Referat

Stockholms tingsrätt

Möbellind i Boden AB förde vid Stockholms tingsrätt den talan mot Gjensidige Forsikring Asa Norge, Svensk Filial, som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmännen Tomas Zander, Alexander Ramsay och Ulrika Persson) anförde i dom den 4 december 2020 följande.

BAKGRUND

Möbellind i Boden AB (”Möbellind”) är franchisetagare inom möbelvarukoncernen Mio och har sedan 1972 drivit ett Mio-varuhus på fastigheten B.T. 17:4 i Boden. På fastigheten finns två byggnader; en butikslokal som uppfördes 1972 och en intilliggande lagerlokal som uppfördes 1986. Taket på butikslokalen tilläggsisolerades vid ett senare tillfälle, sannolikt under 2013.

Den 25 mars 2018, kort efter stängning av varuhuset, rasade taket på varuhusets butiksdel in. Det ledde till att hela byggnaden kollapsade och att all egendom i varuhuset förstördes. Snö hade skottats bort från taket på butiksbyggnaden två veckor tidigare och hade därefter byggts upp under för årstiden normala väderförhållanden. Parterna är överens om att snölasten var den utlösande faktorn för raset och att ingen kontrollberäkning av takets bärkapacitet har gjorts vid de ombyggnadstillfällen som förevarit.

Såsom Mio-franchisetagare omfattas Möbellind av en kombinerad företagsförsäkring hos Gjensidige Forsikring Asa Norge, Svensk Filial (”Gjensidige”) med försäkringsnummer x. Försäkringen är uppdelad i tre huvudkategorier; egendomsförsäkring, avbrottsförsäkring och ansvarsförsäkring. Egendomsförsäkringen, som omfattar skada på fysisk egendom, är uppdelad i två moment; dels en grundförsäkring som gäller för vissa specifika skadehändelser, dels en allriskförsäkring som under vissa förutsättningar ersätter plötslig och oförutsedd skada.

Grundförsäkringen omfattar, såvitt nu är relevant, ”Naturskada och dammgenombrott” enligt villkor 5.b. Det specificeras i villkor 5 b.1.1 att försäkringen gäller ”för fysisk skada på byggnad […] samt egendom i byggnad genom […] snölast på tak som uppkommer i direkt samband med extrem nederbördsmängd”. Med skada genom snölast avses enligt samma villkor att egendomen har skadats av ”tyngden av snö”.

Beträffande allriskförsäkringen betalas ersättning enligt villkor 5.k.1 för ”plötslig och oförutsedd fysisk skada på egendom som orsakas av annan skadehändelse än sådan som anges i […] 5.b Naturskada och dammgenombrott”. Det anges vidare i allriskförsäkringen, villkor 6.k.3, att ”Ersättning betalas inte för […] skada vars uppkomst eller omfattning påverkas av ingrepp i bärande konstruktion eller försummat underhåll”.

Den 8 augusti 2018 meddelade Gjensidige beslut att skadehändelsen inte var ersättningsbar ur försäkringen.

Den 16 januari 2019 väckte Möbellind talan i målet. Möbellind har gjort gällande att raset omfattas av allriskmomentet i egendomsförsäkringen och att bolaget därmed har rätt till ersättning. Gjensidige, som har vitsordat att Möbellind omfattas av försäkringen och att taket på varuhusets butiksdel rasade in den aktuella dagen, har bestridit att skadan ska ersättas ur allriskförsäkringen. Parterna är överens om att Möbellind inte har rätt till ersättning enligt grundförsäkringen.

MELLANDOMSTEMA

Tingsrätten har den 2 december 2019 beslutat att pröva frågan om skadehändelsen omfattas av allriskförsäkringen enligt följande mellandomstema:

”Är Möbellind berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.”

GRUNDER

Möbellind

Möbellind har rätt till ersättning ur allriskförsäkringen. Skadan, som var både plötslig och oförutsedd, orsakades av ras p.g.a. konstruktionsfel, vilket är en skadehändelse som inte anges i egendomsförsäkringens grundmoment. Förutsättningarna för ersättning enligt villkor 5.k.1 är därför uppfyllda.

Det bestrids att skadans uppkomst eller omfattning har påverkats av ingrepp i varuhusets bärande konstruktion eller av försummat underhåll.

Gjensidige

Det bestrids att Möbellind har rätt till försäkringsersättning. Skadehändelsen, som utgörs av snölast på tak, anges i egendomsförsäkringens grundmoment, vilket innebär att skadan inte omfattas av allriskförsäkringen. Skadan var därtill varken plötslig eller oförutsedd. Detta innebär att ingen av förutsättningarna i villkor 5.k.1 för ersättning ur allriskförsäkringen är uppfyllda.

För det fall tingsrätten anser att förutsättningarna i villkor 5.k.1 är uppfyllda, är skadan i vart fall inte ersättningsbar med hänsyn till villkor 6.k.3 eftersom dess uppkomst och omfattning har påverkats av ingrepp i byggnadens bärande konstruktion och av försummat underhåll.

– – –

DOMSKÄL

Ramen för tingsrättens prövning

Tingsrätten ska pröva om Möbellind är berättigat till ersättning enligt allriskmomentet i egendomsförsäkringen. För att Möbellind ska kunna erhålla sådan ersättning fordras att raset uppfyller de förutsättningar som anges i villkor 5.k.1 i försäkringen.

Tingsrätten kan konstatera att parterna i allt väsentligt är överens om händelseförloppet och att tvisten i huvudsak rör tillämpningen och tolkningen av de aktuella försäkringsvillkoren. Tingsrätten ska därför pröva om raset utgör en plötslig och oförutsedd skada, om det orsakats av annan skadehändelse än de som angivits i egendomsförsäkringens grundmoment, och om undantaget i villkor 6.k.3 innebär att ersättning inte ska utgå. För det fall det brister i något led saknar Möbellind rätt till ersättning.

