Referat

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-07-04 i mål nr M 2088-24, se bilaga A

PARTER

Klagande

Sveriges lantbruksuniversitet

Motpart

1. Krusenbergs Byalag

2. Länsstyrelsen i Uppsala län

SAKEN

Samråd enligt miljöbalken för anläggning av fröodling för tall och gran på fastigheterna X och Y i Knivsta kommun

_______________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Mark- och miljööverdomstolen upphäver punkten 2 i mark- och miljödomstolens dom och avvisar Krusenbergs Byalags överklagande till mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut efter anmälan om samråd enligt miljöbalken för anläggning av fröodling för tall och gran den 17 januari 2023 (dnr 525-7023-2022) står därmed fast.

_______________

BAKGRUND

Sveriges lantbruksuniversitet skickade in en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Uppsala län (länsstyrelsen). Anmälan avsåg anläggande av en fröodling av tall och gran på fastigheterna X och Y i Knivsta kommun. Länsstyrelsen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan för samråd. Länsstyrelsens beslut överklagades av bl.a. Krusenbergs Byalag till mark- och miljödomstolen, som avvisade samtliga överklaganden förutom Krusenbergs Byalags överklagande. Mark- och miljödomstolen förbjöd den anmälda verksamheten.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa Krusenbergs Byalags överklagande till mark- och miljödomstolen. I andra hand har SLU yrkat att mark- och miljödomstolens beslut att förbjuda den anmälda verksamheten ska upphävas och i tredje hand att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för erforderlig handläggning och utredning av målet.

Krusenbergs Byalag har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Länsstyrelsen har medgett SLU:s andra- och tredjehandsyrkanden men har inte velat lämna någon inställning till SLU:s yrkande om avvisning.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SLU har till stöd för överklagandet bl.a. anfört följande.

Krusenbergs Byalag har inte haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut, eftersom föreningen inte är en miljöorganisation. Av Krusenbergs Byalags stadgar framgår att föreningens ändamål är att söka och ge allsidig information i frågor av olika slag, föranledda av myndigheter eller andra, som rör boendeförhållanden inom området eller natur- och kulturlandskapet, att verka för bättre trafiksäkerhet på väg 255 genom Krusenberg och att aktualisera och realisera trivsel- och aktivitetsfrågor och skapa bästa möjliga förutsättningar för deras genomförande. Av stadgarna och de övriga handlingar som Krusenbergs Byalag åberopade i mark- och miljödomstolen framgår att föreningen i huvudsak tycks vara en förening för trivsel och granngemenskap som ger information till och anordnar aktiviteter för byinvånarna. Byalagets grundläggande syfte får därmed anses vara att tillgodose Krusenbergsbornas intresse, vilket också framgår av beskrivningen på byalagets hemsida. Byalagets ändamål kan däremot inte anses vara att skydda och bevara kulturmiljön i området på det sätt som krävs för klagorätt.

Av protokollet från byalagets årsstämma framgår att byalaget har en naturvårdsgrupp. Som får förstås av utredningen utgör naturvårdsgruppen en slags arbetskommitté inom byalaget. Det framgår inte närmare vari naturvårdsgruppens verksamhet består och det går inte att dra slutsatsen att gruppen skulle representera byalagets kärnverksamhet på sådant sätt att hela byalagets huvudändamål kan anses vara att arbeta för bevarande av kulturvärdena i Krusenberg.

Krusenbergs byalag har anfört sammanfattningsvis följande.

Ett av föreningens viktigaste mål är enligt stadgarna att informera och engagera sig i frågor som rör natur- och kulturlandskapet. Föreningen vill skydda och bevara den vackra miljön i Krusenberg. Att föreningen även jobbar med andra saker som trafiksäkerhet och att anordna aktiviteter för byborna utesluter inte rätten att överklaga. Det framgår av praxis att kriterierna för att få överklaga enligt miljöbalken ska ses som riktlinjer och inte som absoluta krav. Naturvårdsgruppen i föreningen arbetar aktivt med naturvårdsfrågor, vilket visar att föreningen har en strukturerad verksamhet som syftar till att bevara naturvärdena i området. Dessutom är föreningen inte vinst-drivande, har funnits mer än tre år, har mer än 100 medlemmar och alltså allmänhetens stöd samt har stadgar, en styrelse och behöriga företrädare. Föreningen uppfyller därmed kriterierna för klagorätt enligt miljöbalken.

