Referat

Västmanlands tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Västmanlands tingsrätt åtal mot A.H., född 2006, för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, enligt 1 § första stycket och 4 § tredje stycket lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål med följande gärningsbeskrivning.

A.H. har haft en stark laserpekare på allmän plats trots att det inte var befogat. Föremålet var ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Det hände den 18 oktober 2023 på Pettersbergsgatan, Västerås, Västerås stad.

Brottet bör bedömas som grovt [eftersom] föremålet innehafts i ett sammanhang där det kunde befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv eller hälsa, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet.

A.H. begick gärningen med uppsåt.

Åklagaren yrkade även att en laserpekare skulle förverkas från A.H. enligt 5 § lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

I andra hand yrkades laserpekaren förverkad enligt 36 kap. 3 § andra punkten BrB, då laserpekaren var ägnad att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa och hade påträffats under omständigheter som gav anledning att befara att den skulle komma till sådan användning.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Samuel Hägg) anförde i dom den 29 januari 2024 följande.

Skäl

Inställning

A.H. har bestritt ansvar för brott. Han har lämnat förverkandeyrkandet utan erinran.

Utredningen

A.H. har berättat i huvudsak följande.

Han träffade en kompis kort före att polisen grep honom. Kompisen frågade om han ville ha laserpekaren som en leksak. Han tog emot den och tänkte inte mer på det. Han testade den inte utan la den i fickan. Han tittade inte närmare på den och såg inte etiketten. Han visste inte att det var en stark laserpekare. Han vill inte säga vem kompisen är. Han stoppades kort därefter vid kiosken.

Han hade en skyddsväst eftersom många oskyldiga blir skjutna.

E.H. har berättat i huvudsak följande.

Han arbetar som områdespolis och har bra kontroll på gängkriminella och de konflikter som finns i området. Han mötte A.H. som han känner igen sedan tidigare. A.H. var tillsammans med några andra killar. Det finns en oro kring A.H. Han inledde en personkontroll på A.H. då denne upplevdes som narkotikapåverkad. Han var först lugn. Senare i bussen skrek han tillmälen och var aggressiv. Det genomfördes en kroppsvisitation av A.H. A.H. hade en skyddsväst. A.H. hade en laserpekare i fickan.

Han har träffat på laserpekare i tjänsten tidigare. Polisen blir utsatta för att bli belysta med grön laser när de patrullerar. Beroende på laserns styrka kan det ge ögonskador.

Tingsrättens bedömning

Av beslagsprotokoll och förhöret med E.H. framgår att en laserpekare påträffades i samband med att polis visiterade A.H. Av åberopad rapport framgår att riskavståndet för bestående men för laserpekaren är 
18 meter. Av bild på laserpekaren framgår att det på den finns en etikett där det står DANGER och en varningsbild på ett öga.

Av utredningen som åklagaren har åberopat framgår i och för sig att innehavet av laserpekaren kräver tillstånd enligt strålskyddsförordningen, eftersom det rör sig om en s.k. stark laserpekare. I NJA 2019 s. 577 slog dock HD fast att det skulle strida mot legalitetsprincipen att döma en person till ansvar för brott mot strålskyddslagen på grund av att denne hade innehaft en stark laserpekare utan tillstånd, eftersom det skulle kräva tillämpning av en teknisk standard som inte fanns tillgänglig på svenska (SS EN 60825–1, utgåva 4, 2007). Strålskyddsförordningen hänvisar även i nuläget till samma tekniska standard. Laserpekaren kan därför inte befaras komma till brottslig användning genom brott mot strålskyddslagen.

Åklagaren har inte heller gjort gällande att innehavet skulle utgöra ett brott mot strålskyddslagen, utan att innehavet utgör ett brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott. Frågan är därför om innehav av en laserpekare, när ansvar inte kan utdömas enligt strålskyddslagen, i stället kan bedömas som ett brott enligt lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål.