Var skadan plötslig och oförutsedd?

Ersättning enligt allriskförsäkringen förutsätter att en skada inträffat plötsligt och oförutsett. Dessa två rekvisit ska prövas var för sig och måste båda vara uppfyllda för att ersättning ska kunna utgå. Tingsrätten kommer först att pröva om skadan var oförutsedd.

Rekvisitet ”oförutsedd” i en allriskförsäkring innebär i huvudsak att skadehändelsen ska innehålla ett visst överraskningsmoment och att skadan i någon rimlig mån inte har varit möjlig att förutse. Prövningen ska göras utifrån en objektiv bedömning av vad som således framstått som beräkneligt för den försäkrade. I denna bedömning ligger att ett visst mått av omsorg åvilar en fastighetsägare. (Se bl.a. NJA 2007 s. 17.)

Det har av förhör med Möbellinds och Gjensidiges tekniskt sakkunniga vittnen framkommit att tilläggsisoleringen av butikslokalens tak 2013 skapade en extra tyngd på taket som, tillsammans med snölasten, till slut orsakade raset. Det har även framkommit att om takets bärkapacitet överhuvudtaget förstärkts i samband med tilläggsisoleringen så kan det inte ha skett enligt de byggnormer som gällde vid denna tidpunkt, eftersom taket inte hade rasat om en normenlig förstärkning hade skett. Både snölasten och den bristande konstruktionen var såtillvida nödvändiga betingelser för raset. Det har därvid också framkommit att konstruktionsfelet hade kunnat upptäckas genom en kontrollberäkning av takets bärkapacitet.

Med beaktande av utredningen konstaterar tingsrätten följande. Den tillkommande vikten på taket som uppkom genom tilläggsisoleringen försämrade takets bärkapacitet. Det vidtogs dock inga åtgärder med hänsyn till den ökade rasrisken som därigenom uppstod. Varuhuset förstärktes inte enligt rådande byggnormer. Det gjordes inte några kontrollberäkningar av bärkapaciteten. Det saknas utredning huruvida Möbellind i övrigt vidtog några särskilda åtgärder för att försäkra sig om byggnadens skick efter tilläggsisoleringen.

Vid dessa förhållanden, och med beaktande av att ansvaret för fastighetens konstruktion och underhåll ytterst åvilar fastighetsägaren, anser tingsrätten inte att det var oförutsett att butiksbyggnaden, som var belastad över takkonstruktionens bärförmåga, till slut rasade. Det förhållande att Möbellind anlitade en utomstående part för tilläggsisoleringen förändrar inte denna bedömning. Även om arbetet utfördes enligt en totalentreprenad innebär det inte i sig att Möbellinds ansvar som fastighetsägare upphör att gälla.

Skadan kan således enligt tingsrätten, efter ingreppet i byggnadens bärande konstruktion 2013, med efterföljande passivitet från Möbellind, inte omfattas av det aktuella försäkringsvillkoret. Avgörande för denna bedömning är att konstruktionsfelet hade kunnat upptäckas genom erforderliga kontroller och att Möbellind, såvitt har framkommit i målet, inte har gjort tillräckliga ansträngningar för att säkerställa takets bärkapacitet. Därigenom har Möbellind brustit i sin underhållsplikt som fastighetsägare. Mot den bakgrunden anser inte tingsrätten att skadan varit oförutsedd.

Av det ovan anförda följer att raset inte omfattas av allriskförsäkringen. Tingsrätten väljer dock att även göra följande bedömning. Plötslighetsrekvisitet som sådant avser skadans tidsmässiga aspekt. Det är avsett att avgränsa sådana händelser vars tidsförlopp är så utdragna att den skadelidande rimligen borde reagera och avbryta händelseförloppet för att motverka skadan (se NJA 2006 s. 53). Det har framkommit av utredningen att snö ansamlades på taket under två veckors tid före raset, att ingen extrem nederbördsmängd förevarit under denna period, och att takets konstruktion varit bristande sedan ombyggnationen 2013. Av de två betingelser som var nödvändiga för raset kan därav konstateras att ingen av dem uppstod i omedelbar närtid till raset. Med hänsyn till dessa förhållanden anser tingsrätten inte att skadan var plötslig. Även om raset i och för sig fullbordats på några sekunder sedan det utlöstes är det enligt tingsrätten inte fråga om en plötslig skada som omfattas av allriskförsäkringen.

Sammanfattning

Tingsrätten har funnit att raset varken varit plötsligt eller oförutsett i försäkringsvillkorens mening. Frågan för mellandomen ska därför besvaras nekande. Vid denna utgång finns det inte anledning för tingsrätten att pröva resterande förutsättningar för ersättning ur allriskförsäkringen.

DOMSLUT

1. Tingsrätten förklarar att Möbellind i Boden AB inte är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.

– – –

Svea hovrätt

Möbellind i Boden AB överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle fastställa att Möbellind är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige Forsikring ASA, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.

Gjensidige motsatte sig att tingsrättens mellandom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Beergrehn och Sara Ulfsdotter samt tf. hovrättsassessorerna Bror Aili och Christian Kourieh, referent) anförde i dom den 17 juni 2022 följande.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

– – –

Rätt till försäkringsersättning

Utgångspunkter för prövningen

De försäkringsvillkor som är aktuella i detta mål är 5.b.1.1, 5.k.1, 6.k.2 och 6.k.3. Dessa har i relevanta delar följande lydelse.

