för grovt olaga hot gör tingsrätten följande överväganden. Det har inte framkommit någon anledning för N.S. och S.F. att lämna osanna uppgifter. De är båda trovärdiga. De har båda lämnat en detaljerad berättelse som i allt väsentligt vinner stöd i varandra. Deras uppgifter ger ett starkt stöd åt åtalet. Vad A.B. uppgett förringar inte värdet av åklagarens bevisning. Sammantaget anser tingsrätten att det är utrett att A.B. uppsåtligen hotat N.S. på sätt anges i gärningsbeskrivningen. Tingsrätten finner det uppenbart att A.B. insett att N.S. kunnat förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet.

Åklagaren har gjort gällande att det olaga hotet bör bedömas som grovt eftersom hotet påtagligt har förstärkts genom att A.B. riktat en vinkelslip mot N.S.

Frågan om ett brott ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet. Vid bedömningen av om ett hot ska bedömas som grovt ska, förutom hotets innebörd och hur akut det framstår, särskilt beaktas om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp. Ordet vapen avser inte enbart vapen i teknisk mening, som knivar och skjutvapen, utan omfattar även andra verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Typiskt sett bör det också ha hanterats på ett särskilt hotfullt sätt (prop. 2015/16:113 s. 85 med hänvisning till s. 83). Det kan t.ex. handla om att gärningsmannen hållit en kniv eller ett annat stickvapen mot brottsoffrets kropp eller gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. I fråga om framför allt skjutvapen och sprängämnen kan det dock vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret.

A.B. har uttalat flera hot om att skada och döda N.S. och har i samband med detta riktat en påslagen vinkelslip mot honom. A.B. har varit mörkklädd och har haft en huva som han dragit åt. Händelseförloppet, som har varit relativt långvarigt, har skett på natten när det var mörkt och N.S. har blivit hotat av en för honom okänd, aggressiv och berusad person. Även om A.B. inte har gjort direkta gjort utfall mot N.S. och det har varit visst avstånd mellan dem har han hållit upp vinkelslipen i ansiktshöjd och gått emot N.S. med vinkelslipen påslagen. Hotet har enligt tingsrättens bedömning påtagligt förstärkts genom att A.B. riktat vinkelslipen mot N.S. Hotet är därför sammantaget att bedöma som grovt olaga hot. Åtalet är styrkt.

Påföljd

A.B. förekommer under 27 avsnitt i belastningsregistret. A.B. dömdes den 8 februari 2022 till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård. Domen gällde misshandel, olaga hot, ofredande, stöld, tillgrepp av fortskaffningsmedel, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak samt ringa narkotikabrott. Skyddstillsynen undanröjdes genom beslut den 18 oktober 2022 på grund av A.B:s misskötsamhet och fängelse fem månader utdömdes istället. Han blev villkorligt frigiven från det fängelsestraffet den 27 juni 2023 med en återstående strafftid om 50 dagar. Prövotiden går ut den 26 juni 2024. Han dömdes den 27 juli 2022 till fängelse fyra månader för misshandel, olaga hot, hot mot tjänsteman och ringa narkotikabrott. Han blev villkorligt frigiven den 3 november 2022 med en återstående strafftid om 67 dagar. Prövotiden går ut den 3 november 2023. Han dömdes senast den 24 maj 2023 för ringa stöld till dagsböter.

Frivården har gjort bedömningen att det på grund av A.B:s tidigare misskötsamhet inte är aktuellt att föreslå ännu en kontraktsvård eller en frivårdande påföljd.

För grova olaga hot döms sedan den 1 juli 2023 till fängelse i lägst ett och högst fyra år. Minimistraffet för det brottet är fängelse i ett år, vilket i sig talar starkt för fängelse som påföljd. Det föreligger inte några förmildrande omständigheter. Tingsrätten bedömer att de nu aktuella gärningarna har ett straffvärde om ett år. A.B. har även återfallit i brott kort tid efter hans senaste fängelsedom. Med hänsyn till detta och brottets allvar (artbrott) samt det höga straffvärdet bestäms straffet till fängelse. Straffets längd bestäms till fängelse i ett (1) år.

A.B. har begått brott under prövotiden efter tidigare villkorliga frigivningar och ska därför avtjäna resten av de två tidigare straffen.

– – –

DOMSLUT

Tingsrätten dömde A.B. för grovt olaga hot enligt 4 kap 5 § andra stycket BrB och för stöld enligt 8 kap 1 § BrB till fängelse 1 år. Villkorligt medgiven frihet förverkades.

Tingsrätten förordnade om häktning, skadestånd, förverkande och beslag samt avgift till brottsofferfonden.

