Checklag
Checklag (1932:131) i fulltext — alla 75 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna data.
Samlade författningar inom fordringsrätt – i fulltext med paragrafkommentarer, förarbeten och korslänkade hänvisningar.
Fordringsrätten handlar om penningfordringar: hur de uppkommer, överlåts, drivs in och upphör. Området är litet i antal författningar men stort i praktisk betydelse, eftersom nästan varje affärsförhållande förr eller senare landar i frågan om vem som ska betala vad, när – och vad borgenären får göra om betalning uteblir.
Grunden ligger i skuldebrevslagen, som skiljer mellan löpande och enkla skuldebrev. Skillnaden avgör vilka invändningar gäldenären kan göra mot en ny borgenär: vid löpande skuldebrev skärs de flesta invändningar av vid godtrosförvärv, medan gäldenären vid enkla skuldebrev behåller sina invändningar mot förvärvaren. Växellagen och checklagen bygger på samma tanke om strikt formbundenhet och stark omsättningsbarhet, och har fortfarande betydelse i internationell handel.
Räntelagen bestämmer när dröjsmålsränta börjar löpa – vid förfallodagen om den var bestämd i förväg, annars trettio dagar efter krav – och att räntan utgår med referensräntan plus åtta procentenheter. Inkassolagen kräver att inkassoverksamhet bedrivs enligt god inkassosed och innehåller reglerna om kravbrev och betalningsanmaning, med Integritetsskyddsmyndigheten som tillsynsmyndighet. Lagen om ersättning för inkassokostnader sätter taken för vad gäldenären får belastas med.
För ostridiga fordringar är den snabba vägen ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning; bestrider gäldenären kan målet överlämnas till tingsrätt. Utslaget verkställs sedan enligt utsökningsbalken. Vill gäldenären betala men borgenären vägrar ta emot, eller är det oklart vem som är rätt borgenär, kan beloppet deponeras enligt lagen om nedsättning av pengar hos myndighet. Lagen om kallelse på okända borgenärer används för att slutligt avgränsa ett ansvar, exempelvis i ett dödsbo.
Preskriptionslagen sätter tioårsgränsen som huvudregel och treårsgränsen för fordringar mot konsumenter, med reglerna om vad som utgör preskriptionsavbrott. En preskriberad fordran kan inte drivas in, men försvinner inte helt – den kan fortfarande kvittas under vissa förutsättningar. Räkna själv på dröjsmålsränta och preskriptionstid. I listan nedan är avgörandena kopplade till de paragrafer de åberopar.
Checklag (1932:131) i fulltext — alla 75 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna data.
Inkassolag (1974:182) i fulltext — 21 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.
Lag om nedsättning av pengar hos myndighet (1927:56) i fulltext — alla 11 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens…
Lag om avrundning av vissa öresbelopp (1970:1029) i fulltext — alla 2 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna…
Lag om avrundning av vissa fordringar till helt krontal, m.m. (1972:180) i fulltext — alla 3 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras…
Lag om kallelse på okända borgenärer (1981:131) i fulltext — alla 10 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna…
Lag om ersättning för inkassokostnader (1981:739) i fulltext — 7 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.
Växellag (1932:130) i fulltext — alla 95 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna data.