5.b Naturskada och dammgenombrott

5.b.1 Vad försäkringen gäller för

5.b.1.1 Storm, hagel och snölast på tak

Försäkringen gäller för fysisk skada på byggnad, på denna fast monterad egendom samt egendom i byggnad genom

• storm, varmed avses vind med en hastighet om minst 21 meter per sekund,

• hagel eller

• snölast på tak som uppkommer i direkt samband med extrem nederbördsmängd eller andra extrema väderleksförhållanden under förutsättning att det på grund av väderleksförhållandena inte varit möjligt att undanröja snötrycket och att tidigare snöbelastning på taket inte påverkat skadan.

Med skada genom storm, hagel eller snölast avses att egendomen har skadats av

• vindkraften,

• föremål som vindkraften blåst omkull, ryckt loss eller brutit sönder,

• hagel,

• tyngden av snö eller

• nederbörd eller kyla som står i direkt samband med och är en oundviklig följd av en ersättningsbar skada enligt ovan.

5.k Allrisk

5.k.1 Vad försäkringen gäller för

Ersättning betalas för plötslig och oförutsedd fysisk skada på egendom som orsakas av annan skadehändelse än sådan som anges i

• […]

• 5.B Naturskada och dammgenombrott

[…]

6.k Vad försäkringen inte gäller för

[…]

6.k.2 Ersättning betalas inte för skada som orsakas av

• vind

[…]

6.k.3 Undantagna skadetyper

Ersättning betalas inte för

[…]

• skada vars uppkomst eller omfattning påverkas av ingrepp i bärande konstruktion eller försummat underhåll

[…]

Det står klart att varuhusbyggnaden och föremål som fanns däri förstördes när taket rasade den 25 mars 2018. Möbellind drabbades därmed av en skada på fysisk egendom. För att Möbellind ska ha rätt till ersättning för denna skada ur allriskförsäkringen krävs alltså enligt villkor 5.k.1 att skadan var plötslig och oförutsedd samt att den orsakades av annan skadehändelse än sådan som anges i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott. Vidare får skadans uppkomst eller omfattning enligt undantagsvillkoret 6.k.3 inte ha påverkats av ingrepp i bärande konstruktion eller försummat underhåll.

Omständigheterna i målet är sådana att det enligt allmänna bevisrättsliga principer är Möbellind som ska bevisa förhållanden som gör att villkoret 5.k.1 är tillämpligt, medan Gjensidige ska bevisa omständigheter hänförliga till undantagsvillkoret 6.k.3 (jfr rättsfallet NJA 2021 s. 983 med däri gjorda hänvisningar).

Beviskravet för Möbellind är att det vid en helhetsbedömning ska framstå som klart mera sannolikt att ett försäkringsfall inträffat än att så inte är fallet (jfr rättsfallet NJA 1992 s. 113). För Gjensidige gäller det i tvistemål allmänna beviskravet styrkt (jfr rättsfallet NJA 1990 s. 93).

Plötslig skada

Möbellind har gjort gällande att skadan var plötslig i och med att raset inträffade och fullbordades på några sekunder. Gjensidige har å sin sida hävdat att skadan inte var plötslig eftersom mängden snö hade byggts upp under två veckors tid under normala väderförhållanden och enligt vad Möbellind påstått, skottats dit från lagerlokalens tak, vilket gjorde att takkonstruktionen till slut kollapsade.

I rättspraxis har uttalats att krav på plötslig skada i ett försäkringsvillkor ska tolkas på så sätt att det tar sikte på skadans tidsmässiga aspekt. Syftet med ett sådant rekvisit har ansetts vara att avgränsa sådana händelser vilkas tidsförlopp är så utdraget att den skadelidande rimligen bort reagera och avbryta händelseförloppet för att motverka skadan. Rekvisitet är mera lättbedömt när skadan orsakas av ett kortvarigt händelseförlopp än när händelseförloppet varit mera utdraget. (Se rättsfallet NJA 2006 s. 53.)

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att frågan om det fanns brister i takets konstruktion och det förhållandet att det hade ansamlats snö på taket saknar betydelse för bedömningen av om skadan var plötslig. Det avgörande är i stället att annat inte har framkommit än att taket rasade på ett fåtal sekunder och att skadan uppstod i och med raset. Skadan, dvs. förstörelsen av varuhusbyggnaden och föremål som fanns däri, har alltså varit omedelbar i förhållande till raset. Möbellind hade inte kunnat reagera och avbryta händelseförloppet för att motverka skadan. Hovrätten finner därför att skadan har varit plötslig.

Oförutsedd skada

Prövningen fortsätter till frågan om skadan varit oförutsedd.

Möbellind har argumenterat för att raset inträffade på grund av brister i takets konstruktion som gjorde att taket inte klarade den aktuella snölasten. Möbellind har påstått att bolaget inte känt till konstruktionsbristerna eller att snö skottats till taket, att bolaget inte heller borde ha känt till detta och att skadan därför var oförutsedd.

Gjensidige har å sin sida argumenterat för att den direkta skadeorsaken var snölasten, oavsett eventuella brister i takets konstruktion eller att snö eventuellt skottats till taket. Enligt Gjensidige har Möbellind i egenskap av fastighetsägare varit ansvarig för byggnadens konstruktion.

Av rättspraxis följer att innebörden av ett krav på oförutsebar skada i en allriskförsäkring måste bestämmas med beaktande av att det är fråga om just en allriskförsäkring och att försäkringsgivaren alltså inte har preciserat vilka risker som omfattas av försäkringen. Begreppet ”oförutsedd skada” kan därför inte ges den bokstavliga innebörden att ingen faktiskt ska ha förutsett skadan. Villkoret ska i stället uppfattas så att skadan i någon rimlig mening inte varit möjlig att förutse. (Se rättsfallet NJA 2007 s. 17.)

