Referat

Sileo Kapital AB ansökte hos Kronofogden om verkställighet av ett utslag i mål om betalningsföreläggande mot M.J. Utslaget meddelades 2017 och avsåg en kapitalfordran på drygt 20 000 kr. M.J. invände att fordringen var preskriberad. Kronofogdens bedömning var att skulden inte var preskriberad och att det därför inte förelåg hinder mot verkställighet.

Halmstads tingsrätt

M.J. överklagade Kronofogdens beslut vid Halmstads tingsrätt och anförde i huvudsak följande.

Beslutet bör ändras på så sätt att skulden är preskriberad och därmed ska han inte betala någon summa till Sileo Kapital AB. Han har inte haft anledning att bevaka sin post på folkbokföringsadressen eftersom han har haft en särskild postadress. Han har i god tro följt alla regler angående användandet av särskild postadress. På Skatteverkets hemsida framgår möjligheten att anmäla en särskild postadress om det finns önskemål om att få posten skickad till en annan adress. Detta står under rubriken ”När kan du anmäla särskild postadress?”. På Skatteverkets hemsida finns även rubriken ”När någon annan ska ta hand om din post”. Han har alltså anmält särskild postadress med c/o, då han ville att någon annan tog hand om hans post. Han har även skrivit c/o före namnet och adressen på den person som skulle ta hand om hans post. Han har därmed inte haft anledning att bevaka sin post på folkbokföringsadressen.

Tingsrätten (rådmannen Sonja Pettersson Wallin) anförde i beslut den 31 januari 2024 följande.

Skäl

Gör svaranden i ett utsökningsärende gällande att något förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och kan invändningen inte lämnas utan avseende, får verkställighet inte äga rum, se 3 kap. 21 § andra stycket UB. Omständigheter som hade kunnat anföras redan före den prövning som innefattas i exekutionstiteln kan inte åberopas. Exekutionstitelns rättskraft anses medföra att sådana invändningar prekluderas, dvs. kan inte göras gällande senare, vare sig de har förts fram i processen eller inte (se rättsfallet NJA 2006 s. 657 och prop. 1980/81:8 s. 330 f.). Frågan är då om hinder mot verkställighet föreligger på grund av att fordringen har preskriberats efter att utslaget i målet om betalningsföreläggandet meddelades.

En konsumentfordran preskriberas tre år efter dess tillkomst enligt 2 § andra stycket preskriptionslagen (1981:130). Preskription avbryts bl.a. genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären (5 § 2). Om preskription har avbrutits löper en ny preskriptionsfrist från dagen för avbrottet (6 §). Preskriptionsavbrott kan också ske genom att skulden åberopas mot gäldenären hos Kronofogdemyndigheten (5 § 3). Om det sker löper en ny frist från det att förfarandet avslutas enligt 7 §, dvs. när redovisning skett till sökanden (se prop. 1979/80:119 s. 99).

Ett meddelande om krav måste ha kommit gäldenären tillhanda för att vara preskriptionsbrytande. Däremot krävs inte att gäldenären också tagit del av innehållet. Det är borgenären som har bevisbördan för att preskriptionsavbrott har skett. HD har uttalat att avsändande av två brev kan räcka som bevis för att preskriptionsavbrott skett. Det får då inte finnas någon omständighet som talar mot att gäldenären fått åtminstone ett av breven. Gäldenären ska ge en tänkbar förklaring till varför breven kommit bort i posten eller denne annars inte fått båda breven. Det kan exempelvis ha varit problem med postgången i området eller med tillgrepp ur brevlådor vid den tid som är aktuell. Även andra omständigheter kan vägas in i en samlad bedömning, såsom att något av breven har returnerats till avsändaren (se rättsfallet NJA 2016 s. 332). Meddelandena ska ha skickats till en adress där gäldenären har anledning att bevaka posten, vilket denne i regel har på sin folkbokföringsadress (se rättsfallet NJA 2012 s. 172).

