1 § Lönegarantilag (1992:497)

3 vägledande avgöranden åberopar denna paragraf.

1 § Staten svarar enligt denna lag för betalning av arbetstagares fordran (statlig lönegaranti) hos en arbetsgivare som

1. har försatts i konkurs i Sverige eller i ett annat nordiskt land,

2. genomgår företagsrekonstruktion, eller

3. i ett annat land i Europeiska unionen (EU-land) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-land) än Sverige är föremål för ett sådant insolvensförfarande som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG av den 22 oktober 2008 om skydd för arbetstagare vid arbetsgivarens insolvens, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1794. Lag (2022:983).

Läs paragrafen i sitt sammanhang →

Rättsfall som åberopar 1 §

  • NJA 1997 s. 250Högsta domstolen · 1997-05-07 · citeras 5 ggr

    Fristen i 41 § lagen (1982:80) om anställningsskydd för väckande av talan om skadestånd kan iakttas genom att fordringen görs gällande i arbetsgivarens konkurs. Skadeståndstalan, som i rätt tid väckts vid domstol,…

  • NJA 2012 s. 876Högsta domstolen · 2012-12-13 · citeras 1 ggr

    Statens fordran mot konkursgäldenären enligt 28 § lönegarantilagen (1992:497) för utbetalat lönegarantibelopp kan användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § första stycket konkurslagen.

  • NJA 2020 s. 227 (Lönegarantin i Nynäs Bygg)Högsta domstolen · 2020-03-16

    Företagsrekonstruktion. Ett anspråk på lönegarantiersättning måste framställas under den tid rekonstruktionen pågår för att rätt till ersättning ska föreligga. Rekonstruktören är behörig att fatta beslut i frågor om lönegaranti även efter det…