Referat

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-08 i mål nr 
P 5317-24, se bilaga A

PARTER 

Klagande 

Stockholms kommun 
105 35 Stockholm 

Ombud: E G 
Stadsledningskontorets juridiska avdelning 

Motpart 

1.Y G 

2. M P

SAKEN 

Detaljplan för del av fastigheten X m.fl., Årstafältet etapp 4a, i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet i Stockholms kommun

________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Kommunfullmäktige i Stockholms kommuns beslut den 27 maj 2024 (Protokoll nr 7, § 15) att anta detaljplan för fastigheten X m.fl., Årstafältet etapp 4a, i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet i Stockholm, med den justering som följer av Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 1 november 2024 (dnr 404-33736 2024). 

________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN 

Stockholms kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa Kommunfullmäktige i Stockholms kommuns beslut den 27 maj 2024, § 15, att anta detaljplan för fastigheten X m.fl., Årsta-fältet etapp 4a, i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet i Stockholms kommun.

Y G och M P har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stockholms kommun har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med i huvudsak följande tillägg. 

Den utredning som har tagits fram under planprocessen, tillsammans med 
utformningen av detaljplanen, har varit tillräcklig för kommunens ställningstagande att påverkan på omgivningen blir godtagbar. Kommunen har dock låtit ta fram ytterligare utredning avseende påverkan på omgivningen från den planerade förskolan. Utredningen är en utvecklad bedömning av det som tidigare utretts och utgör ett fördjupat underlag för kommunens ställningstagande. 

Till överklagandet har bifogats en PM från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, där verksamheten vid förskolan beskrivs närmare. Av denna framgår i huvudsak följande. Stadsdelsförvaltningen bedriver idag förskoleverksamhet mellan kl. 06.30 18.30. I början och slutet på dagen är det färre barn på plats och därför lägre ljud nivåer. Utomhusverksamhet genererar generellt mest ljud mellan kl. 08.00–11.30 och 12.30–16.30. Mellan kl. 11.30–12.30 bedrivs verksamhet oftast inomhus och ljudmässig påverkan på omgivningen är då försumbar.

En förskola med 16 avdelningar kan maximalt ha 288 barn, men för att tillmötesgå direktiv i budget om mindre barngrupper är ca 250 inskrivna barn ett rimligt antal på den planerade förskolan. Med beaktande av frånvaro förväntas ca 200–225 barn vara på plats dagligen. Av dessa kommer i normalfallet inte samtliga barn att vara ute på gården samtidigt. En förskola med liknande förutsättningar är stadsdelsförvaltningens nybyggda förskola i Enskede gård. Förskolan kan ha maximalt 144 barn och förskola gårdens gräns ligger cirka 12 m från närmaste bostadshus. 

Utformningen av gården kommer att följa stadens riktlinjer, med så lite hårdgjorda ytor som möjligt och mycket träd, buskar och grönska. Stadsdelsförvaltningen bedömer att detta kan bidra till en bra akustikmiljö med mindre buller från förskolan som resultat. Den planerade förskolan är friliggande, vilket är gynnsamt för akustik och ljud. 

Till stöd för överklagandet har också en kompletterande utredning från kommunens konsult WSP getts in. Av denna framgår i huvudsak följande. När ljudalstringen från verksamheten bedöms ska det beaktas att skolbyggnaden delar upp skolgården i två delar. Endast hälften av barnen som är ute vistas därför på den östra skolgården intill bostadshuset där motparterna bor. På så sätt är förskolan mer att likna vid en hälften så stor skola. Förskolor med upp till åtta avdelningar finns redan på många platser i nära anslutning till bostäder. En sådan förskola har 100–115 barn och det skulle vara i samma storleksordning som antalet barn på den östra gården i den aktuella förskolan.

Som nämns i både Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar är det svårt att beräkna ljudnivåer från en idrottsplats och detsamma gäller en förskola. Detta är en av anledningarna till att vägledningen inte anger sifferkrav. Siffran 50 dBA nämns dock som utgångsläge när en bedömning av åtgärder ska göras. I det aktuella fallet är avståndet mellan delar av skolgården och bostadshuset så kort att det, i alla fall tidvis, finns en risk att ljudnivån vid bostadshuset överskrider 50 dBA. Värdet 50 dBA är ett medelvärde över dagen och detta innebär att det tidvis kan vara högre och tidvis lägre ljudnivå men att medelvärden ändå uppfylls.