Länsstyrelsen har avstått från yttrande i frågan om föreningens klagorätt.

SKÄLEN FÖR MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT

Frågan i Mark- och miljööverdomstolen är om mark- och miljödomstolen har haft fog för sitt beslut att, på talan av Krusenbergs Byalag, förbjuda den anmälda verksamheten. Mark- och miljööverdomstolen måste då först ta ställning till om Krusenbergs Byalag har haft rätt att klaga på länsstyrelsens beslut.

Domar och beslut i mål som prövas enligt miljöbalken får överklagas av den som avgörandet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (se 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken). Därutöver får överklagbara domar och beslut även överklagas av en ideell förening eller annan juridisk person som har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen (16 kap. 13 § miljöbalken). Även organisationer som har ett huvudsakligt ändamål att tillvarata kulturmiljöintressen omfattas av bestämmelsen. Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har ansetts vara ett sådant beslut som kan överklagas av en miljöorganisation enligt 16 kap. 13 § miljöbalken (se MÖD 2020:45).

Talerätten för miljöorganisationer enligt 16 kap. 13 § miljöbalken vilar på tanken att de företräder allmänhetens engagemang i miljöfrågor. Genom rätten att överklaga tas detta engagemang till vara och miljöorganisationerna får möjlighet att bevaka de allmänna intressena av skydd för natur och miljö. Natur- eller miljöskyddsintresset ska därför vara det huvudsakliga skälet till att organisationen existerar. Vidare ska den ha verkat för de angivna intressena och ha ett tillräckligt stöd från allmänheten. (Se NJA 2023 s. 883 (I) Liljeholmsbadet punkten 18.) Det räcker alltså inte att dessa intressen finns inskrivna i organisationens stadgar utan den ska också ha verkat för de angivna intressena och ha ett tillräckligt stöd från allmänheten. En förening vars grundläggande syfte är att tillgodose sina medlemmars enskilda intressen, exempelvis fastighetsägarintressen, exploateringsintressen, ekonomiska eller politiska intressen kommer inte i fråga för klagorätt enligt bestämmelsen även om en sådan organisation också har till ändamål att främja natur- och miljöskydd. Det är föreningen som har bevisbördan för att den uppfyller kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken. (Se prop. 2009/10:184 s. 66 67 och MÖD 2006:22.)

Krusenbergs Byalag har till stöd för att föreningen är en sådan organisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken åberopat stadgar och protokoll från årsstämman 2023 samt utdrag ur medlemsregistret.

Av byalagets stadgar framgår att föreningens ändamål är att söka och ge allsidig information i frågor av olika slag, föranledda av myndigheter eller andra, som berör boendeförhållandena inom området eller natur- och kulturlandskapet, att verka för bättre trafiksäkerhet på väg 255 genom Krusenberg och att aktualisera och realisera trivsel- och aktivitetsfrågor och skapa bästa möjliga förutsättningar för deras genomförande.

