Immaterialrätt

Samlade författningar inom immaterialrätt – i fulltext med paragrafkommentarer, förarbeten och korslänkade hänvisningar.

11 lagar Källa: Sveriges riksdag, öppna data

Immaterialrätten skyddar resultatet av intellektuellt arbete: uppfinningar, verk, kännetecken och formgivning. Skyddet är en tidsbegränsad ensamrätt som ger innehavaren möjlighet att förbjuda andra att utnyttja det skyddade – och det är just avvägningen mellan denna ensamrätt och allmänhetens intresse av tillgång och konkurrens som ger området dess karaktär. Regelverket är genomgående internationellt, med EU-förordningar och konventioner som avgörande bakgrund.

Upphovsrätt

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) skyddar verk som uppnår verkshöjd, utan krav på registrering. Skyddet består av den ekonomiska rätten att framställa exemplar och göra verket tillgängligt för allmänheten, och den ideella rätten till namnangivelse och respekt för verket. Inskränkningarna i andra kapitlet – citaträtten, kopiering för privat bruk och de särskilda undantagen för undervisning och arkiv – avgör i praktiken hur långt ensamrätten sträcker sig. Närstående rättigheter skyddar bland annat utövande konstnärer, ljudupptagningar och databaser. Att författningstext inte omfattas av upphovsrätt följer av lagens nionde paragraf, vilket är förutsättningen för en tjänst som denna.

Patent och design

Patentlagen (1967:837) ger ensamrätt till en uppfinning som är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras industriellt. Skyddet förutsätter ansökan och kan gälla i högst tjugo år mot årliga avgifter. Patentkraven bestämmer skyddsomfånget, och intrångsbedömningen görs mot dessa. Mönsterskyddslagen skyddar en produkts utseende under förutsättning att formgivningen är ny och särpräglad.

Kännetecken och företagshemligheter

Varumärkeslagen (2010:1877) bygger på att ensamrätt kan uppstå både genom registrering och genom inarbetning. Förväxlingsrisken är den centrala bedömningen vid intrång, och väl ansedda märken har ett vidare skydd. Lagen om företagsnamn skyddar näringskännetecken. Lagen om företagshemligheter skyddar information som hålls hemlig och har kommersiellt värde, med undantag för den som avslöjar allvarliga missförhållanden.

Domstolar och praxis

Lagen om patent- och marknadsdomstolar samlade prövningen hos Patent- och marknadsdomstolen med Patent- och marknadsöverdomstolen som överinstans, dit både civilrättsliga intrångsmål och överklagade registreringsbeslut går. EU-domstolens avgöranden om verksbegreppet, om överföring till allmänheten och om varumärkens särskiljningsförmåga styr tolkningen direkt. I listan nedan är avgörandena kopplade till de paragrafer de åberopar.

Visar 11 av 11 lagar
SFS 2018:1653

Lag om företagsnamn

Lag om företagsnamn (2018:1653) i fulltext — 77 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.

4 jul 2026Läs lagen ›
SFS 2018:558

Lag om företagshemligheter

Lag (2018:558) om företagshemligheter (2018:558) i fulltext — alla 31 paragrafer med förarbeten och källhänvisning. Uppdateras från Riksdagens öppna…

5 jul 2026Läs lagen ›
SFS 1970:485

Mönsterskyddslag

Mönsterskyddslag (1970:485) i fulltext — 81 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.

4 jul 2026Läs lagen ›
SFS 2024:945

Patentlag

Patentlag (PL) (2024:945) i fulltext — 252 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.

4 jul 2026Läs lagen ›
SFS 2010:1877

Varumärkeslag

Varumärkeslag (VML) (2010:1877) i fulltext — 162 paragrafer (gällande lydelse). Källa: Riksdagens öppna data.

4 jul 2026Läs lagen ›
Källa: Sveriges riksdag, öppna data. Författningar omfattas inte av upphovsrätt (9 § URL). Egen struktur, sök och presentation © InfoLex.se.