Boverkets rapport 2020:22 Buller från idrottsplatser – en vägledning är inte framtagen för ljud från förskolegårdar eftersom ljudalstringen från dessa är så pass olik den från idrottsplatser. Motiven för vad som är en lämplig placering skiljer sig också mellan en idrottsplats och en förskola. En viktig skillnad är de tider som verksamheten pågår. En idrottsplats används från tidig morgon till sent på kvällen samt på helger. En idrotts plats har dessutom ofta högtalaranläggningar med utrop, i vart fall vid olika typer av evenemang ofta förekommande på helger. Detta innebär extra störningar på tider då de boende oftast är hemma och vill utnyttja balkonger och uteplatser. 

Den planerade förskolan är friliggande och delar dessutom in gården i två mindre enheter, vilket minskar påverkan på omgivningen. De flesta förslag till åtgärder som nämns i Naturvårdsverkets vägledning för idrottsplatser uppfylls för förskolan 
(även i Boverkets vägledning nämns tider, impulsljud m.m.). Det är bara förslaget med bullerplank som inte bedöms som meningsfullt.

Y G och M P har anfört följande. Kommunen sätter upp gränser för hur stora förskolekomplex får vara i framtiden. Förslaget ligger mellan fyra och åtta avdelningar, vilket gäller både vid nybyggnation och ombyggnation av befintliga förskolor. Beslutet antogs av förskolenämnden den 20 januari 2026 och gäller även utformning av inne- och utemiljöer, bland annat hur stora skolgårdar ska vara. 

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Vid planläggning ska både enskilda och allmänna intressen beaktas (2 kap. 1 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Planbeskrivningen ska bland annat innehålla en redovisning av de överväganden som legat till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser (4 kap. 33 § första stycket 4 PBL). En detaljplan ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (4 kap. 36 § första stycket PBL). Vidare följer av 2 kap. 9 § PBL att planläggning av mark samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Bedömningen av om en detaljplan medför att en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor ska i första hand göras av länsstyrelsen vid dess ställningstagande enligt 11 kap. 10 § PBL.

Det finns inga särskilda regler eller vägledning som anger hur störningar på grund av höga ljudnivåer från förskolegårdar ska bedömas. Människoröster och andra av människor orsakade ljud från en förskoleverksamhet kan dock påkalla olägenhets bedömningar vid ärenden om planläggning och bygglov enligt PBL och tillsyn enligt miljöbalken. 

I Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 december 2020 i mål nr M 7353-19, som gällde ett föreläggande om försiktighetsmått för att minska bullerstörningar från en idrottsplats, uttalade domstolen att en samlad bedömning får göras av samtliga omständigheter i det enskilda fallet, vilket får läggas till grund för bedömningen av om visst buller utgör en olägenhet enligt 9 kap. 3 § miljöbalken. Det saknas skäl att anlägga ett annat synsätt vid bedömningen av om den nu aktuella förskolan kan anses medföra en sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL. 

Av planbeskrivningen framgår att den planerade förskolan är större än vad som är vanligt i Stockholm och att förskolan avses innehålla upp till 16 avdelningar, vilket motsvarar maximalt 288 barn. Enligt Mark- och miljööverdomstolen hänger risken för olägenheter för omgivningen, när det är fråga om förskolor, i vart fall på ett övergripande plan samman med antalet barn som vistas på förskolan. Ju fler barn, desto större behov av att kommunen utreder förutsättningarna för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett sätt som inte medför betydande olägenheter för omgivningen. Risken för olägenheter för närboende påverkas emellertid även av hur verksamheten bedrivs, t.ex. hur många barn som kommer att vistas ute samtidigt samt hur utemiljön utformas, vilken typ av lek och aktiviteter som utemiljön medger och om förskola gården medför att många barn kan förväntas leka i direkt anslutning till närliggande bostäder. 