Som medlem i föreningen antas alla fastighetsägare med familj samt året-runt-boende med familj i Krusenberg, från en ålder av 15 år. Om särskilda skäl föreligger kan styrelsen besluta att även andra personer kan beviljas begränsat medlemskap i föreningen kallat Krusenbergs vänner. Enligt protokollet från årsstämma 2023 har föreningen en naturvårdsgrupp som bl.a. har fört diskussioner med SLU om underhåll av byggnader.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer utifrån vad som framkommit om föreningens syfte, verksamhet och medlemmar att natur- eller miljöskyddsintresset inte kan sägas vara det huvudsakliga skälet till att Krusenbergs Byalag existerar. Byalaget kan inte heller anses företräda allmänhetens engagemang i miljö- eller kulturmiljöfrågor på det sätt som talerätten i 16 kap. 13 § miljöbalken syftar till. Byalaget uppfyller därför inte kraven för klagorätt enligt 16 kap. 13 § miljöbalken. Det har inte heller framkommit att byalaget har klagorätt på någon annan grund. Mark- och miljödomstolen borde därför ha avvisat byalagets överklagande. Mark- och miljödomstolens dom ska därför upphävas såvitt avser punkten 2 och Krusenbergs Byalags överklagande dit ska avvisas. Länsstyrelsens beslut om att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan om samråd står därmed fast.

Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, tekniska rådet Ingrid Johansson samt hovrättsråden Kristina Dreijer, referent, och Katarina Welin.

Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.

__________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER 

Klagande

1. K.B.

2. J.F.

3. M.F.

4. C.F.

5. M.FÅ.

6. Krusenbergs Byalag

7. M.L.

8. T.N.

9. M.R.

10. C.S.

11. A.R.

12. R.R.

Motpart

1. Länsstyrelsen i Uppsala län

2. Sveriges Lantbruks Universitet

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut den 17 januari 2023 i ärende nr 525-7023-2022, se bilaga 1 

SAKEN

Anläggning av fröodling för tall och gran på fastigheterna X och Y i Knivsta kommun

__________________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandena från K.B., J.F., M.F., C.F., M.FÅ., M.L., T.N., M.R., C.S., A.R. och R.R.

Mark- och miljödomstolen förbjuder, med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken, den anmälda anläggningen av fröodling för tall och gran på fastigheterna X och Y och i Knivsta kommun.

_______________________

BAKGRUND

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) skickade in en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Uppsala län (länsstyrelsen). Anmälan avsåg anläggande av ett klonarkiv av tall och gran på fastigheterna X och Y i Knivsta kommun. SLU har även uppgett för länsstyrelsen att träden kommer vara ca 4-5 m höga efter beskärning med ett mellanrum om ca 5-10 m samt att anläggningen kommer hängas in men ändå vara tillgänglig för allmänheten.

Länsstyrelsen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan för samråd. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

K.B., J.F., M.F., C.F., M.FÅ., M.L., T.N., M.R. C.S., A.R. och R.R. (K.B. m.fl.) har, såsom domstolen förstår det, yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och att domstolen ska förbjuda den anmälda åtgärden. Till stöd för sin talan har de i huvudsak framfört följande.

Fälten ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård. Åtgärden innebär en betydande påverkan och påtaglig skada på natur- och kulturmiljön. Krusenberg har högsta värde i länsstyrelsens och Upplandsmuseets bevarandeprogram för odlingslandskap i Uppsala län.

De är berörda markägare och har inte givit sitt medgivande till åtgärden. De har inte heller kontaktats eller informerats av SLU om åtgärden.

I fråga om klagorätt har de framfört i huvudsak följande.

K.B.

Hon har, som berörd markägare, inte kontaktats och har inte gett något medgivande. Hennes fastighet, Dagsverkestorp Berghagen på Krusenbergs herrgård, är grannfastighet till det fält där åtgärden avses att utföras. Utsikten från Berghagen kommer att blockeras. Åtgärden kommer även att medföra ett ökat slitage på vägen genom att SLU kommer använda vägen i större utsträckning. Detta kommer även medföra ett sänkt värde på hennes fastighet.

Boende i området har ofta sökt sig specifikt till den unika herrgårdsmiljön och rör sig ofta i den ursprungliga herrgårdens område. Förändring från åker till skog kommer att upplevas som negativt av människor. Krusenbergs traditionella odlingslandskap med stort kulturhistoriskt och biologiskt värde kommer att påverkas negativt och delvis förstöras. Även om planteringen blir 5 m hög kommer landskapets topografi inte kunna avläsas.

J.F. och M.F.

