5 kap. 2 § Konkurslag (1987:672)
4 vägledande avgöranden åberopar denna paragraf.
2 § I konkurs får inte fordran på lön, arvode eller pension göras gällande i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt.
Den som enligt 4 kap. 3 § skall anses som närstående till gäldenären får inte göra gällande sådan fordran i vidare mån än som kan anses skäligt med hänsyn till vad som angetts i första stycket och inte i något fall för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Rättsfall som åberopar 5 kap. 2 §
- NJA 1991 s. 671Högsta domstolen · 1991-11-26 · citeras 2 ggr
Lönegaranti. Ett aktiebolag, som bildats för produktion och försäljning av mineralvatten, har, sedan sökt statsbidrag uteblivit och finansieringsfrågan inte kunnat lösas på annat sätt, försatts i konkurs innan någon produktion kommit igång.…
- NJA 1996 s. 732Högsta domstolen · 1996-12-10 · citeras 1 ggr
En arbetstagare, som hade insyn i arbetsgivarbolagets ekonomi, erhöll under cirka sju månader inte lön för utfört arbete. Arbetstagaren har tillerkänts ersättning enligt lönegarantilagen (1992:497). 5 kap 2 § 1 st KL.…
- NJA 1993 s. 22Högsta domstolen · 1993-02-10 · citeras 1 ggr
En arbetsgivare har försummat att betala ut lön till en arbetstagare som därför sagt upp anställningen. Vid beräkning av skadestånd åt arbetstagaren enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs har hänsyn…
- NJA 2010 s. 434Högsta domstolen · 2010-07-08
Eftersom det i ett mål om lönegaranti vid en helhetsbedömning inte visats vara fråga om ett missbruk av garantin har arbetstagarens fordran inte heller bedömts uppenbart överstiga vad som kan anses skäligt.