I en detaljplan är det inte möjligt att reglera antalet barn som tillåts i en förskola eller närmare bestämma hur förskoleverksamheten ska bedrivas. För att visa att en förskola kan placeras i närheten av bostäder kan kommunen därför behöva redogöra för hur verksamheten kan bedrivas på ett godtagbart sätt i förhållande till omgivningen. Kommunen kan även behöva redogöra för vilka åtgärder som skulle kunna vidtas om det uppkommer störningar som omgivningen inte behöver tåla, exempelvis i form av försiktighetsmått enligt miljöbalken. Eftersom ljudnivån från förskoleverksamheten i hög grad beror på hur förskoleverksamheten bedrivs är det i praktiken svårt att göra realistiska beräkningar av ljudnivån i förväg, till skillnad från vad som exempelvis gäller för trafik- eller industribuller. Att risken för olägenheter inte fullt ut kan bedömas vid planläggning innebär vidare att olägenhetsfrågan kan behöva bedömas även vid prövningen av en ansökan om bygglov. 

I likhet med idrottsplatser utgör förskolor en naturlig del av en stadsmiljö. För att åstadkomma en ändamålsenlig bebyggelsestruktur är det ofta önskvärt att lokalisera förskolor i närheten av bostäder. Gränsen för vad som utgör betydande olägenheter när det är fråga om ljud från en förskoleverksamhet måste således anses vara relativt hög, särskilt när det, som i detta fall, är fråga om en förskola i en storstadsmiljö. 

I det här fallet är det fråga om en förskola av betydande omfattning. Någon egentlig bedömning av hur förskoleverksamheten kommer att påverka omgivningen har emellertid inte gjorts under planprocessen och det framgår inte heller av plan handlingarna hur kommunen har resonerat när den har bedömt att det är lämpligt att lokalisera en förskola till den aktuella platsen. Visserligen gör stadsbyggnadskontoret i samrådsredogörelsen bedömningen att ljudvolymerna från förskolan kan hanteras på ett lämpligt sätt. Kontoret anger emellertid att frågan kommer att hanteras vidare inför granskning för att säkerställa att olägenheten för boende inte överstiger vad som kan anses vara rimligt. Några ytterligare överväganden har dock inte kommit till uttryck i planhandlingarna.

Med hänsyn till att det är fråga om en stor förskola som planläggs nära intilliggande bostäder borde kommunen ha redogjort för hur förskolan kan förväntas påverka omgivningen samt gjort en bedömning av denna omgivningspåverkan. Utan en redogörelse för vilka överväganden som kommunen har gjort har det, som mark- och miljödomstolen har funnit, inte varit möjligt att bedöma om den aktuella detaljplanen uppfyller de krav som följer av 2 kap. 9 § PBL. 

PLANKARTAN UTESLUTEN HÄR.

Utsnitt från plankartan. Utsnittet visar att förskolebyggnaden ska placeras i mitten av den avsedda förskoletomten. 

I Mark- och miljööverdomstolen har kommunen utvecklat sin argumentation kring varför den planerade förskolan kan godtas på platsen. Av underlaget framgår bl.a. att förskolans gård kommer att vara uppdelad samt att utformningen möjliggör för att samtliga barn inte vistas ute samtidigt. Att samtliga barn inte vistas ute samtidigt innebär en bättre ljudmiljö för barn och personal och minskar förskolegårdens påverkan på omgivningen. Förskolan kommer i stor utsträckning även kunna använda den närliggande parken på Årstafältet som en resurs. Den planerade förskolan är friliggande vilket leder till mindre störningar för omgivningen jämfört med alternativet med en förskola i ett slutet kvarter. 

Frågan om vilka olägenheter förskolan medför för omgivningen kommer även att prövas i bygglovsskedet. Dessutom kan förskoleverksamheten bli föremål för tillsyn enligt miljöbalken och det finns då möjlighet att besluta om begränsningar eller försiktighetsmått för verksamheten, om ljudnivåerna från verksamheten skulle vara av sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa kan befaras. 

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de uppgifter som kommunen har åberopat här tillsammans med det som framgår av planhandlingarna i övrigt innebär att underlaget nu är tillräckligt för att det ska vara möjligt att bedöma förskolans omgivningspåverkan. Vid en sammantagen bedömning anser domstolen att kommunen har visat att det finns förutsättningar att etablera en förskola på platsen som inte nödvändigtvis innebär att verksamheten medför sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL. 

