Räkna ut preliminär dag för villkorlig frigivning och prövotidens längd. Verktyget utgår från strafftidens längd och startdag och tillämpar tvåtredjedelsregeln med den minsta tid som lagen kräver.
Beräkningen följer huvudregeln i 26 kap. 6 § brottsbalken: villkorlig frigivning sker när två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff, dock minst 30 dagar, har avtjänats. Kriminalvården fastställer den exakta dagen enligt strafftidslagen (2018:1251) – bl.a. avräknas tid i häkte, och infaller frigivningsdagen på en lördag, söndag eller helgdag sker frigivningen närmast föregående vardag. Villkorlig frigivning kan skjutas upp vid allvarlig misskötsamhet (26 kap. 6 a §) och sker inte från livstidsstraff, förvandlingsstraff för böter eller fängelse i förening med skyddstillsyn. Resultatet är en vägledande uppskattning och utgör inte juridisk rådgivning.
Översiktlig information
Villkorlig frigivning sker normalt när två tredjedelar av strafftiden avtjänats, dock tidigast efter 30 dagar. Efter frigivningen löper en prövotid som motsvarar den återstående strafftiden, men som alltid är minst ett år. Kriminalvårdens strafftidsbeslut är det som gäller formellt.
Tvåtredjedelsregeln
Enligt 26 kap. 6 § brottsbalken ska den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges villkorligt när två tredjedelar av tiden avtjänats. Regeln är huvudregel och inte en förmån som måste förtjänas: frigivningen sker automatiskt vid den tidpunkten om inget särskilt inträffat.
Minimigränsen på trettio dagar innebär att mycket korta straff avtjänas i sin helhet. Ett fängelsestraff på fjorton dagar ger ingen villkorlig frigivning alls, eftersom två tredjedelar av tiden understiger trettio dagar.
Beräkningen görs i kalendertid från verkställighetens början. Slutdagen bestäms genom att lägga hela månader och därefter dagar till startdagen, och den dagen räknas som avtjänad. Infaller frigivningsdagen på en lördag, söndag eller helgdag sker frigivningen närmast föregående vardag – alltså tidigare, inte senare. Det skiljer sig från hur frister annars beräknas i svensk rätt, där sista dagen flyttas framåt.
Prövotiden
Efter frigivningen löper en prövotid som motsvarar den strafftid som återstod vid frigivningen, dock minst ett år. Ett treårigt straff ger alltså ett års prövotid, medan ett kortare straff ändå ger ett helt år.
Under prövotiden kan den frigivne åläggas skyldighet att stå under övervakning, och särskilda föreskrifter kan meddelas. Begår den frigivne nya brott under prövotiden kan den villkorligt medgivna friheten förklaras förverkad helt eller delvis, vilket innebär att den återstående tredjedelen ska avtjänas utöver det nya straffet.
När frigivningen skjuts upp
Villkorlig frigivning kan skjutas upp om den dömde i väsentlig grad brutit mot de villkor som gäller för verkställigheten. Det handlar om allvarlig misskötsamhet, som våld mot personal, narkotikabrott under anstaltstiden eller avvikande från permission. Uppskovet bestäms i dagar och läggs till frigivningsdagen. Prövningen görs av Kriminalvården och beslutet kan överklagas.
Vad som räknas in i strafftiden
Tid som den dömde varit frihetsberövad som häktad före domen får normalt tillgodoräknas. Det innebär att den faktiska anstaltstiden kan bli avsevärt kortare än domens längd antyder, särskilt i mål med lång häktningstid. Vid flera straff som verkställs i följd görs en gemensam beräkning, vilket kan förskjuta frigivningsdagen jämfört med att räkna varje dom för sig.
Livstidsstraff
Villkorlig frigivning enligt tvåtredjedelsregeln förutsätter ett tidsbestämt straff. Den som dömts till livstids fängelse måste först få straffet omvandlat till ett bestämt antal år, vilket prövas av Örebro tingsrätt efter ansökan och tidigast när tio år av straffet avtjänats. Först efter omvandlingen blir reglerna om villkorlig frigivning tillämpliga.
När verktyget inte räcker
Resultatet är en uppskattning. Det formellt gällande datumet framgår av Kriminalvårdens strafftidsbeslut, som tar hänsyn till häktningstid, sammanläggning av flera domar, eventuella uppskov och andra omständigheter som verktyget inte känner till. Beräkningen omfattar inte heller sluten ungdomsvård, förvandlingsstraff för böter eller utvisningsfall där verkställigheten kan avbrytas i förtid.
Vanliga frågor om villkorlig frigivning
- När sker villkorlig frigivning?
- När två tredjedelar av strafftiden avtjänats, dock tidigast efter 30 dagar. Kortare straff än så avtjänas i sin helhet.
- Hur lång är prövotiden?
- Prövotiden motsvarar den strafftid som återstod vid frigivningen, men är alltid minst ett år.
- Vad händer om jag begår brott under prövotiden?
- Den villkorligt medgivna friheten kan förklaras förverkad helt eller delvis, vilket innebär att den återstående tredjedelen ska avtjänas utöver det nya straffet.
- Kan frigivningen skjutas upp?
- Ja, om den dömde i väsentlig grad brutit mot de villkor som gäller för verkställigheten. Uppskovet bestäms i dagar av Kriminalvården.
- Räknas häktningstiden av?
- Ja, tid som frihetsberövad före domen får normalt tillgodoräknas, vilket kan göra den faktiska anstaltstiden kortare än domens längd antyder.