De har som berörda markägare inte gett sitt medgivande till åtgärden och har därför rätt att överklaga beslutet. Vidare är avståndet mellan deras tomt och planerad plantering med viltstängsel cirka 4 m på det närmaste stället. Hela deras utsikt kommer att påverkas och de kommer bli instängda av en trädodling med stängsel. De vyer som de brukar finna lugn i kommer att försvinna vilket påverkar deras hälsa. I och med att området förändras kommer de även lida en ekonomisk förlust.

Länsstyrelsen har inte heller tagit hänsyn till störningar för djurlivet. Cirka 11 000 kvm mark kommer stängslas in vilket innebär att naturliga leder för vilt kommer att stängas. Djur kommer tvingas ner mot länsväg 255 vilket ger ökad risk för viltolyckor.

C.F. och M.FÅ.

De upplever en frid av att blicka ut över det öppna landskapet, se vilda djur över de öppna ytorna och se “älvorna dansa” på åkern. Den planerade åtgärden kommer att minska det immateriella värdet som fastigheten har för dem. Åtgärden kommer även minska attraktionskraften för området och deras marker, vilket påverkar dem ekonomiskt. De som bor längs vägen kommer att uppleva en avsevärt mörkare omgivning och stängslet kommer ge en känsla av instängdhet.

SLU:s nuvarande användning av vägen med tyngre fordon och jordbruksredskap sliter hårt på vägen. Om vägen nu ska börja nyttjas frekvent av Skogforsk kommer det krävas en genomgripande översyn av vägen. De ifrågasätter även var Skogforsk och SLU:s fordon ska parkeras och vända med tanke på att marken ska stängslas in.

SLU och Skogforsk bör kunna använda andra områden som inte är lika nära Krusenbergs miljö eller boende. SLU äger många områden runt Uppsala som inte ligger intill boende eller vacker kulturmiljö vilken bör bevaras.

M.L. och T.N. 

Deras fastighet ligger i direkt anslutning till den plats där trädarkivet planeras. Det kommer medföra en stor påverkan på deras boendemiljö eftersom majoriteten av deras utsikt försvinner. Möjligheten att avläsa torplandskapet och sambandet med miljöerna kommer att påverkas och detta är av stor betydelse för dem. Förändringen kommer även minska attraktionskraften för deras fastighet vilket kommer påverka deras ekonomi.

Det är inte en tillräcklig åtgärd att begränsa trädens höjd, för att säkerställa att landskapets historia ska kunna avläsas. Deras fastighet ligger så pass nära trädarkivet att landskapet, från deras vy, inte kommer vara avläsbart även om höjden begränsas. Det saknas även en åtgärdsplan för att återställa marken efter avslutat trädarkiv.

De har inte fått information om åtgärderna eller givit sitt medgivande, trots att de är berörda markägare.

A.R. och R.R.

De har inte fått information om det planerade trädarkivet eller gett sitt medgivande, trots att det framgår av länsstyrelsen beslut att det förutsätts att sådant medgivande har getts.

Deras fastighet ligger i direkt anslutning till fastigheten Y. Den planerade åtgärden kommer innebära en påverkan på deras boendemiljö, minskad attraktionskraft till området och därmed ett minskat ekonomiska värdet på deras fastighet.

M.R. och C.S. har förelagts att inkomma med komplettering av överklagandet avseende varför de ska anses ha klagorätt, men har inte inkommit med svar på föreläggande.

Krusenbergs Byalag (byalaget) har, såsom domstolen förstår det, yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och att domstolen ska förbjuda den anmälda åtgärden. Till stöd för sin talan har byalaget framfört i huvudsak följande.

Området ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. Länsstyrelsens uttalande om att träden kan beskäras till en höjd om 5 m och att landskapet då blir fortsatt läsbart är felaktigt. En begränsad höjd på träden är inte en tillräcklig åtgärd för att uppväga den negativa inverkan på landskapets läsbarhet. Beskurna granar riskerar snarare att störa landskapsbilden ytterligare genom sin onaturliga form. De aktuella åkrarna har hävdats och sett likadana ut sedan åtminstone 1650-talet.