Frågan är då vilken betydelse det har att M.J. har haft särskild postadress och att kravbreven inte har sänts dit. Hade han haft förvaltare, är det genom NJA 2022 s. 150 tydligt att kravbreven skulle ha kommit förvaltaren tillhanda för att preskriptionsavbrott skulle ha skett. Det har inte framkommit att M.J. har någon förvaltare. Han har därför haft anledning att bevaka posten på sin folkbokföringsadress. Detta hade han exempelvis kunnat göra genom eftersändning av posten till hans särskilda postadress. Det har tydligt framkommit att M.J. inte har bevakat posten på sin folkbokföringsadress. Skapandet och användandet av en särskild postadress kan inte i sig anses eliminera eller minska hans skyldighet att bevaka posten på folkbokföringsadressen. Tingsrätten gör därför samma bedömning som Kronofogden gjort och anser inte att skulden ska anses preskriberad. M.J:s överklagande ska därför avslås.

Beslut

Tingsrätten avslår M.J:s överklagande.

Hovrätten för Västra Sverige

M.J. överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle besluta att fortsatt verkställighet av utslaget inte fick ske.

Sileo Kapital AB motsatte sig ändring av tingsrättens beslut.

Hovrätten (hovrättsråden Johanna Hagman och Lina Nestor samt f.d. rådmannen Mats Eriksson) anförde i beslut den 8 mars 2024 följande.

Skäl

Som tingsrätten har angett är det borgenären som måste bevisa att preskriptionsavbrott har skett, när gäldenären invänder hinder mot verkställighet på grund av preskription. Om borgenären har skickat minst två kravbrev till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post, är detta normalt tillräckligt som bevis för att preskriptionsavbrott har ägt rum. I HD:s praxis har en gäldenär ansetts ha anledning att bevaka posten på sin folkbokföringsadress oavsett om han har bott på adressen eller inte. För att avsändandet av två brev till en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post ska vara tillräckligt för att preskriptionsavbrott ska föreligga krävs det vidare att det inte finns någon omständighet som i det särskilda fallet talar emot att gäldenären har fått åtminstone ett av breven. (Se NJA 2012 s. 172 och NJA 2016 s. 332.)

Huvudregeln är alltså att kravbreven har kommit gäldenären till handa när de har nått hans folkbokföringsadress. Undantag bör dock kunna tänkas, exempelvis i fall där gäldenären har lämnat borgenären en uppgift om en annan adress. (Se Lindskog, Preskription [2021, version 5, JUNO], avsnitt 7.2.1.4.)

Sileo Kapital AB har skickat kravbreven till M.J:s folkbokföringsadress. Han har invänt att han under den aktuella perioden hade en särskild postadress registrerad hos Skatteverket för att posten skulle nå honom och att han bevakade posten på den särskilda postadressen. Sileo Kapital AB har anfört att M.J. inte har begärt att få posten från bolaget till sin särskilda postadress och att bolaget har valt att skicka försändelserna till hans folkbokföringsadress, som han varit skyldig att bevaka.

Hovrätten gör följande bedömning.

En särskild postadress används när en person vill ha sin post till en annan adress än folkbokföringsadressen. Möjligheten att få sin post till en särskild postadress är tänkt att ge en förbättrad service både för de berörda personerna och för myndigheter och andra som använder adressuppgifterna. För att folkbokföringsregistret ska kunna hållas aktuellt finns det en skyldighet att anmäla en särskild postadress till Skatteverket, om adressen ska gälla för minst sex månader. (Se 25 § folkbokföringslagen och prop. 1990/91:153 s. 105.)

M.J. har anmält en särskild postadress till Skatteverket och därigenom anvisat att han önskar få sin post till den adressen i stället för till sin folkbokföringsadress. Under sådana förhållanden har han enligt hovrättens bedömning haft anledning att bevaka sin post på den särskilda post­adressen, men inte på folkbokföringsadressen.

Sileo Kapital AB har alltså inte skickat kravbreven till en adress på vilken M.J. haft anledning att bevaka sin post. Sileo Kapital AB har inte heller i övrigt bevisat att breven har kommit M.J. tillhanda. Sileo Kapital AB har således inte bevisat att preskriptionsavbrott har skett. Fordran är alltså preskriberad vilket innebär att det föreligger hinder mot verkställighet.