Hovrätten för Västra Sverige

A.B. överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet för grovt olaga hot och i andra hand lindra straffet.

Åklagaren motsatte sig ändring.

Hovrätten (hovrättsråden Mia Schenck Blomkvist och Linda Nordblom, referent, tf. hovrättsassessorn Robin Tropp Román samt två nämndemän) anförde följande i dom den 15 december 2023.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

I enlighet med tingsrättens dom har A.B. gjort sig skyldig till stöld.

Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten. Förhören där med N.S., A.B. och S.F. har spelats upp.

Hovrätten värderar bevisningen på samma sätt som tingsrätten har gjort. Även hovrätten gör alltså bedömningen att det genom åklagarens bevisning är styrkt att A.B. har gjort sig skyldig till olaga hot i enlighet med gärningsbeskrivningen. Den omständigheten att A.B. fick skador i samband med att målsäganden ingrep mot honom föranleder inte någon annan bedömning. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att gärningen ska rubriceras som grovt olaga hot.

Hovrätten gör också samma bedömning som tingsrätten när det gäller påföljd och förverkande av villkorligt medgiven frihet.

Det finns risk för att A.B. på fri fot fortsätter sin brottsliga verksamhet. Han ska därför vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

A.B. ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Beslaget ska bestå.

Högsta domstolen

A.B. överklagade och yrkade att HD skulle ogilla åtalet för grovt olaga hot och att straffet under alla förhållanden skulle lindras.

Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (justitieråden Anders Eka, Stefan Johansson, Petter Asp, Stefan Reimer och Jonas Malmberg, referent) meddelade den 31 maj 2024 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. A.B. åtalades för att vid ett tillfälle ha stulit en cykel och hotat en person med en vinkelslip. Tingsrätten dömde honom för stöld och grovt olaga hot till fängelse ett år samt förverkade den tidigare villkorligt medgivna friheten.

2. A.B. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet för grovt olaga hot eller i vart fall lindra straffet. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.

Frågan i målet

3. Frågan är främst om brottet ska bedömas som olaga hot av normalgraden eller som grovt olaga hot, särskilt med hänsyn till kvalifikationsgrunden att hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen.

Gradindelning av brott

4. Utgångspunkten vid prövningen av om ett brott är att bedöma som grovt är straffbestämmelsens utformning och de intressen som skyddas genom den.

5. När det, som vid grovt olaga hot, finns kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt tar rubriceringen sin utgångspunkt i dessa omständigheter. Det är dock inte nödvändigt att bedöma brottet som grovt när någon av dessa föreligger. Inte heller är det uteslutet att döma för grovt brott i andra fall, men då krävs i princip att omständigheterna i det enskilda fallet framstår som försvårande i motsvarande grad som normalt gäller i de fall som anges i de särskilda kvalifikationsgrunderna. En samlad bedömning måste alltid göras. Domstolen bör också vara försiktig med att döma för grovt brott med hänvisning enbart till en enskild omständighet som saknar stöd i bestämmelsens uppräkning. (Se ”Pianobäraren”, Högsta domstolens dom den 4 januari 2024 i mål B 7974-22*, p. 8, med hänvisningar och, beträffande olaga hot, prop. 2015/16:113 s. 85.)

6. Det finns ett nära samband mellan gradindelning och straffvärdebedömning. Det beror på att gradindelningen inte kan göras utan att det sker en värdering av hur allvarlig brottsligheten är. Den samlade bedömning som alltid måste göras kommer alltså ytterst – med reservation för att vissa faktorer som påverkar straffvärdet saknar betydelse för gradindelningen – att bygga på en värdering av om straffvärdet i det enskilda fallet med beaktande av förekommande kvalifikationsgrunder är sådant att det är motiverat att döma för grovt brott. Sambandet blir ännu tydligare i sådana fall där det inte finns några kvalifikationsgrunder angivna eller när dessa är allmänt hållna. (Jfr ”Pianobäraren” p. 9.)

Bestämmelsen om olaga hot

7. Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid döms för olaga hot. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt döms för grovt olaga hot till fängelse i lägst ett och högst fyra år. (Se 4 kap. 5 § BrB.)

8. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det enligt andra stycket särskilt beaktas

1) om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligt slag, eller

2) om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art.

9. Ett olaga hot ska vara ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos den eller de som det riktar sig mot. Det är alltså inte nödvändigt att gärningen i det enskilda fallet orsakar allvarlig rädsla. Det räcker att hotet typiskt sett är av sådant slag att det kan framkalla allvarlig rädsla hos den drabbade. Om den hotade inte bryr sig om huruvida hotet förverkligas eller annars inte tar hotet på allvar, är det dock inte fråga om ett olaga hot i bestämmelsens mening eftersom hotet då inte är ägnat att ”hos den hotade” framkalla allvarlig rädsla. Frågan om gärningsmannens avsikt att verkställa hotet saknar i övrigt betydelse för straffbarheten men den kan beaktas vid bedömningen av gärningens straffvärde. Bedömningen av hotet ska göras utifrån hur situationen har framstått för den hotade och utgå från de faktiska förhållandena. (Se ”Hotet mot gymnasieskolan” NJA 2020 s. 510 p. 9 och 10.)