I likhet med tingsrätten anser hovrätten att prövningen av om en skada i någon rimlig mening varit möjlig att förutse ska göras utifrån en objektiv bedömning av vad som framstått som beräkneligt för den försäkrade och med beaktande av att ett visst mått av omsorg åvilar en fastighetsägare (jfr rättsfallet NJA 2007 s. 17).

Som hovrätten konstaterat i det föregående har skadan varit omedelbar i förhållande till raset. För att kunna bedöma huruvida skadan var oförutsedd behöver hovrätten därför först ta ställning till vad som orsakade raset och därefter pröva om Möbellind visat tillräcklig omsorg i förhållande till risken för den aktuella skadan.

Som framgått ovan är det ostridigt att det fanns ett lager snö på butikdelens tak den 25 mars 2018. Vidare är det klarlagt att det röjdes snö från taket den 7 mars 2018 och att det därefter föll sammanlagt ca 20 mm nederbörd på taket fram till raset samt att det skottades snö från lagerlokalens tak till butikdelens tak den 23 mars 2018.

De tekniskt sakkunniga som hörts på Möbellinds begäran – – – har redogjort för de bedömningar som de var för sig har gjort avseende byggnadens konstruktion och orsaken till raset. De har alla dragit slutsatsen att konstruktionen inte varit förstärkt i erforderlig omfattning för att gällande normer skulle anses uppfyllda. Vidare har alla tre kommit fram till att taket inte skulle ha rasat på grund av den snömängd som låg på taket om detta hade förstärkts på ett normenligt sätt vid uppförandet av lagerlokalen och vid tilläggsisoleringen. Enligt hovrätten framstår deras beräkningar och bedömningar som välgrundade. Även om de tekniskt sakkunniga som Gjensidige åberopat – – – bedömt att snölasten var den direkta orsaken till raset, motsäger deras uppgifter inte att taket inte skulle ha rasat om någon konstruktionsbrist inte förelegat. Detsamma gäller de uppgifter som den av Gjensidige åberopade sakkunnige D.M. har lämnat.

Med hänsyn till detta finner hovrätten att Möbellind har gjort klart mera sannolikt att butikdelens tak inte var normenligt förstärkt vid tiden för raset och att den snömängd som då fanns på taket inte skulle ha gett upphov till ett ras om taket hade varit förstärkt på ett sådant sätt. Av detta följer att konstruktionsbristen var en nödvändig betingelse för raset och att det var den bristen som, tillsammans med snömängden, orsakade raset.

Nästa fråga är då om Möbellind har agerat med en sådan omsorg att bolaget varit tillräckligt aktsamt i förhållande till skadan givet att den orsakats av konstruktionsbristen och den aktuella snömängden.

Möbellinds ställföreträdare, P.L. och A.B., har i förhör berättat att de lät göra en överlåtelsebesiktning av byggnaden inför sitt förvärv av aktierna i Möbellind år 2016 och att det då inte påtalades några större fel på byggnaden. De har också berättat att Möbellind år 2013 anlitade ett särskilt företag för tilläggsisolering av butikdelens tak samt att de inte visste något om byggnadens bärförmåga före raset och att det inte har funnits anledning att låta utföra någon byggnadsteknisk inspektion av taket. Enligt hovrätten finns det inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter.

Vittnet T.W. har berättat att han besökte varuhuset i januari/februari 2018 och i samband med det påtalade mängden snö på taket för butikschefen. Enligt T.W. talade de då även om att takstolarna inte var raka och att detta berodde på för mycket vikt på dem. I förhållande till T.W:s uppgifter noterar hovrätten först att snöröjning av taket skedde efter hans besök. Därtill kommer att den tekniskt sakkunnige P.H. förklarat att det inte går att bedöma bärförmåga med endast ögonen. Dessa förhållanden gör att T.W:s uppgifter inte har så stor betydelse i målet. Hovrättens bedömning utgår därför från de uppgifter som P.L. och A.B. har lämnat.

Som nyss konstaterats har det genom P.H:s uppgifter framkommit att en sådan brist i bärförmåga som här är aktuell inte är synliga för ögat. Vidare är följande omständigheter utredda. Ett utomstående företag ansvarade för tilläggsisoleringen. Det framkom inte några tecken på brister avseende takets konstruktion vid överlåtelsebesiktningen. Det har inte heller därefter funnits anledning för Möbellind att misstänka någon sådan brist. Möbellind lät röja snö från taket ca två veckor före raset. Efter snöröjningen föll det sammanlagt 20 mm nederbörd på taket. Snömängden som fanns på taket vid raset skulle inte ha orsakat något ras om det inte vore för konstruktionsbristen.

Under dessa förhållanden bedömer hovrätten att Möbellind måste anses ha agerat med sådan omsorg att bolaget varit tillräckligt aktsamt i förhållande till risken för att skada skulle uppkomma på grund av konstruktionsbristen och viss snömängd. Skadan kan därmed inte sägas i någon rimlig mening ha varit möjlig att förutse för Möbellind. Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten därför att skadan har varit oförutsedd.

Annan skadehändelse

Nästa fråga är om den plötsliga och oförutsedda skadan orsakats av annan skadehändelse än sådan som anges i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott.

Möbellind har gjort gällande att skadan orsakades av ras på grund av konstruktionsfel och att detta utgör en skadehändelse som inte anges i villkoret 5.b.1.1. Gjensidige har bestritt påståendet och å sin sida hävdat att skadehändelsen utgör snölast på tak och att detta är en skadehändelse som anges i villkor 5.b.1.1 även om det i nu aktuellt fall är ostridigt att skadan inte är ersättningsgill enligt det villkoret.

