Referat

Den 13 september 2022 utfärdades en parkeringsanmärkning avseende en bil ägd av J.-H.K. Bilen var uppställd på Hjärnegatan i Stockholm. Enligt anmärkningen var överträdelsen ”Stannat eller parkerat inom ett avstånd av 10 meter från korsande körbanas närmaste ytterkant. Trafikförordningen 3 kap. 53 §”.

Genom beslut den 7 februari 2023 lämnade Polismyndigheten J.-H.K:s bestridande av parkeringsanmärkningen utan bifall. Som motivering av beslutet angavs följande.

Enligt meddelad parkeringsanmärkning har aktuellt fordon varit uppställt nära vägkorsning. Trafikförordningen 3 kap. 53 § anger att ett fordon inte får stannas eller parkeras i vägkorsning eller inom ett avstånd av 10 meter från korsande körbanas närmaste ytterkant. Bestämmelsen gäller även vid anslutning och förgrening av vägar, så kallade Y-korsningar och T-korsningar. Aktuell plats är att anse som vägkorsning där trafikförordningens bestämmelser ska tillämpas. Enligt praxis är prövningen i felparkeringsärenden begränsad till en laglighetsprövning. Polismyndigheten har inget utrymme att undanröja en lagligen grundad parkeringsanmärkning på grund av att överträdelsen varit obetydlig, oskälig eller liknande (NJA 2005 s. 17). Polismyndigheten finner att anmärkningen utfärdats enligt gällande bestämmelser och lämnar bestridandet utan bifall. Upplysning: En kommun kan göra undantag från 10-metersregeln i korsning. Detta regleras i så fall genom skyltning. – – –

Stockholms tingsrätt

J.-H.K. överklagade Polismyndighetens beslut till Stockholms tingsrätt och yrkade att tingsrätten skulle undanröja betalningsansvaret för felparkeringsavgiften. Som grund för sitt överklagande anförde han i huvudsak att parkeringsanmärkningen var obefogad eftersom det är tillåtet att parkera på platsen sommartid, då det är gågata på den korsande Norra Agnegatan.

Polismyndigheten bestred ändring av beslutet och anförde i huvudsak följande till stöd för sitt bestridande. Enligt meddelad parkeringsanmärkning har aktuellt fordon varit uppställt nära vägkorsning. 3 kap. 53 § trafikförordningen (1998:1276) anger att ett fordon inte får stannas eller parkeras i vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från korsande körbanas närmaste ytterkant. Aktuell plats är att anse som vägkorsning där bestämmelserna i trafikförordningen ska tillämpas. De omständigheter som åberopats av J.-H.K. utgör inte grund för att undanröja betalningsansvaret. Parkeringsvakten i fråga har haft fog för sitt beslut och parkeringsanmärkningen har rättsligt stöd.

Tingsrätten (tingsfiskalen Linus Ekström) anförde i beslut den 17 maj 2023 följande.

Skälen för beslutet

– – –

Betalningsansvaret för parkeringsanmärkningen ska undanröjas

Tingsrättens prövning i parkeringsärenden är begränsad till en s.k. laglighetsprövning. Det betyder att tingsrätten ska pröva om parkeringsvakten har haft lagligt stöd att utfärda parkeringsanmärkningen. Det finns inget utrymme för tingsrätten att undanröja en lagligen grundad parkeringsanmärkning på grund av att överträdelsen, med hänsyn till omständigheterna, framstår som obetydlig (se NJA 2005 s. 17 och NJA 2020 s. 742). Möjligheten att undanröja betalningsansvaret bör tillämpas mycket restriktivt och den som parkerar ett fordon har ett långtgående ansvar att se till att fordonet är uppställt i enlighet med de parkeringsbestämmelser som gäller för platsen (se RH 2010:58).

Av utredningen i ärendet framgår följande. Den 13 april 2022 stod J.-H.K:s bil med registreringsnummer – – – parkerad på Hjärnegatan – – –. Samma dag utfärdades en parkeringsanmärkning avseende tiden 12.08–12.13. I anmärkningen anges överträdelsen vara ”Stannat eller parkerat inom ett avstånd av 10 meter från korsande körbanas närmaste ytterkant. Trafikförordningen 3 kap. 53 §”. [Det] finns även antecknat ”Mätt med lasermätare 6.2 meter”.

Av 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen följer att ett fordon inte får stannas eller parkeras i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant. Begreppet körbana definieras i förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner som en del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren. I samma förordning definieras begreppet gågata som en väg eller en vägsträcka som enligt lokal trafikföreskrift ska vara gågata och som är utmärkt med vägmärke för gågata. Av kommentaren till 3 kap. 53 § trafikförordningen framgår att ett förslag om att låta regeln omfatta också gågator inte har genomförts (se Svedberg, Trafikförordning [1998:1276] 3 kap. 53 §, Karnov [JUNO] [besökt 2023-05-10]). Såvitt tingsrätten förstår bestämmelsen i 3 kap. 53 § första stycket 2 
trafikförordningen innebär den alltså inte ett förbud mot att stanna eller parkera inom ett avstånd av tio meter från en korsande gågata.