Beslut

– – –

Med ändring av tingsrättens beslut förordnar hovrätten att verkställighet av Kronofogdemyndighetens utslag den 15 juni 2017 med utslagsnummer – – – inte får ske.

Högsta domstolen

B2 Impact AB (tidigare Sileo Kapital AB) överklagade och yrkade att HD skulle besluta att verkställighet av Kronofogdemyndighetens utslag fick ske.

M.J. motsatte sig ändring av hovrättens beslut och yrkade att medel som utmätts och utbetalats till B2 Impact AB skulle återbetalas med ränta.

Parterna yrkade ersättning för rättegångskostnader.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Henning Eriksson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

Bakgrund och frågan i HD

1. B2 Impact AB (tidigare Sileo Kapital AB) har begärt verkställighet av ett utslag i mål om betalningsföreläggande mot M.J. Utslaget meddelades 2017 och avser en kapitalfordran på drygt 20 000 kr. M.J. har invänt att fordringen är preskriberad.

2. Frågan i målet är om preskriptionen har avbrutits genom kravbrev som B2 Impact har skickat till M.J. på hans folkbokföringsadress under en period som han har haft en särskild postadress registrerad i folkbokföringen.

3. Kronofogden och tingsrätten ansåg att M.J. hade haft anledning att bevaka posten på folkbokföringsadressen även när han hade en särskild postadress och att preskriptionen hade avbrutits genom kravbreven. Hovrätten har gjort motsatt bedömning och ansett att fordringen är preskriberad. Hovrätten har därför beslutat att verkställighet av utslaget inte får ske.

Hinder mot verkställighet

4. I ett utsökningsmål får verkställighet inte äga rum om svaranden gör gällande något förhållande som utgör hinder mot verkställighet och invändningen inte kan lämnas utan avseende (se 3 kap. 21 § andra stycket UB). Preskription utgör ett sådant hinder.

Preskription och preskriptionsavbrott

5. En konsumentfordran preskriberas tre år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Preskription avbryts bland annat genom att gäldenären får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären. Efter preskriptionsavbrottet löper en ny preskriptionstid från dagen för avbrottet. (Se 2, 5 och 6 §§ preskriptionslagen, 1981:130.)

6. Det är borgenären som står risken för att ett brev med ett krav eller en erinran inte når gäldenären. För att preskriptionsavbrott ska anses ha skett måste brevet ha kommit gäldenären till handa. I det ligger att gäldenären ska ha tagit emot brevet eller att det åtminstone har kommit fram till en adress där han eller hon har haft anledning att bevaka sin post. Det krävs däremot inte att gäldenären har tagit del av brevets innehåll. När gäldenären invänder att fordringen har preskriberats är det borgenären som har bevisbördan för att så inte har skett. (Se ”De 25 kravbreven ”NJA 2012 s. 172 p. 4 och ”Två kravbrev” NJA 2016 s. 332 p. 5 med där gjorda hänvisningar.)

Folkbokföringsadress och särskild postadress

7. Folkbokföringsadressen (den bostadsadress som finns i folkbokföringen) är normalt en adress där gäldenären har anledning att bevaka sin post, oavsett om han eller hon bor på adressen eller inte (se ”De 25 kravbreven” p. 7).

8. Den som under minst sex månader vill få sin post levererad till en annan adress kan dock anmäla en särskild postadress till Skatteverket. Han eller hon har då två adresser i folkbokföringen: en bostadsadress och en postadress. Postadressen är den adress till vilken en persons post ska delas ut för att regelmässigt nå honom eller henne (se prop. 1990/91:53 s. 39).

9. För att folkbokföringens adressuppgifter ska hållas aktuella gäller en straffsanktionerad skyldighet för den som är folkbokförd att anmäla ändrad adress till Skatteverket, både för den som flyttar och för den som ändrar postadress utan att flytta, om postadressen ska gälla för minst sex månader (se 25 och 42 §§ folkbokföringslagen, 1991:481, och prop. 1990/91:153 s. 104 f.).

10. Möjligheten till registrering av en särskild postadress tillkom för att komma till rätta med de stora kostnader i den postala hanteringen som felaktigt angivna adresser gav upphov till. Den ansågs medföra en förbättrad service gentemot berörda personer och myndigheter och andra som använder adressuppgifterna. (Se prop. 1990/91:53 s. 39 och prop. 1990/91:153 s. 105.)

