Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i huvudsak ändringar i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Syftet med förslagen är att skapa förutsättningar för en modern och ändamålsenlig finansiering av flygplan och andra luftfartyg. Flygplan finansieras ofta genom avbetalningsköp eller genom olika former av leasing. Ett flygplan för inrikestrafik kan kosta en halv till en miljard kronor, medan de allra största trafikflygplanen kostar närmare tre miljarder kronor. Vid leasing eller avbetalningsköp är det en förutsättning att de upplåtelser eller överlåtelser som ingår i finansieringslösningen kan få skydd mot tredje man (sakrättsligt skydd). Det finns ingen möjlighet att skapa sådant skydd enligt svensk rätt annat än för pantupplåtelser. Följden av detta är att lufttrafikföretag i vissa fall väljer att registrera sina flygplan utomlands. Detta har negativa konsekvenser. Bland annat försvårar det för den svenska beredskapsplaneringen. För att skapa möjligheter till bättre sakrättsligt skydd föreslås i propositionen att det skall bli möjligt att med sakrättslig verkan skriva in förvärv av äganderätt och nyttjanderätt till luftfartyg i ett nytt register – inskrivningsregistret för luftfartyg. Det nya registret skall föras av Luftfartsverket. Den inskrivningsbok för luftfartyg som förs vid Stockholms tingsrätt skall flyttas över till Luftfartsverket och utgöra en del av inskrivningsregistret för luftfartyg. Detta bidrar till att renodla domstolarnas verksamhet till sådan verksamhet som kräver domstolsprövning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2005.