Vid denna bedömning ska överklagandet bifallas och beslutet att anta detaljplanen ska, med den justering som följer av länsstyrelsens beslut, fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Ulf Wickström (skiljaktig), tekniska rådet Johan Hjalmarsson och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock, referent.

Föredragande har varit Lovisa Falkesjö.

Skiljaktig mening, se nästa sida. 

SKILJAKTIG MENING I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN 

Hovrättsrådet Ulf Wickström är av skiljaktig mening och anför. 

Kommunen har under planprocessen inte gjort någon egentlig bedömning av vilken bullerpåverkan förskoleverksamheten kommer att ha på omgivningen. Stadsbyggnads kontoret har i samrådsredogörelsen gjort bedömningen att ljudvolymerna från förskolan går att hantera på ett lämpligt sätt men uppger samtidigt att frågan kommer att hanteras vidare inför granskning för att säkerställa att olägenheten för boende inte överstiger vad som kan anses vara rimligt. Någon vidare utredning har dock inte skett och några ytterligare överväganden har inte heller kommit till uttryck i plan handlingarna. Kommunen har i samband med överklagandet till Mark- och miljö överdomstolen gett in kompletterande utredning i form av en PM från 
Årsta-Enskede Vantörs stadsdelsnämnd och ett yttrande från teknisk konsult.

Bullerutredningar ger vägledning om hur ljudet sprider sig och om vilka ljudnivåer som verksamheten ger upphov till vid närliggande bostäder. Uppgifterna kan ha betydelse för bedömningen av olägenheternas omfattning och vilka åtgärder som kan göras för att begränsa dessa. Möjligheterna att genomföra sådana åtgärder kan vara beroende av planbestämmelserna, t.ex. vid justeringar av byggnaders placering och uppförande av komplementbyggnader eller bullerplank. Det är därför av betydelse att uppgifter om bullerpåverkan finns tillgängliga som underlag inför planbeslutet. 

Kommunen har valt att inte hantera frågan om bullerpåverkan närmare under plan processen. De uppgifter som kommunen redovisat under planprocessen och utformningen av detaljplanen har inte varit tillräckliga för ett ställningstagande avseende planens omgivningspåverkan. Den kompletterande utredningen i Mark- och miljööverdomstolen innehåller inga beräkningar av ljudnivåer som gör det möjligt att bedöma olägenheternas omfattning och möjliga åtgärder. 

Jag bedömer att underlaget, även med de kompletteringar kommunen gett in, inte är tillräckligt för att kunna bedöma förskolans omgivningspåverkan och behovet av att anpassa planen. Det går därför inte att bedöma om planen uppfyller kraven i 2 kap. 9 § PBL. Överklagandet ska därför avslås.

________________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

PARTER 

Klagande

1. Y G 

2. M P 

Motpart 

1. Aktiebolaget Stockholmshem

2. Besqab Holding XX AB 

3. BEW Fastighetsbolag Årsta E4 AB 

4. Byggnadsfirman E W Invest AB 

5. Byggnadssfirman E W AB 

6. Skolfastigheter i Stockholm AB

7. Gimle Bostad AB 

8. Botrygg Bygg AB 

9. W Projektutveckling AB 

10. G N:s AB 

11. L:s Projektutveckling 

12. Folkhem Trä AB

13. Stockholms kommun 
Stadshuset 
105 35 Stockholm

ÖVERKLAGAT BESLUT 

Stockholms stads beslut den 27 maj 2024 i ärende nr KS 2021/1632, se bilaga 1 

SAKEN 

Detaljplan avseende X m.fl. i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet, Stockholms kommun 

______________

DOMSLUT 

Mark- och miljödomstolen upphäver Stockholms kommuns beslut den 27 maj 2024 att anta detaljplanen avseende X m.fl. i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet.

BAKGRUND 

Kommunfullmäktige i Stockholms kommun beslutade den 27 maj 2024 att anta detaljplan för X med flera, i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet, 
DP 2017-06550-54. 

I ärendet har kommunen bland annat uppgivit följande. Detaljplanen utgör den fjärde bebyggelseetappen på Årstafältet. Planområdet ligger centralt i den nya stadsdelen och är av stor betydelse för att genomföra idén om att länka samman den nya bebyggelsen på Årstafältet med intilliggande stadsdelar. Planförslaget bidrar med att utveckla området med bostäder, förskola, verksamheter, service, gator och parker. 