Det är ostridigt att fordonet i fråga var parkerat på den aktuella platsen vid ovan angivet datum och tid. J.-H.K. har anfört att det vid tillfället var tillåtet att parkera på platsen då Norra Agnegatan var en gågata. På de fotografier som åberopats som bevisning i målet syns en skylt på den anslutande Norra Agnegatan med ett vägmärke utvisande att gatan var en gågata vid tidpunkten för parkeringen. Därutöver framgår av ett åberopat e-postmeddelande från en handläggare vid Trafikkontoret i Stockholms stad att Norra Agnegatan var en sommargågata mellan den 5 maj och 23 september 2022.

Enligt tingsrätten är det därmed utrett att Norra Agnegatan vid tidpunkten för parkeringen utgjorde en gågata. Den bestämmelse som Polismyndigheten tillämpade vid utfärdandet av parkeringsanmärkningen är alltså inte tillämplig i denna situation. Något annat skäl för varför parkeringen skulle ha skett i strid med lag har inte gjorts gällande i målet. Det finns därför förutsättningar att bifalla J.-H.K:s överklagande och undanröja betalningsansvaret.

Slutligt beslut

J.-H.K:s överklagande bifalls på så sätt att Polismyndighetens beslut om betalningsansvar för felparkeringsavgift undanröjs.

Svea hovrätt

Polismyndigheten överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle fastställa myndighetens beslut.

J.-H.K. hade getts tillfälle att yttra sig över överklagandet men hade inte gjort det.

Hovrätten (hovrättsråden Katja Isberg Amnäs och Camilla Larsson samt tf. hovrättsassessorn Benjamin Bergström, referent) anförde i beslut den 12 oktober 2023 följande.

Skälen för beslutet

Av utredningen framgår att J.-H.K:s fordon stod parkerat vid den tidpunkt och på den plats som anges i parkeringsanmärkningen samt att platsen där fordonet stod parkerat är belägen inom tio meter från den korsande gatan Norra Agnegatans närmaste ytterkant. Av utredningen framgår även att Norra Agnegatan vid den aktuella tidpunkten var en gågata.

Enligt 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen (1998:1276) får ett fordon inte stannas eller parkeras i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant. Frågan i målet är om en gågata utgör en körbana i trafikförordningens mening med den följd att parkeringen skett i strid med den angivna bestämmelsen.

En körbana definieras i 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner som en del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren. Av 8 kap. 1 § trafikförordningen framgår att motordrivna fordon enligt huvudregeln inte får föras på en gågata annat än för att korsa den. Av samma bestämmelse följer dock vissa undantag enligt vilka sådana fordon får föras på en gågata. Med beaktande av att trafik i viss utsträckning är tillåten även på en gågata är en sådan gata att betrakta som en körbana i trafikförordningens mening (se Svea hovrätts beslut den 4 september 2009 i mål nr ÖÄ 3568-09).

Mot den angivna bakgrunden konstaterar hovrätten att J.-H.K:s fordon varit parkerat inom tio meter från korsande körbanas närmaste ytterkant och han ska därför åläggas betalningsansvar för parkeringsanmärkningen. Tingsrättens beslut ska ändras i enlighet med detta.

Hovrätten tillåter att beslutet överklagas då det finns särskilda skäl för en prövning om tillstånd ska ges enligt 54 kap. 10 § första stycket 1 RB.

Beslut

Med ändring av tingsrättens beslut ålägger hovrätten J.-H.K. betalningsansvar för parkeringsanmärkning utfärdad den 13 september 2022 med ärendenummer – – –.

Högsta domstolen

J.-H.K. överklagade och yrkade att betalningsansvaret för felparkeringsavgiften skulle undanröjas.

Polismyndigheten motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Erik Isoz, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–3 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s skäl.

Frågan i HD

4. Frågan i målet är om en gågata har en körbana.

Förbudet mot stannande eller parkering vid en korsande körbana

5. Enligt 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen (1998:1276) får ett fordon inte stannas eller parkeras i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant.

6. Med körbana avses enligt 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner en del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren.

Gågator

Punkten 7 motsvarar i huvudsak punkten 8 i HD:s skäl.

8. På en gågata får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart. Fordon får inte heller parkeras, och förare har väjningsplikt mot gående. Motordrivna fordon får inte föras på en gågata annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för bland annat varuleveranser samt transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan. (Se 8 kap. 1 § trafikförordningen.)

9. Motorfordon får alltså i viss utsträckning föras på en gågata. Trafiken är dock starkt begränsad; endast sådan motorfordonstrafik som det ansetts praktiskt omöjligt att utestänga är tillåten (jfr regeringens förordningsmotiv 1985:4 s. 11 och Vägverkets förslag till trafikförordning den 21 december 1995 s. 52).