Odlingslandskapets månghundraåriga historia har främjat randzoner som präglas av stora solitära lövträd, vilka kommer att påverkas negativt av granskog. Randzonerna är viktiga för rödlistade arter vilka kommer att påverkas negativt.

Utsikterna att återställa en granodling till ursprunglig åkermark är små.

SLU har framfört i huvudsak följande.

Syftet med odlingen

Det primära syftet med SLU:s jord- och skogsbruk är att tillhandahålla mark för forskning och undervisning. Lokaliseringen nära SLU:s campus vid Ultuna och Skogforsks kontor i Uppsala är mycket positiv för största möjliga utväxling av forskningen och användning i undervisningen.

Den anmälda odlingen

Länsstyrelsen har granskat överklagandena från K.B. m.fl. och byalaget, men har inte funnit skäl att ändra sitt beslut. Arrendator har i ett arrendeavtal åtagit sig att sköta marken i linje med länsstyrelsens slutsatser.

Åtgärden är ett led i att säkra ett långsiktigt brukande och underhåll av den lågproduktiva åkermarken vid Krusenberg. Odlingen ska avse tall och gran. Trädodlingen är en godkänd jordbruksgröda och marken kommer även fortsättningsvis klassas som jordbruksmark. Andra högväxande jordbruksgrödor som odlas i kulturlandskap är t.ex. majs, hampa, salix och fruktträd. Skiftesindelning och blockgränser kommer inte att påverkas. All aktivitet kommer ske på SLU:s mark och Skogforsk ansvarar för återställandet av marken.

Delar av arealen är sedan tidigare påverkad av odlingsförsök med poppel och salix och platsen lämpar sig mycket bra för den planerade grödan. De aktuella ytorna har rätt markförhållanden och är tillräckligt stora för trädodlingen. SLU har inga andra lämpliga ytor med liknande förutsättningar inom sitt markinnehav i Uppsala. Eftersom det behövs ett långt arrendeavtal om 30 år menar Skogforsk att det finns små möjligheten att hitta alternativ hos en privat markägare.

Trädodling har förekommit nära Krusenberg tidigare. I området finns en historik av försöksodling på skiftet vid Nytorp. Riksantikvarieämbetets beskrivning av riksintresset lyfter också en lång historik av varierad odling i anslutning till Krusenbergs herrgård med omfattande trädgårdsodling, handelsträdgård, plantskola inklusive fruktodling i bygden.

Av tidsskäl, kostnadsskäl och på grund av de fysiska markförhållandena är det inte ett alternativ att avverka redan befintlig skog som är planterad på f.d. åkermark, återställa marken och där anlägga trädodlingen. Trädarkivet syftar dessutom till att bibehålla markanvändningen med odling på jordbruksmark.

Den nya grödan kan bidra till ökad variation, kolinlagring, häckningsplatser för fåglar och insekter jämfört med nuvarande gröda som är en extensiv vall som skördas eller putsas. Även fågelvilt kan komma att gynnas av odlingen. Inhägnaden kommer inte påverka t.ex. klövviltets möjligheter att röra sig nämnvärt i området då det finns gott om passager runt omkring de planerade ytorna. Den framtida skötseln har potential att bidra positivt till ett diversifierat landskap, t.ex. med magrare, artrik, ogödslad permanent gräsmark som hävdas mellan träden.

Arronderingen och jordmånen är mindre intressant för livsmedels- eller foderproduktion. Trädarkivet säkerställer att marken även i fortsättningen kommer att ägas av SLU och därmed att det hävdade jordbruket kommer att fortsätta.

Övrigt

SLU har under mars månad muntligen informerats om att grannar överklagat samrådet. Länsstyrelsen delgav inte SLU information om att samrådet överklagats.

SLU är ensam nyttjanderättshavare för jordbruksmarken. Det behövs därför inget medgivande från andra parter.