Kommunens antagandebeslut har överklagats av Y G och M P. 

YRKANDEN M.M.

Y G och M P (klagandena) har, som det får förstås, yrkat att kommunens beslut att anta detaljplanen ska upphävas.

De har till stöd härför anfört i huvudsak följande. 

Hänsyn har inte tagits till den kommande bullernivån inom område 4A, som kommer att infinna sig då man planerar att bygga en förskola med 16 avdelningar, och hur det drabbar de boende. Att man lägger en så stor förskola så nära redan bebyggt område är ogenomtänkt. 

Planområdet redovisas även som ett riskområde för skred i länsstyrelsens rapport Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län – för dagens och framtidens klimat. Årstafältet består mest av lera och kunde ta emot stora mängder vatten men nu har man hårdlagt mycket av ytan och det gör att området riskerar att översvämmas vid hårda framtida skyfall. 

Boverket har, efter remiss från mark- och miljödomstolen, i yttrande uppgett i huvudsak följande. 

Boverket anser att risken för störningar på grund av höga ljudnivåer från förskolans gård behöver utredas för att kunna bedöma planens konsekvenser för närboende, och utifrån det avgöra om och i så fall vilka åtgärder som är lämpliga. 

Det borde i en akustikutredning kunna göras en samlad bedömning av 
verksamhetens påverkan på omgivningen, där förväntad ljudnivå är en parameter, trots att det inte finns några riktvärden för ljud från lekande barn. Avsaknaden av en samlad bedömning av möjlig störning inklusive förväntad ljudnivå från förskole-verksamheten innebär att det är svårt att bedöma planens konsekvenser och därmed om eller i så fall vilka åtgärder som är lämpliga. Risken för höga ljudnivåer från skolgården kan innebära en betydande olägenhet för boende i bostäder som ligger i närheten av förskoletomten.

Det finns egenskapsbestämmelser som kan användas för att göra marken lämplig ur ett bullerperspektiv, till exempel om placering, utformning eller utförande av byggnader eller byggnadsverk. Av planbeskrivningen framgår att förskolans gård är väl planerad beträffande olika ytor för lek och rörelse. En bedömning av förväntade ljudnivåer från de olika ytorna för lek och rörelse hade skapat förutsättningar för en samlad bedömning om det finns någon risk för betydande olägenhet för de bostäder som ligger i närheten av förskoletomten. 

Det saknas riktvärden och etablerade akustiska mätnings- och beräkningsmodeller för humaniteten. Trots det kan människoröster, som sorl, publikovationer och annat påkalla olägenhetsbedömningar i både planläggning, bygglovsprövning och tillsyn enligt miljöbalken. Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram vägledning om buller vid idrottsplatser. Även om vägledningen inte är framtagen för ljud från lekplatser eller skol- och förskolegårdar, kan det vid bedömning av dessa ljud vara lämpligt med ett liknande tillvägagångssätt. 

Stockholms kommun har uppgett i huvudsak följande. 

Kommunen bestrider överklagandena och yrkar att mark- och miljödomstolen lämnar överklagandena utan bifall.

Utöver den del av planen som länsstyrelsen upphävde har länsstyrelsen fastställt detaljplanen och därmed bedömt att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Att bestämma omfattningen och detaljeringsgraden av detaljplanens bestämmelser är i första hand en kommunal angelägenhet. Kommunen kan inom en viss ram välja vilka frågor man önskar lösa på detaljplanestadiet och vilka man anser böra hållas öppna för ställningstagande i samband med prövningen av lov. 

Mark- och miljööverdomstolen har i mål nr M 7353-19 framhållit att det sällan är lämpligt att relatera bedömningen av om buller vid bostäder från idrottsanläggningar utgör en olägenhet för människors hälsa till siffersatta riktvärden. Detta bland annat eftersom ljudets varierande karaktär gör det svårt att göra tillförlitliga mätningar av detta. I stället bör en samlad bedömning av samtliga omständigheter göras. Med beaktande av domstolens resonemang om buller från idrottsplats kan det inte heller anses vara lämpligt att relatera bedömningen av buller från lekande barn till sifferbitare riktvärden. 