Närmare om gradindelning vid olaga hot

10. Gradindelningen vid olaga hot infördes 1993 men några särskilda kvalifikationsgrunder angavs då inte i paragrafen. I förarbetena till ändringen framhölls att ett olaga hot för att bedömas som grovt i betydande grad bör skilja sig från ”normala” fall av olaga hot. Bedömningen bör ta sin utgångspunkt i hotets innebörd, dvs. vad gärningsmannen hotar att göra, och hur akut eller överhängande hotet framstår. Att hotet avser en livsfarlig gärning eller innefattar hot om att tillfoga svår kroppsskada kan tala för att hotet ska bedömas som grovt. Vidare bör beaktas om hotet riktats mot någon med en särskilt skyddslös ställning eller om det är fråga om upprepade allvarliga hot. Det kan även beaktas om gärningen är ägnad att orsaka svårt psykiskt lidande. (Se prop. 1992/93:141 s. 31.)

11. År 2016 infördes likalydande kvalifikationsgrunder i bestämmelserna om grovt olaga hot, grovt olaga tvång, grov utpressning och grovt våld och hot mot tjänsteman (se p. 8). Det huvudsakliga syftet var att åstadkomma ett skarpare ingripande mot den organiserade brottsligheten men kvalifikationsgrunderna är utformade på ett sådant sätt att de är tillämpliga på alla fall som träffas av bestämmelserna (se prop. 2015/16:113 s. 59 och 70).

12. Den första punkten tar sikte på hur allvarligt hotet är och anknyter väsentligen till hotets innebörd och hur akut eller överhängande hotet framstår. I centrum står alltså hotet och hur skrämmande det typiskt sett är för den drabbade.

13. I punkten anges för det första att det ska beaktas om hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp. Med vapen avses enligt förarbetena inte bara vapen i teknisk mening, som knivar och skjutvapen. Uttrycket omfattar även verktyg och bruksföremål som kan användas för att skada eller döda människor. Vad som krävs för att hotet ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av t.ex. vapen får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ju farligare ett vapen är desto påtagligare blir i regel förstärkningen. I fråga om framför allt skjutvapen och sprängämnen kan det enligt förarbetena vara tillräckligt att hjälpmedlet har riktats mot eller varit synligt för brottsoffret. När det gäller andra vapen bör det krävas att vapnet hanterats på ett särskilt hotfullt sätt, t.ex. att gärningsmannen hållit en kniv eller ett annat stickvapen mot brottsoffrets kropp eller gjort aggressiva utfall eller rörelser med en kniv eller en batong. (Se a. prop. s. 83 och 85.)

14. Vidare ska enligt första punkten särskilt beaktas om hotet påtagligt har förstärkts genom anspelning på ett våldskapital, vilket enligt förarbetena ska förstås som en förmåga och beredskap inom en kriminell gruppering att begå allvarligare våldsbrott eller andra brott som kan medföra fara för liv och hälsa (se a. prop. s. 83 ff.).

15. Under den första punkten faller också hot som annars har varit av allvarligt slag, vilket enligt förarbetena tar sikte på hot som varit allvarliga av något annat skäl än att de påtagligt har förstärkts med hjälp av t.ex. vapen eller genom anspelning på ett våldskapital. De konkreta kvalifikationsgrunder som nyss beskrivits – förstärkning med hjälp av vapen och genom anspelning på våldskapital – kan sägas ge en beskrivning av situationer där hotet till följd av dess innebörd och hur akut det framstår typiskt sett bör bedömas som grovt. Om ett hot – utan att det påtagligt förstärkts med hjälp av vapen eller genom anspelning på våldskapital – i samma grad är ägnat att framkalla rädsla eller en känsla av otrygghet hos den drabbade kan detta medföra att brottet ska bedömas som grovt (jfr p. 5). I förarbetena nämns hot som har förstärkts med hjälp av en frätande vätska eller en bombliknande konstruktion som inte innehåller något sprängämne. (Se a. prop. s. 84 f.)