Odlingen kan bidra till att nå flera av Sveriges miljömål och målen inom Agenda 2030, så som ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö, levande skogar, ett rikt växt- och djurliv, begränsad klimatpåverkan, hållbar produktion och konsumtion samt god utbildning till alla.

DOMSKÄL

Klagorätt

Enligt 16 kap. 12 § miljöbalken får överklagbara beslut överklagas av den som beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. Enligt praxis tillkommer rätten att överklaga varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för olägenhet genom den verksamhet som berörs, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte enbart är teoretisk eller helt obetydlig (se t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II). En sådan avgränsning av enskildas klagorätt har ansetts vara förenlig med Århuskonventionen (se NJA 2012 s. 921). Vid bedömningen av klagorätt är det av avgörande betydelse vilka intressen som tillämpliga bestämmelser är avsedda att skydda (se Mark- och miljööverdomstolens beslut den 14 februari 2018 i mål M 6174-16 och däri gjorda hänvisningar).

Av 12 kap. 6 § miljöbalken följer att anmälan för samråd ska göras hos tillsynsmyndigheten för verksamheter och åtgärder som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt balkens bestämmelser, om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Genom denna bestämmelse skyddas allmänna intressen. Rätt att föra talan mot ett avgörande med åberopande av ett allmänt intresse tillkommer normalt inte en enskild (se exempelvis MÖD 2013:32). Avgränsningen av vilka enskilda som genom åberopande av enskilda intressen har rätt att överklaga ett beslut efter anmälan för samråd har enligt praxis tolkats snävt (se exempelvis MÖD 2007:6 och 2015:8).

Landskapsbilden, bevarande av en natur- eller kulturmiljö och riksintressen är allmänna intressen. Åberopande av endast sådana intressen ger alltså inte rätt för K.B., J.F., M.F., C.F., M.FÅ., M.L., T.N., A.R. och R.R. att överklaga länsstyrelsens beslut. Domstolen anser vidare att inte heller de enskilda intressen som gjorts gällande ger dem rätt att klaga på beslutet. De är alltså inte berörda av länsstyrelsens beslut på ett sätt som gör att de har rätt att överklaga beslutet. Deras överklaganden ska därför avvisas.

M.R. och C.S. har inte framfört några omständigheter som visar att de påverkas av det överklagade beslutet. Deras överklagande ska därför avvisas.

Påverkan på riksintresset

Domstolen inleder med att konstatera att de fält där SLU enligt anmälan avser att bedriva odling av gran och tall ligger inom Riksintresset Alsike C40B, vilket är ett utpekat riksintresse för kulturmiljövård.

Av motiveringen i Riksantikvarieämbetets riksintressebeskrivning framgår följande. 

   Herrgårdslandskap och kommunikationsmiljöer som tillsammans med odlingslandskap, kyrkomiljö och bymiljöer speglar kontinuitet i bebyggelse och kommunikationsmönster från järnåldern till modern tid.

Vidare framgår det att bl.a. följande är uttryck för riksintresset:

    Storskaligt odlingslandskap i dalgången och invid herrgårdarna. […] Herrgårdarnas underlydande dagsverkstorp och gårdar. Storskaligt herrgårdslandskap med vidsträckta åkrar, partier av ädellövskog och alléer.

Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska markområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras kulturvärden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Domstolen konstaterar att det framgår av riksintressebeskrivningen att de öppna odlingslandskapen är en central del av den riksintressanta kulturmiljön. Även med en begränsning av trädens höjd till 4-5 m bedömer domstolen att den sökta åtgärden kommer att försämra läsbarheten av det kulturhistoriskt intressanta öppna landskapet. Den anmälda åtgärden skulle därmed innebära en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövård. Den sökta åtgärden ska därför förbjudas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, 

se bilaga 2 (MMD-02) 

Överklagande senast den 25 juli 2024.

Katarina Winiarski Dol

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Katarina Winiarski Dol, ordförande, och tekniska rådet Christina Borg Föredragande har varit tingsnotarien Sofia Kask.