10. Mot denna bakgrund kan gågator inte anses avsedda för trafik med motorfordon. Gågator är inte heller avsedda för trafik med någon annan typ av fordon; att det är tillåtet att cykla på en gågata innebär inte att en sådan gata har en körbana (jfr NJA 1965 s. 70).

11. En gågata har därmed inte en körbana. Förbudet i 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen träffar därför inte en korsande gågata.

12. I sammanhanget bör det nämnas att Vägverket föreslog att ett särskilt förbud mot stannande inom ett avstånd av tio meter före en korsande gågata skulle införas i trafikförordningen (se Vägverkets förslag till trafikförordning s. 13). Förslaget genomfördes dock inte.

Bedömningen i detta fall

13. J.-H.K:s bil har parkerats drygt sex meter från det att Hjärnegatan ansluter till Norra Agnegatan. Eftersom den nordöstra delen av Norra Agnegatan var en gågata är bestämmelsen i 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen inte tillämplig (se p. 11). Betalningsansvaret för felparkeringsavgiften ska därför undanröjas.

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut undanröjer HD betalningsansvaret för felparkeringsavgiften, Stockholms kommuns ärendenummer – – –.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Dag Mattsson, Jonas Malmberg, Christine Lager och Anders Perklev, referent) meddelade den 13 december 2024 följande beslut.

Skäl

Bakgrund

1. Den 13 september 2022 utfärdades en parkeringsanmärkning för en bil som tillhörde J.-H.K. Bilen var uppställd på Hjärnegatan i Stockholm kl. 12.08–12.13. Den stod drygt sex meter från en s.k. T-korsning där Hjärnegatan ansluter till den korsande Norra Agnegatan. I parkeringsanmärkningen angavs att fordonet stannats eller parkerats inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant.

2. J.-H.K. bestred betalningsansvar för felparkeringsavgiften på den grunden att Norra Agnegatan var en gågata utan någon körbana. Polismyndigheten lämnade bestridandet utan bifall.

3. J.-H.K. överklagade till tingsrätten som undanröjde betalningsansvaret. Hovrätten har ändrat tingsrättens beslut och ålagt honom betalningsansvar för felparkeringsavgiften.

Frågan i målet

4. Frågan i målet är om förbudet mot att stanna eller parkera ett fordon närmare än tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant gäller också när den korsande vägen är en gågata.

Parkering i eller vid en vägkorsning

5. Enligt 3 kap. 53 § första stycket 2 trafikförordningen (1998:1276) får ett fordon inte stannas eller parkeras i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant. Förbudet syftar till att säkerställa fri sikt för en förare av ett fordon som närmar sig korsningen.

6. Med väg avses enligt 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner dels en sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, dels en led som är anordnad för cykeltrafik och dels en gång- eller ridbana invid en väg. Begreppet vägkorsning omfattar även T-korsningar (jfr ”Parkeringen vid 
T-korsningen” NJA 1959 s. 169).

7. En körbana är enligt 2 § förordningen om vägtrafikdefinitioner en del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte en cykelbana eller en vägren.

Parkering vid en korsande gågata

8. Med gågata avses enligt 2 § förordningen om vägtrafikdefinitioner en väg eller en vägsträcka som enligt en lokal trafikföreskrift ska vara gågata och som är utmärkt med vägmärke för gågata.

9. På en gågata får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart. Fordon får inte heller parkeras, och förare har väjningsplikt mot gående. Motordrivna fordon får inte föras på en gågata annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för bland annat varuleveranser samt transporter av gods eller boende till eller från en adress vid gågatan. När det gäller andra fordon än motorfordon råder inte någon begränsning med avseende på trafikens ändamål och omfattning. Avvikande bestämmelser kan förekomma i lokala trafikföreskrifter. (Se 8 kap. 1 § och 10 kap. 1 § andra stycket 8 trafikförordningen.)

10. Eftersom en gågata utgör en väg råder det förbud mot att parkera i en korsning där en av vägarna utgör en gågata. När det gäller parkering vid en sådan korsning gäller förbudet inom ett avstånd om tio meter från en korsande körbanans närmaste ytterkant, vilket innebär att förbudet kan tillämpas endast om gågatan har en körbana.

11. I definitionen av körbana uppställs inte något krav på att fordon ska ha företräde eller få framföras med viss hastighet för att en del av en väg ska anses vara avsedd för fordonstrafik. Det innebär att även en sådan väg som enligt lokal trafikföreskrift utgör en gågata har en körbana.

12. Den fysiska utformningen av gågator varierar. Även om fordonstrafik är generellt underordnad gångtrafik på en gågata bör bedömningen av vilken del av gågatan som utgör körbana utgå från sådana markeringar, i form av t.ex. kantsten eller målade streck, som normalt syftar till att skilja en körbana från en gångbana eller cykelbana.

Bedömningen i detta fall

13. Av utredningen framgår att J.-H.K. har haft sitt fordon uppställt på Hjärnegatan mindre än tio meter från körbanans närmaste ytterkant på den korsande Norra Agnegatan. Överklagandet ska därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.