Räkna ut när bouppteckningen senast ska förrättas och ges in till Skatteverket. Fyll i dödsdagen, så får du båda datumen med hänsyn tagen till helger, samt när ett eventuellt anstånd måste sökas.
Fristerna följer 20 kap. ärvdabalken: bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen; sista dag som infaller på helgdag flyttas fram enligt lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Skatteverket kan efter ansökan inom tremånadersfristen förlänga tiden. Om den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader kan bouppteckningen i vissa fall ersättas av en dödsboanmälan genom kommunens socialnämnd. Resultatet är vägledande och utgör inte juridisk rådgivning.
Översiktlig information
Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter. I praktiken innebär det senast fyra månader efter dödsdagen. Anstånd kan sökas, men ansökan måste göras inom den ursprungliga tremånadersfristen.
Två frister i följd
Reglerna finns i 20 kap. ärvdabalken och innehåller två steg som ofta blandas ihop. Förrättningen är det möte där dödsboets tillgångar och skulder antecknas och där dödsbodelägarna kallas. Den ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Ingivandet är när den färdiga handlingen lämnas till Skatteverket för registrering, vilket ska ske inom en månad från förrättningen.
| Åtgärd | Frist | Räknas från |
|---|---|---|
| Bouppteckningen förrättas | 3 månader | Dödsdagen |
| Bouppteckningen ges in | 1 månad | Förrättningsdagen |
| Ansökan om anstånd | Inom 3 månader | Dödsdagen |
Håller ni förrättningen tidigare än sista dagen förkortas inte den totala tiden – ingivandefristen räknas från den faktiska förrättningsdagen. Håller ni den på sista dagen har ni alltså en månad kvar därefter.
Infaller en sista dag på en lördag, söndag eller helgdag flyttas den fram till nästa vardag enligt lagen om beräkning av lagstadgad tid.
Anstånd
Är boet svårutrett, saknas uppgifter om tillgångar utomlands eller går det inte att nå alla dödsbodelägare kan Skatteverket bevilja anstånd med förrättningen. Det viktiga är att ansökan måste göras innan tremånadersfristen löpt ut. En ansökan som kommer in efteråt hjälper inte, och Skatteverket kan då i stället förelägga dödsboet vid vite att ge in bouppteckningen. Vid komplicerade bon är det därför klokt att söka anstånd i god tid snarare än att hoppas hinna.
Vem som ska göra vad
Ansvaret ligger på den dödsbodelägare som har boet i sin vård, ofta den efterlevande maken eller ett barn. Två förrättningsmän som är oberoende av boet ska intyga att allt antecknats riktigt; de får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar. Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas i god tid, men behöver inte närvara. Den efterlevande maken eller sambon ska däremot alltid kallas.
Bouppteckningen ska spegla förhållandena på dödsdagen, inte vid förrättningen. Tillgångar och skulder värderas per dödsdagen även om marknadsvärdet ändrats sedan dess.
Dödsboanmälan i stället
Räcker tillgångarna inte till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter i samband med dödsfallet kan en dödsboanmälan göras av kommunen i stället för en bouppteckning. Det förutsätter i regel att det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet. Anmälan görs till Skatteverket och ska normalt ske inom två månader från dödsfallet. Kontakta kommunens socialförvaltning tidigt om boet ser ut att sakna medel.
Varför registreringen behövs
Först när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket fungerar den som dödsboets legitimationshandling. Utan registrerad bouppteckning kan banker inte avsluta konton, fastigheter kan inte överlåtas och arvskifte kan i praktiken inte genomföras. Dröjsmål med bouppteckningen låser därför hela dödsboets ekonomi, vilket är det starkaste skälet att hålla fristerna.
När verktyget inte räcker
Beräkningen avser fristerna för bouppteckningen. Den behandlar inte arvsskiftet, som inte har någon lagstadgad tidsgräns, och inte heller dödsboets inkomstdeklaration för dödsåret, som följer de vanliga deklarationsfristerna. Vid dödsfall med utlandsanknytning, där tillgångar finns i flera länder, kan andra regler och längre handläggning behöva räknas in.
Vanliga frågor om bouppteckning
- Hur lång tid har man på sig med bouppteckningen?
- Den ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och ges in till Skatteverket inom en månad därefter, alltså senast fyra månader efter dödsdagen.
- Kan man få anstånd med bouppteckningen?
- Ja, Skatteverket kan bevilja anstånd, men ansökan måste göras innan tremånadersfristen löpt ut.
- Vad händer om bouppteckningen blir försenad?
- Skatteverket kan förelägga dödsboet vid vite att ge in den. Utan registrerad bouppteckning kan banker inte avsluta konton och arvskifte kan inte genomföras.
- Vem får vara förrättningsman?
- Två personer som är oberoende av boet. De får inte vara dödsbodelägare eller efterarvingar.
- När kan man göra dödsboanmälan i stället?
- När tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnader och liknande utgifter, och det normalt inte finns fast egendom i boet. Anmälan görs av kommunen.