3 kap. 3 § Ärvdabalk (1958:637)
3 vägledande avgöranden åberopar denna paragraf.
3 § Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne för vad av minskningen belöper å deras andel i boet.
Kan vederlag ej utgå, skall gåvan eller dess värde återbäras, såframt den som mottog gåvan insåg eller bort inse, att den lände arvingarna efter den först avlidne till förfång. Talan härom må dock ej väckas, sedan fem år förflutit från det gåvan mottogs.
Var vid dödsfallet gåva, som tillkommit under omständigheter varom ovan sägs, ej fullbordad, må den ej göras gällande, i den mån det skulle lända arvingarna efter den först avlidne till förfång.
Rättsfall som åberopar 3 kap. 3 §
- NJA 2024:24 (Gåvofristen)Högsta domstolen · 2024-04-26
Frågan om en talan har väckts i den tid som anges i 3 kap. 3 § andra stycket ärvdabalken ska prövas som en del av själva saken.
- NJA 2021 s. 193 (Bröstarvingarnas taleändring)Högsta domstolen · 2021-03-30
I ett mål om återbäring till följd av en laglottskränkning enligt 7 kap. 4 § ÄB framställdes ett yrkande om återbäring av gåva med tillämpning av 3 kap. 3 § ÄB. Yrkandet har ansetts…
- NJA 2013 s. 736Högsta domstolen · 2013-07-10
För att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning enligt 3 kap. 3 § ärvdabalken måste egendomens värde normalt ha minskat med i vart fall en fjärdedel.