Parterna är alltså oense om hur villkoren 5.k.1 och 5.b.1.1 ska förstås och tillämpas. Hovrätten har därmed att tolka de aktuella villkoren. Med hänsyn till att övriga delar av försäkringsvillkoren inte utgör processmaterial har hovrätten i sin tolkning att utgå från i första hand ordalydelsen av de villkor som parterna hänfört sig till under huvudförhandlingen här och som är återgivna ovan, – – –. I den mån det är möjligt kan ledning även sökas i dessa villkors systematik (se rättsfallet NJA 2018 s. 834, punkten 10).

Hovrätten konstaterar att villkoret 5.b.1.1 återfinns i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott. I villkorets första stycket anges, enligt hovrätten, de skadehändelser som regleras i villkoret. För snölast innebär det att snölasten ska ha uppkommit i direkt samband med extrem nederbördsmängd eller andra extrema väderleksförhållanden. Villkorets andra stycke definierar enligt hovrätten de skador som är ersättningsgilla vid skadehändelserna i första stycket. I detta sammanhang kan hovrätten som jämförelse även peka på att skadehändelsen storm, varmed avses vind med viss minsta hastighet, finns med i villkor 5.b.1.1 och att med skada genom storm avses att egendomen har skadats av vindkraften. Samtidigt följer det av villkor 6.k.2 att skada som orsakats av vind inte är ersättningsbar enligt allriskförsäkringen. Dessa förhållanden gör, enligt hovrätten, att villkoret 5.k.1 bör förstås så att den skadehändelse som, såvitt nu är relevant, exkluderas genom hänvisningen till grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott är skada genom sådan kvalificerad snölast på tak som anges i första stycket i villkoret 5.b.1.1.

Parterna är överens om att snömängden på taket inte uppkom i direkt samband med extrem nederbördsmängd eller andra extrema väderleksförhållanden. Det är dessutom utrett att en del av snömängden hade skottats till taket. Det har följaktligen inte varit fråga om en sådan skadehändelse som anges i villkor 5.b.1.1.

Med hänsyn till det anförda finner hovrätten att den plötsliga och oförutsedda skadan har orsakats av annan skadehändelse än sådan som anges i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott.

Ingrepp i bärande konstruktion och försummat underhåll

Den avslutande frågan i prövningen är huruvida skadans uppkomst eller omfattning påverkats av ingrepp i byggnadens bärande konstruktion eller försummat underhåll. I sådant fall ska ersättning enligt undantagsvillkoret 6.k.3 inte betalas ut.

Gjensidige har i denna del åberopat att skadans uppkomst och omfattning har påverkats av att det gjorts ingrepp i byggnadens bärande konstruktion genom tilläggsisoleringen av taket på butiksdelen år 2013. Möbellind har förnekat att ingrepp i byggnadens bärande konstruktion skett.

Det framgår inte av de försäkringsvillkor som parterna har hänfört sig till vad som avses med ingrepp i byggnadens bärande konstruktion. Oavsett vilken tolkning begreppet ges har det inte lagts fram någon utredning om vad tilläggsisoleringen inneburit. Gjensidige har därmed inte, mot Möbellinds förnekande, styrkt att isoleringen medfört ett ingrepp i byggnadens bärande konstruktion.

Vidare har Gjensidige gjort gällande att underhållet har försummats genom att Möbellind dels inte har sett till att snömängden på butiksdelens tak har skottats bort i tillräcklig utsträckning, dels inte har gjort de kontroller som fordras för att säkerställa att takets bärkapacitet var normenlig. Möbellind har förnekat påståendet om försummat underhåll.

Oavsett om de påtalade förhållandena skulle anses röra underhåll är det, med hänsyn till de bedömningar som hovrätten gjort inom ramen för aktsamhetsprövningen, inte visat att Möbellind försummat något underhåll i dessa avseenden.

Sammanfattande slutsatser

Hovrätten har ovan bedömt att Möbellind bevisat att skadan – dvs. förstörelsen av varuhusbyggnaden och föremål som fanns däri – varit plötslig och oförutsedd samt att skadan orsakats av annan skadehändelse än sådan som anges i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott. Allriskmomentets villkor 5.k.1 är således uppfyllt. Vidare har hovrätten bedömt att Gjensidige inte har styrkt att skadans uppkomst eller omfattning påverkats av ingrepp i byggnadens bärande konstruktion eller försummat underhåll. Undantagsvillkoret 6.k.3 är således inte tillämpligt.

Det anförda innebär att Möbellind är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in. Tingsrättens mellandom ska därför ändras i enlighet med detta.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

– – –

2. Hovrätten ändrar tingsrättens mellandom, punkten 1 i domslutet, och förklarar att Möbellind i Boden AB är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige Forsikring ASA, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.

– – –

Högsta domstolen

Gjensidige Forsikring ASA Norge överklagade och yrkade att HD, med ändring av punkten 2 i hovrättens dom, skulle fastställa tingsrättens mellandom och förklara att Möbellind i Boden AB inte är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.

Möbellind i Boden AB motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (justitieråden Anders Eka, Svante O. Johansson, referent, Dag Mattsson, Malin Bonthron och Jonas Malmberg) meddelade den 25 januari 2024 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. Efter stängningsdags på eftermiddagen den 25 mars 2018 rasade taket in på Mio möbelvaruhus i Boden. Vid raset totalförstördes butiksdelen och den egendom som fanns i byggnaden. Möbellind äger fastigheten som byggnaden var belägen på.