11. En särskild postadress kan fylla olika funktioner. En sådan adress kan användas av t.ex. den som tillfälligt vistas på annan ort och vill få posten levererad dit (jfr 8 § folkbokföringslagen) eller av den som önskar att någon annan ska ta hand om posten. För den som har god man eller förvaltare kan en särskild postadress anmälas som går till den gode mannen eller förvaltaren. Också den som har hjälp av någon anhörig med att ta hand om post och betala räkningar kan anmäla en särskild postadress som går till den anhörige.

12. Privata företag och andra enskilda, som har behov av att hålla t.ex. kund- eller medlemsregister uppdaterade med korrekta postadresser, kan ta del av adressuppgifter från folkbokföringsdatabasen via Statens personadressregister, SPAR (se lagen, 1998:527, om det statliga personadressregistret). Den som beställer uppgifter från SPAR får information om både folkbokföringsadresser och särskilda postadresser.

Posten ska bevakas på den särskilda postadressen

13. Avsikten med att registrera en särskild postadress är alltså att posten under minst sex månader ska levereras till den adressen i stället för till folkbokföringsadressen. En särskild postadress ersätter folkbokföringsadressen såvitt gäller vart post ska skickas. Den kan därmed inte ses som endast ett komplement till folkbokföringsadressen. När en särskild postadress har registrerats i folkbokföringen är det där som personen har skäl att bevaka sin post.

14. Det sagda innebär att en borgenär som skickar ett kravbrev till gäldenärens folkbokföringsadress, när gäldenären har en särskild postadress, inte kan räkna med att brevet kommer gäldenären till handa. Borgenären behöver i det fallet styrka att brevet faktiskt tagits emot av gäldenären, t.ex. genom en bekräftelse från honom eller henne, för att brevet ska anses ha haft preskriptionsavbrytande verkan.

Bedömningen i detta fall

15. B2 Impacts fordran är en konsumentfordran med tre års preskriptionstid. Under åren 2019–2022 har det förflutit mer än tre år utan att B2 Impact har vidtagit några andra preskriptionsavbrytande åtgärder än att skicka kravbrev till M.J:s folkbokföringsadress. Eftersom M.J. under dessa år, fram till februari 2022, hade en särskild postadress har breven under en treårsperiod inte skickats till en adress där han hade skäl att bevaka sin post. B2 Impact har inte lagt fram någon utredning som visar att breven ändå har tagits emot av M.J.

16. Eftersom breven alltså inte har avbrutit preskriptionen, är fordringen preskriberad och det finns hinder mot verkställighet. B2 Impacts överklagande ska därför avslås.

17. Vid denna bedömning ska vidtagna verkställighetsåtgärder återgå, om det kan ske (se 3 kap. 21 § tredje stycket UB). Det är dock inte möjligt att inom ramen för detta mål besluta om återbetalning av utmätta och utbetalda medel på det sätt som M.J. har yrkat.

18. Förhållandena i målet är sådana att det finns skäl att med tillämpning av 18 kap. 1 § RB förplikta B2 Impact att ersätta M.J:s rättegångskostnad i HD (se 32 § ärendelagen). Hans anspråk på 10 000 kr får uppfattas avse det egna arbete som han har utfört i målet. Eftersom ersättning yrkats först i HD är det bara kostnader som uppstått i denna instans som är ersättningsgilla (se 18 kap. 14 § RB). Vid en försiktig bedömning får 5 000 kr anses utgöra skälig ersättning för dessa kostnader (jfr ”Partens egna arbete” NJA 2023 s. 94 p. 16).

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD avvisar M.J:s yrkande om återbetalning.

HD förpliktar B2 Impact AB att till M.J. betala ersättning för rättegångskostnad i HD med 5 000 kr med ränta – – –.

HD (justitieråden Dag Mattsson, Malin Bonthron, referent, Jonas Malmberg, Christine Lager och Anders Perklev) meddelade den 15 januari 2025 beslut i enlighet med betänkandet.