Enligt 1 § av lagen får knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats. Lagens tillämpningsområde träffar därmed knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. En laserpekare kan inte sägas vara en kniv eller ett annat stick- eller skärvapen. Frågan är om det kan anses vara ett föremål som är ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa.

Som HD funnit i NJA 2011 s. 556 talar straffbestämmelsens konstruktion för att försiktighet ska iakttas vid tolkningen av bestämmelsen när det gäller frågan om vilka föremål som ska ingå i tillämpningsområdet. Vidare uttalas att syftet med bestämmelsen, liksom de uttalanden som görs och exempel som ges i förarbetena, synes tala för att endast knivar och liknande föremål samt gatustridsvapen omfattas. Emot en så strikt avgränsning talar å andra sidan uttalandet i förarbetena, att regeln i princip tar sikte på sådana föremål som kan utgöra vapen enligt bestämmelsen om olaga hot (4 kap. 5 § BrB) och som även avses i förverkanderegeln i 36 kap. 3 § 2 BrB. Mot denna bakgrund fann HD att även vissa vapen som kan användas för att slå och krossa är avsedda att omfattas av bestämmelsen, i det aktuella fallet ett basebollträ.

En laserpekare kan inte anses vara ett sådant vapen som kan användas för att slå och krossa som är avsett att omfattas av bestämmelsen och inte heller att anse som ett gatustridsvapen. Sammanfattningsvis kan en laserpekare, även en stark sådan, inte anses vara ett sådant föremål som omfattas av knivförbudslagen (se Svea hovrätts dom 2024-01-15 i mål nr B 15363-23). Annat har inte framkommit än att A.H. var på väg till kiosken i området där han bor när han greps. Även om han är känd för polisen finns det inget kring omständigheterna i samband med gripandet som talar för att laserpekaren kan befaras komma till brottslig användning. Åtalet bör därför ogillas samt förverkandeyrkandet avslås och beslaget hävas.

Domslut

Tingsrätten frikände A.H från åtalet. Förverkandeyrkandet ogillades och beslaget hävdes.

Svea hovrätt

Åklagaren överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma A.H. i enlighet med åtalet.

A.H. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten (hovrättsråden Henrik Matz och Erik Mosesson, tf. hovrättsassessorn Jonatan Adolfsson, referent, samt två nämndemän) anförde i dom den 16 april 2024 följande.

Hovrättens domskäl

Parterna har lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten.

Hovrätten gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför fastställas.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Högsta domstolen

Riksåklagaren överklagade och yrkade att A.H. skulle dömas för brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, och att påföljden skulle bestämmas till ungdomstjänst.

A.H. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Veronica Olofsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Domskäl

Bakgrund

Punkterna 1–3 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s domskäl.

Frågan i HD

Punkten 4 motsvarar i huvudsak punkten 4 i HD:s domskäl.

Förbudet mot innehav av kniv och andra farliga föremål

Punkterna 5 och 6 motsvarar i huvudsak punkterna 5–7 i HD:s domskäl.

Föremål som omfattas av innehavsförbudet

Punkterna 7–11 motsvarar i huvudsak punkterna 11–14 i HD:s domskäl.

12. För att ett föremål ska omfattas av knivförbudslagen är det därmed inte tillräckligt att föremålet kan komma till brottslig användning som vapen och därvid åstadkomma skada på liv eller hälsa. Formuleringen ”andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa” måste i stället förstås så, att den innefattar ett krav på att föremålet uppenbart ska vara ett sådant vapen. I det ligger att det till konstruktion och verkningssätt ska vara likvärdigt eller nära besläktat med något av de särskilt angivna föremålen. Utan dessa förutsättningar skulle straffbestämmelsen få en alltför stor räckvidd och omfatta fall som bör falla utanför det kriminaliserade området.

Bedömningen i detta fall

13. A.H. har innehaft en laserpekare på allmän plats. Genom den bevisning som åklagaren har åberopat är det utrett att det var en så kallad stark laserpekare som är tillståndspliktig enligt strålskyddsförordningen (2018:506) och att den kan orsaka irritation eller skador i ögon vid direkt belysning.