Förskolans planerade gård består av varierade rumsligheter som skapar 
förutsättningar för en växelverkan mellan de olika avdelningarna på förskolan. Barnvagns tak och förråd fungerar bullerdämpande genom sin placering. Förskolans koncept möjliggör att samtliga barn inte behöver vistas ute på förskolegården samtidigt, medförande en bättre ljudmiljö för barn och personal och minskad påverkan på omgivande verksamheter och bostäder. Därtill kommer växtligheten på förskolegården att ha en positiv inverkan på ljudmiljön på gården. 

Bedömningen av hur stor en olägenhet är bör utgå från hur människor i allmänhet uppfattar störningen. Ljud från lekande barn – på exempelvis förskolegårdar och i parker med lekplatser – kan typiskt sett inte anses utgöra en olägenhet för människors hälsa, utan är ett naturligt inslag som får tålas i bostadsområden i Stockholmsområdet. Jämfört med andra förskolor i stadsdelsområdet är avstånden från den nu planerade förskolan till närmaste bostadsbebyggelse relativt stora. Ljuden från förskolegården kommer att vara lägre jämfört med förskolor som har sin utevistelse på gårdar inom slutna kvarter där ljud kan studsa mellan fasaderna. Om ljudnivåerna från förskoleverksamheten skulle komma att vara sådana att det kan befaras att en olägenhet för människors hälsa uppstår finns möjligheten att bedriva tillsyn enligt miljöbalken och besluta om begränsningar eller försiktighetsmått för verksamheten. 

Länsstyrelsen beslutade den 1 november 2024 att upphäva en del av detaljplanen, inom kvarter Bb. 

De planintressenter som berörs har beretts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av. 

DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter 

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (se 1 kap. 2 § plan- och bygglagen [2010:900], PBL). Det är alltså kommunen som, inom vida ramar, avgör hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. 

Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna (se 13 kap. 17 § PBL). Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. 

Domstolens prövning stannar i många fall vid en bedömning av om beslutet att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som reglerna i PBL ger kommunen. Hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen (se 2 kap. 1 § PBL). Planläggning av markområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt (2 kap. 9 § PBL). De avvägningar som kommunen har gjort mellan olika samhällsintressen blir, om kommunen har hållit sig inom sitt handlingsutrymme, inte föremål för överprövning (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2013:47 och jämför MÖD 2014:12). 

Domstolens bedömning 

Klagandena har anfört att man i planarbetet inte har tagit hänsyn till hur bullret från förskoleverksamheten drabbar de närboende. 

Vad gäller buller inom kvarter A, där förskolan är belägen, finns det i plan beskrivningen endast uppgifter om trafikbullernivåer. Av bullerutredningen för kvarter A framgår att punkter inom skolgården har utretts för bedömning av hur förskolan samt skolgården påverkas av sådant buller. I akustikutredningen inför samrådet gällande kvarter A (punkterna 2.5 och 3.3) anges att det i uppdraget ingick att utreda skolans bullerpåverkan på omgivningen. Den anlitade konsulten utredde emellertid inte frågan med hänvisning till att ljud från barns lek normalt inte klassas som buller samt att det saknas riktvärden. 

Mark- och miljödomstolen konstaterar att det inte föreligger någon utredning i planärendet avseende förskolans bullerpåverkan på omgivningen. Med hänsyn till att det är fråga om en mycket stor förskola som ska etableras nära befintliga och nya bostäder anser domstolen, i likhet med Boverket, att kommunen borde ha gjort en samlad bedömning av förskolans påverkan på omgivningen, varvid förväntad ljudnivå är en parameter som hade behövt belysas. I avsaknad av sådan utredning fram går det inte på ett tillräckligt tydligt sätt vilka konsekvenser som kan förväntas för omgivningen i form av påverkan från förskolan. Bristen innebär också att det inte går att bedöma om planen uppfyller de krav som följer av plan- och bygglagen, framför allt 2 kap. 9 §. Domstolen finner därför att kommunen saknat fog för att på föreliggande underlag anta den aktuella planen. Kommunens antagandebeslut ska därför upphävas. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, 

se bilaga 2 (MMD-02) 
Överklagande senast den 29 september 2025 

Björn Räftegård                 Ylva Kvist Trelje 

___________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Björn Räftegård, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje. Föredragande har varit Nils Hjort Brandström.