16. I punkten 2 anges att det särskilt ska beaktas om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. Genom bestämmelsen betonas att hänsyn ska tas även till andra omständigheter än hotets allvar. Uttrycket särskilt hänsynslös art omfattar enligt förarbetena främst omständigheter som hänför sig till brottsoffret, såsom hans eller hennes situation eller karaktären på angreppet. Som exempel nämns att den drabbade befinner sig i en skyddslös ställning, är i beroendeställning till gärningsmannen eller befinner sig i numerärt underläge. Det kan också vara fråga om hot om allvarligt våld mot den drabbades barn eller någon annan närstående. (Se a. prop. s. 84 f.)

17. Uttrycket särskilt farlig art syftar enligt förarbetena på hot som med beaktande av det sammanhang i vilket gärningen företagits kan påverka samhällets funktionssätt. Det kan vara fråga om att hotet på grund av gärningsmännens organisationsgrad utövas på ett skickligare sätt och med större resurser än annars eller att gärningen är mer svårupptäckt på grund av att den delvis sker inom ramen för legala strukturer. (Se a. prop. s. 84 f.)

Vad som är utrett om gärningen

18. A.B. befann sig utanför ett flerbostadshus i Mölndal en tidig morgon i september innan det hade blivit ljust. Han påbörjade ett tillgrepp av en cykel genom att med en vinkelslip såga upp ett bygellås. Vinkelslipen var batteridriven och hade en klinga med en diameter på cirka 5 cm. Målsäganden, som till yrket är polis, vaknade och gick ner på gården. Ett vittne som också bor i huset iakttog händelseförloppet från sin balkong och kom senare ner på gården. A.B. var okänd för dem.

19. A.B. bar mörka kläder med en huva som var åtdragen. Han var berusad och aggressiv. Målsäganden gick fram mot A.B. för att avstyra händelsen och få honom att stanna tills polisen kom till platsen. A.B. ville ta sig därifrån med cykeln och riktade vinkelslipen mot målsäganden och uttalade ”jag kommer skära av dig halsen”, ”jag kommer skära ut dina ögon” och ”jag kommer döda dig” eller liknande. A.B. gjorde inget utfall mot målsäganden men gick mot honom med vinkelslipen påslagen och i ansiktshöjd, vilket gjorde att målsäganden backade. Det var ett visst avstånd mellan dem. Målsäganden försökte stoppa A.B. från att cykla från platsen genom att knuffa omkull honom från cykeln. Därefter fortsatte A.B. att uttala dödshot samtidigt som han igen gick med vinkelslipen riktad mot målsäganden. När A.B. försökte cykla i väg en andra gång slog vittnet omkull cykeln med en golfklubba.

Bedömningen i detta fall

20. A.B:s hot har varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla hos målsäganden. Det förhållandet att målsägande på grund av sin erfarenhet som polis möjligen lättare har kunnat hantera hot än de flesta andra i motsvarande situation påverkar inte bedömningen, särskilt som det står klart att han har tagit hotet på allvar. A.B. har alltså gjort sig skyldig till olaga hot. Frågan blir då om brottet ska bedömas som ett brott av normalgraden eller som ett grovt brott.

21. Det är ingen tvekan om att vinkelslipen hade kunnat åstadkomma mycket allvarliga skador och den måste i en situation som den aktuella ses som ett vapen vid tillämpningen av 4 kap. 5 § andra stycket BrB.

22. A.B. har uttalat muntliga hot och förstärkt dessa genom att närma sig målsäganden med vinkelslipen påslagen och hållit den i ansiktshöjd. Han har emellertid inte gjort något utfall med vinkelslipen och inte heller varit riktigt nära målsäganden med den. Målsäganden har utan problem kunnat dra sig undan. Av utredningen framgår att A.B. agerade i det huvudsakliga syftet att kunna lämna platsen.

23. Mot denna bakgrund kan hotet inte sägas ha varit så akut eller överhängande som krävs för att det ska anses påtagligt ha förstärkts med hjälp av vapen (jfr p. 13). Inte heller vid en helhetsbedömning finns det skäl att rubricera gärningen som grovt olaga hot. Brottet ska i stället bedömas som olaga hot av normalgraden.

24. Straffskalan för olaga hot av normalgraden är böter eller fängelse i högst två år. Det är fråga om ett allvarligt hot med ett straffvärde som ligger nära minimistraffet för grovt olaga hot. Sammantaget motsvarar straffvärdet för det olaga hotet och stölden tio månaders fängelse.

25. HD instämmer i domstolarnas bedömning att brottslighetens art – såvitt gäller det olaga hotet – och A.B:s återfall i brott medför att påföljden ska bestämmas till fängelse och att den villkorligt medgivna friheten ska helt förverkas.

DOMSLUT

HD ändrar hovrättens dom endast på det sättet att gärningen rubriceras som olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket BrB och att påföljden bestäms till fängelse tio månader.

*NJA 2024 s. 12 (red:s anm.).