14. Laserpekare nämns inte i lagtexten eller i förarbetena till knivförbudslagen. En laserpekare är ingen kniv och heller inte något skär- eller stickvapen. Den skiljer sig klart från knivar, sylar, stämjärn och mejslar, både till konstruktion och verkningssätt. Den kan inte heller anses närmare besläktad med något av de föremål som betecknas gatustridsvapen då dessa är sådana föremål som kan användas som tillhyggen eller för att orsaka större skada vid mer direkta slagsmål. Det kan därtill inte anses känt att laserpekare i någon utsträckning förekommer i de sammanhang som knivförbudslagen är avsedd att beivra, det vill säga att konfliktsituationer på allmänna platser eskalerar och får värre konsekvenser för att personer är beväpnade med knivar eller andra farliga föremål som lätt kan användas som vapen.

15. En laserpekares konstruktion och verkningssätt skiljer sig således i väsentlig mån från alla de föremålstyper som anges i knivförbudslagen och dess förarbeten. Även om en laserpekare kan användas för att skada ögon kan den därmed inte sägas vara ett föremål som är särskilt ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Den omfattas därför inte av knivförbudslagens tillämpningsområde. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

domslut

Se HD:s domslut.

HD (justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, Stefan Johansson, Stefan Reimer, referent, och Cecilia Renfors) meddelade den 29 november 2024 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. A.H., då 17 år, stoppades på en gata i Västerås och blev visiterad av polis som påträffade en laserpekare i hans byxficka. Laserpekaren var cirka 155 millimeter lång och märkt med en etikett som bland annat innehöll texten ”DANGER” och en varningsbild föreställande ett överstruket öga.

2. A.H. åtalades för grovt brott mot knivförbudslagen enligt följande gärningsbeskrivning.

A.H. har haft en stark laserpekare på allmän plats trots att det inte var befogat. Föremålet var ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Det hände den 18 oktober 2023 på Pettersbergsgatan, Västerås, Västerås stad.

Brottet bör bedömas som grovt [eftersom] föremålet innehafts i ett sammanhang där det kunde befaras komma till användning vid brottsligt angrepp på någons liv eller hälsa, föremålet har varit av särskilt farlig beskaffenhet.

A.H. begick gärningen med uppsåt.

3. Tingsrätten gjorde bedömningen att en stark laserpekare inte är ett sådant föremål som faller under knivförbudslagens tillämpningsområde och frikände därför A.H. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.

Frågan i HD

4. Frågan i målet är om en stark laserpekare är ett sådant föremål som omfattas av knivförbudslagen.

Förbudet mot innehav av knivar och andra farliga föremål

5. Knivar och andra farliga föremål får inte innehas på allmän plats, på skolområden där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs eller i fordon på allmän plats. Förbudet gäller emellertid inte om innehavet med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat. (Se 1 § knivförbudslagen.)

6. Den som uppsåtligen bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år. Begås gärningen av oaktsamhet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och högst två år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. (Se 4 § knivförbudslagen.)

7. Syftet med förbudet mot innehav på vissa platser är att minska risken för att personer bär med sig knivar eller andra farliga föremål som lätt kan användas som vapen om det uppstår bråk eller konflikter med allvarligare brottslighet som följd (se prop. 1987/88:98 s. 6 och prop. 1989/90:129 s. 9 f.).

8. Knivförbudslagen är enligt 3 § inte tillämplig på sådana vapen och andra föremål som omfattas av vapenlagen (1996:67).

Starka laserpekare

9. En laserpekare är avsedd att användas som pekpinne. En stark laserpekare får enligt 5 kap. 9 § första stycket 2 strålskyddsförordningen (2018:506) inte innehas utan tillstånd. Strålskyddslagen (2018:396) innehåller en straffbestämmelse som anger att den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot tillståndsplikten döms till böter eller fängelse i högst två år (se 7 kap. 9 § och 9 kap. 2 § 4). Det finns således ett särskilt straffsanktionerat förbud avseende starka laserpekare.