2. Möbellind omfattas av en kombinerad företagsförsäkring hos Gjensidige. I försäkringen finns avsnitten egendom, avbrott och ansvar. I egendomsavsnittet anges – under rubriken 5.b Naturskada och dammgenombrott – att försäkringen täcker vissa uppräknade risker, bl.a. med koppling till snölast (grundmomentet). Vidare anges under rubriken 5.k Allrisk (allriskmomentet) att ersättning betalas för plötslig och oförutsedd fysisk skada som orsakas av annan skadehändelse än sådan som anges i bl.a. 5.b Naturskada och dammgenombrott. (Se angående den närmare villkorstexten i p. 14 och 15.)

3. Möbellind väckte talan mot Gjensidige och yrkade att tingsrätten skulle fastställa att Möbellind har rätt till försäkringsersättning enligt allriskmomentet och att försäkringsersättningen uppgår till drygt 64 miljoner kronor. Möbellind anförde att raset hade orsakats av bristande byggnadskonstruktion och att skadan till följd av raset – som var plötslig och oförutsedd – täcks av allrisk-momentet. Gjensidige bestred talan bl.a. på den grunden att skadehändelsen var snölast och att sådana skadehändelser inte täcks av allriskmomentet. Tingsrätten beslutade att pröva frågan huruvida skadehändelsen omfattas av allrisk-momentet enligt följande mellandomstema.

Är Möbellind berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige, med försäkringsnummer x, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten B.T. 17:4 rasade in.

4. Tingsrätten kom fram till att raset inte omfattas av allriskmomentet eftersom det enligt tingsrättens mening inte utgjorde en plötslig och oförutsedd skada.

5. Hovrätten har däremot ansett att Möbellind är berättigat till ersättning under försäkringen. Hovrätten har gjort bedömningen att skadan varit plötslig och oförutsedd, att den orsakats av annan skadehändelse än sådan som anges i grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott samt att skadans uppkomst eller omfattning inte påverkats av någon händelse som är undantagen från försäkringen.

Frågorna i målet

6. Målet gäller om Möbellind är berättigat till ersättning för takraset enligt allriskmomentet i den kombinerade företagsförsäkringen. Detta aktualiserar frågor om hur försäkringsvillkoren ska förstås och särskilt vad som menas med att en skada ska vara oförutsedd.

Rättsliga utgångspunkter för bedömningen

Tolkning av försäkringsavtal

7. Vid tolkningen av ett försäkringsvillkor av standardkaraktär ska hänsyn tas till ett antal faktorer. Det centrala är ofta det omtvistade villkorets ordalydelse, främst villkorets ordalydelse i objektiv mening utifrån textens normala språkliga betydelse. När ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar kan ledning sökas i systematiken och de övriga försäkringsvillkoren. Också andra faktorer kan ha betydelse, exempelvis villkorets syfte, i den mån ett sådant går att utröna, och vad som sakligt sett är en förnuftig och rimlig reglering. Vilken eller vilka tolkningsfaktorer som ska vara utslagsgivande får avgöras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. (Jfr bl.a. ”Epidemiavbrottsförsäkringen” NJA 2023 s. 630 p. 9–11 med vidare hänvisningar.)

Bevisbördan

8. HD har i flera avgöranden tagit ställning till bevisbördans placering i tvister om försäkringsersättning. Med hänvisning till bl.a. denna rättspraxis har rättsläget ibland beskrivits på så sätt att försäkringstagaren har bevisbördan för sådana omständigheter som medför att villkor som reglerar försäkringsavtalets omfattning är tillämpliga. Försäkringsbolaget har å andra sidan bevisbördan för sådana förhållanden som gör villkor om undantag från försäkringen tillämpliga. HD har också ofta fördelat bevisbördan på detta sätt. (Jfr ”Bilbranden i Sollentuna” NJA 2021 s. 983 p. 4.)

9. Även om en sådan utgångspunkt för fördelningen av bevisbördan många gånger leder till ett tillfredsställande resultat inger det betänkligheter att låta uppdelningen i omfattningsvillkor och undantagsvillkor vara ensamt styrande. Detta sammanhänger med att det kan vara svårt att avgöra hur ett villkor ska klassificeras. Det är dessutom ofta möjligt för försäkringsbolag att vid utformningen av villkoren välja om en viss ansvarsbegränsning ska konstrueras som en omfattningsbestämmelse eller som ett undantag. Fördelningen av bevisbördan riskerar därmed att i praktiken i alltför hög grad avgöras av utformningen av det enskilda försäkringsavtalet.

10. Domstolen bör mot denna bakgrund vid bedömningen av frågor om bevisbördans placering i mål om försäkringsersättning också beakta sådana faktorer som i allmänhet tillmäts betydelse vid bestämmande av bevisbördans placering i tvistemål, såsom parternas möjligheter att säkra bevisning. I det sammanhanget bör hänsyn bl.a. tas till att det generellt sett är svårt att bevisa frånvaron av en omständighet.

Orsakssamband

11. Ska försäkringstagaren vara berättigad till ersättning enligt en försäkring krävs att en täckt risk (fara) har orsakat en händelse som medfört en skada som omfattas av försäkringen. Det föreligger då ett försäkringsfall. Det kan uppkomma problem att avgöra orsaken när två eller flera risker samverkar till skadan, s.k. samverkande skadeorsaker. Är båda riskerna täckta av den aktuella försäkringen uppstår sällan några problem. Skulle däremot den ena av två risker vara undantagen från försäkringen eller inte omfattas av den i försäkringen angivna risken, och därmed falla utanför försäkringen, ställs problemet på sin spets.

12. Inom försäkringsrätten tillämpas i dessa situationer inte den inom skadeståndsrätten använda orsaksläran fullt ut. Vissa begränsningar måste nämligen göras för att ansvaret inte ska bli oförutsägbart. Som utgångspunkt används i stället inom försäkringsrätten den s.k. huvudorsaksläran. Den innebär i korthet att man frågar efter vilken orsak som är den huvudsakliga, dominerande eller viktigaste, och det blir styrande för vilken försäkring som ska bära hela skadan.

13. Det ska i detta sammanhang framhållas att det redan av lag kan framgå vilket orsakssamband som krävs. Så är fallet exempelvis beträffande trafikskadelagen (1975:1410), där det anges att skadan ska ha uppkommit i följd av trafik. I vissa fall passar det mindre väl att tala om den huvudsakliga eller dominerande orsaken när försäkringstagarens intressen framträder tydligt såsom i konsumentförsäkring och personförsäkring. Slutligen ska framhållas att försäkringsvillkoren kan reglera hur sådana situationer ska bedömas, något som är fallet vid olycksfallsförsäkring. Villkorens utformning blir då avgörande framför de allmänna principerna.

Omfattningsvillkoren i detta fall

14. I försäkringsvillkorens allriskmoment anges omfattningen av försäkringen i relevanta delar på följande sätt.

5.k Allrisk

5.k.1 Vad försäkringen gäller för

Ersättning betalas för plötslig och oförutsedd fysisk skada på egendom som orsakas av annan skadehändelse än sådan som anges i […]

• 5.B Naturskada och dammgenombrott […]

15. I punkten 5.b Naturskada och dammgenombrott i försäkringsvillkorens grundmoment anges att försäkringen gäller för skada på bl.a. byggnad och egendom i byggnad genom vissa angivna risker. Villkoren har följande lydelse.

5.b Naturskada och dammgenombrott

5.b.1 Vad försäkringen gäller för

5.b.1.1 Storm, hagel och snölast på tak

Försäkringen gäller för fysisk skada på byggnad, på denna fast monterad egendom samt egendom i byggnad genom

• storm, varmed avses vind med en hastighet om minst 21 meter per sekund,

[…]

• snölast på tak som uppkommer i direkt samband med extrem nederbördsmängd eller andra extrema väderleksförhållanden under förutsättning att det på grund av väderleksförhållandena inte varit möjligt att undanröja snötrycket och att tidigare snöbelastning på taket inte påverkat skadan.

Med skada genom storm, hagel eller snölast avses att egendomen har skadats av

• vindkraften,

[…]

• tyngden av snö…

Det är en annan skadehändelse än en sådan som anges i grundmomentet

16. Parterna är ense om att grundmomentet 5.b. inte är tillämpligt på den aktuella skadan. När det gäller allriskmomentets tillämplighet har Gjensidige hävdat att det av formuleringen framgår att försäkringen i den delen endast omfattar skadehändelser som inte ”anges” i grundmomentets villkor om naturskada, vilket enligt Gjensidige innefattar alla skadehändelser som omfattas av den definition av snölast som finns i villkorets andra stycke. Eftersom skadehändelsen enligt Gjensidige var snölast faller skadan utanför allriskmomentet.

17. Enligt grundmomentet 5.b Naturskada och dammgenombrott gäller försäkringen för skada genom snölast på tak som uppkommit i direkt samband med extrem nederbördsmängd med vissa tilläggsförutsättningar (5.b.1.1 första stycket). I andra stycket ges en definition av det i första stycket använda begreppet snölast. Här sägs helt kort ”tyngden av snö”, vilket närmast är att uppfatta som en precisering av vad som anges i första stycket. Vad som i detta sammanhang ska anses utgöra en sådan skadehändelse som ”anges” enligt allriskskyddet kan mot denna bakgrund inte sägas tydligt framgå av ordalydelsen, även om ordalydelsen närmast kan sägas tala emot Gjensidiges tolkning. Ytterligare ledning vid bedömningen av innebörden får sökas i hur försäkringsvillkoren i övrigt är utformade.

18. Grundmomentet är konstruerat så att det täcker vissa särskilt angivna risker medan allriskmomentet täcker alla ospecificerade risker som inte är undantagna. Gjensidige har argumenterat för att utformningen av grundmomentet indikerar vilka risker i form av naturskada som försäkringsbolaget alls är villigt att försäkra och att det inte är en logisk tolkning att allriskmomentet skulle täcka sådana risker avseende naturskada som faller utanför grundmomentet. Utformningen talar emellertid i minst lika hög grad för att allriskmomentet ska ge skydd för alla andra risker än sådana exceptionella förhållanden vilka täcks som naturskada enligt grundmomentet.

19. En sådan tolkning får också stöd av utformningen av andra delar av grundmomentet, t.ex. beträffande risken storm. Momentet gäller enligt punkten 5.b.1.1 första stycket för skada genom storm som kvalificeras som vind med en hastighet om minst 21 meter per sekund. I andra stycket framhålls att med skada genom storm avses att egendomen har skadats av vindkraften. I allriskmomentet har det tagits in ett undantag i punkten 6.k.2, enligt vilket ersättning inte betalas för skada som orsakats genom vind. Det förhållandet att ett särskilt undantag har ansetts behövligt tyder på att en stormskada som inte ersätts enligt grundmomentet annars skulle kunna ersättas genom allriskmomentet.

20. Motsvarande betraktelsesätt kan anläggas beträffande undantagen rörande ingrepp i bärande byggnadskonstruktion eller eftersatt underhåll. Något undantag i allriskmomentet har däremot inte gjorts för skada genom snölast.