10. I avgörandet ”Laserpekaren III” NJA 2019 s. 577 uttalade HD att det skulle strida mot legalitetsprincipen att beträffande innehav av starka laserpekare döma till ansvar för brott mot strålskyddslagen eftersom det straffbara området bestäms med hänvisning till en teknisk standard som inte finns på svenska. Detta gäller fortfarande. Innehav av en stark laserpekare på allmän plats kan därför av legalitetsskäl inte föranleda ansvar för brott mot strålskyddslagen.

Starka laserpekare omfattas inte av knivförbudslagen

11. Innehavsförbudet tar enligt ordalydelsen i 1 § knivförbudslagen, utöver knivar och andra stick- eller skärvapen, sikte på föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. I förarbetena anges att förbudet omfattar en del verktyg och andra föremål som genom sin konstruktion är ägnade att användas för att skada andra, till exempel sylar, stämjärn och mejslar. Även gatustridsvapen omfattas av innehavsförbudet. Det rör sig om bland annat knogjärn, batonger, kaststjärnor, karatepinnar och strypsnaror. Enligt förarbetena skulle förbudet i princip ta sikte på sådana föremål som kunde utgöra vapen enligt straffbestämmelsen om olaga hot i 4 kap. 5 § BrB och som även avsågs i förverkanderegeln i 36 kap. 3 § 2 BrB. (Se prop. 1987/88:98 s. 14 och prop. 1989/90:129 s. 20.)

12. Vid bedömningen av om ett föremål omfattas av innehavsförbudet ska endast föremålets art bedömas och några omständigheter i övrigt ska inte beaktas. Utgångspunkten är således att det är själva innehavet som är straffbelagt, förutsatt att det inte föreligger några omständigheter som leder till ansvarsfrihet. (Se ”Bollträet” NJA 2011 s. 556 p. 3.)

13. Konstruktionen av straffbestämmelsen talar för att försiktighet ska iakttas vid bedömningen av vilka föremål som ska ingå i tillämpningsområdet. I samma riktning talar den restriktiva tolkning som allmänt sett ska göras av straffbestämmelser.

14. Även om en språklig tolkning av straffbestämmelsen inte utesluter att varje föremål som lätt kan användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa omfattas av förbudet är det tydligt att en begränsning har avsetts (se ”Bollträet” p. 8). Och den hänvisning som görs i förarbetena till bestämmelsen om olaga hot eller den nämnda förverkanderegeln (se p. 11) kan inte tas till intäkt för att alla typer av föremål som skulle kunna utgöra vapen enligt dessa bestämmelser ska omfattas av innehavsförbudet.

15. Eftersom förbudet tar sikte på föremålets art och redan själva innehavet är straffbart bör det inte omfatta andra föremål än sådana som, i likhet med knivar och andra stick- eller skärvapen, utifrån sin konstruktion och sitt verkningssätt typiskt sett är sådana att de används som vapen vid brott mot liv eller hälsa. I detta bör vidare ligga att föremålet, för att innehavet ska vara straffbart, inte i alltför hög grad skiljer sig från de typer av föremål som anges i lagtexten eller som det ges exempel på i förarbetena.

16. Den som utsätts för strålning från en laserpekare kan bli bländad men kan också, om det är en stark laserpekare, drabbas av ögonskador. Starka laserpekare nämns varken i lagtexten eller i förarbetena till knivförbudslagen och de skiljer sig klart från exempelvis knivar, sylar, stämjärn och mejslar, både i fråga om konstruktion och verkningssätt. Starka laserpekare skiljer sig också på ett tydligt sätt från gatustridsvapen (se p. 11).

17. Enbart det förhållandet att en stark laserpekare kan användas så att ögonskada kan uppkomma medför inte att den kan ses som ett föremål som är ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa i den mening som avses i knivförbudslagen.

Bedömningen i detta fall

18. Eftersom en stark laserpekare inte omfattas av knivförbudslagen ska åtalet mot A.H. ogillas. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.