21. Av det anförda följer att punkten 5.k.1 i allriskmomentet inte kan förstås på det sättet att den endast omfattar skadehändelser som inte alls berörs i grundmomentets villkor om naturskada. Det krävs i stället att skadehändelsen omfattas av grundförsäkringen för att ersättning enligt allriskmomentet ska vara utesluten. Allriskmomentet kan alltså omfatta skadehändelser med koppling både till snölast på tak och till bristande byggnadskonstruktion.

Plötslig och oförutsedd skada

22. Försäkringsvillkor innehåller vanligen avgränsningar som syftar till att från försäkringen utesluta skador eller händelser som är påräkneliga. Detta sker i allriskvillkor ofta på så sätt att det anges att det för ersättning krävs att det är fråga om en plötslig och oförutsedd fysisk skada (jfr p. 14).

23. Att skadan ska vara ”plötslig” innebär att förloppet är momentant; det ska inte gå att förhindra dess utveckling eller omfattning. En sådan begränsning av det som täcks av försäkringen avser att undanta skador som utvecklar sig över tid.

24. En skadehändelse får inte heller vara något som det finns anledning att räkna med. Detta markeras i villkoren med att skadan ska vara ”oförutsedd”, vilket avser att utesluta skador som beror på bl.a. förslitningar till följd av normal användning.

25. I rättsfallet ”Scana Steels maskinförsäkring” NJA 2007 s. 17 tog HD ställning till hur begreppet ”oförutsedd skada” skulle tillämpas i fråga om en maskinförsäkring. Domstolen gav i avgörandet uttryck för att begreppet inte kunde ges den bokstavliga innebörden att ingen faktiskt ska ha förutsett skadan. I stället måste villkoret uppfattas så att skadan i någon rimlig mening inte har varit möjlig att förutse. Vid bedömningen av förutsebarheten ska även omständigheter som har blivit kända under försäkringstiden beaktas. Det är fråga om en objektiverad bedömning utifrån vad som typiskt sett är möjligt att förutse.

I detta fall var skadeorsaken bristande byggnadskonstruktion

26. Samtliga utredningar av skadeorsaken har utgått från att det fanns snö på butiksdelens tak i de mängder som uppmättes vid Gjensidiges skadeutredning. Snömängden var ordinär för regionen och årstiden. Det är också klarlagt att det röjdes snö från taket cirka två och en halv vecka före raset och att det därefter föll måttliga mängder snö. Det har även framkommit att det skottades ner snö från taket på en anslutande lagerbyggnad till butiksbyggnadens tak två dagar före raset med anledning av en reparation av en tidigare brandskada.

27. Den ursprungliga butiksdelen uppfördes 1972. Lagerbyggnaden tillkom 1986 och taket på butiksdelen tilläggsisolerades 2013.

28. Av utredningen i målet framgår att butiksbyggnadens stomkonstruktion inte hade förstärkts vid ombyggnationerna. Hade stommen förstärkts på ett normenligt sätt hade taket enligt vad utredningen visar inte rasat in med den snölast som förekom. Den bristande byggnadskonstruktionen får därmed anses vara den huvudsakliga orsaken till raset.

Skadan var plötslig och oförutsedd

29. Det råder ingen tvekan om att de skador som uppkom när taket på butiksdelen rasade in var i det närmaste omedelbara. Skadan var alltså plötslig i försäkringsvillkorens mening.

30. Det har inte framkommit att vare sig tidigare eller nuvarande företrädare eller arbetsledning för Möbellind hade faktisk kännedom om byggnadens bristande konstruktion. Enbart det faktum att Möbellind var ägare till den aktuella byggnaden, och därför ansvarar för den i olika avseenden, gör inte att skadan rimligen var möjlig att förutse.

31. Den samlade utredningen i denna del ger vidare klart besked om att den bristande bärförmågan inte var möjlig att upptäcka med blotta ögat.

32. År 2016 gjordes en generell besiktning av byggnaden. Vid denna kom det inte fram någon omständighet som tydde på att byggnadskonstruktionen var bristfällig.

33. För den tilläggsisolering som gjordes 2013 anlitades ett utomstående företag som totalentreprenör. Det har inte framkommit något som talar för att eventuella felaktigheter i entreprenaden ska tillräknas Möbellind.

34. Mot bakgrund av de nämnda förhållandena, samt med hänsyn till att den befintliga snölasten inte kan sägas ha varit onormal för årstiden, har skadan i någon rimlig mening inte varit möjlig att förutse för Möbellinds ledning. Den har därmed varit oförutsedd i försäkringsvillkorens mening.

Undantagen för ingrepp i bärande byggnadskonstruktion och eftersatt underhåll aktualiseras inte

35. Gjensidige har slutligen invänt att skadan är undantagen genom punkten 6.k.3 i allriskmomentet eftersom det är fråga om ingrepp i bärande byggnadskonstruktion eller i vart fall eftersatt underhåll.

36. Som hovrätten konstaterat har det inte lagts fram någon utredning om vad tilläggsisoleringen närmare innebar. Det finns således inget som talar för att isoleringsarbetet kan sägas ha medfört ett ingrepp i byggnadens bärande konstruktion. Det är inte heller bevisat att Möbellind försummat underhållet genom att inte kontrollera bärkraftigheten i byggnaden eller att inte skotta bort snö i tillräcklig omfattning.

Sammanfattande slutsats

37. Av det anförda framgår att den aktuella skadan omfattas av försäkringens allriskmoment eftersom den har varit plötslig och oförutsedd och då något undantag från försäkringen inte ska tillämpas.

38. Hovrättens domslut ska mot denna bakgrund fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.